1 / 10

Meteorologi

Meteorologi. Läran om vädret. VARFÖR VARIERAR VÄDRET?. Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. Solen värmer jordytan luften värms sedan underifrån av jordytan.

jolie
Download Presentation

Meteorologi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Meteorologi Läran om vädret

  2. VARFÖR VARIERAR VÄDRET? • Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. • Solen värmer jordytan luften värms sedan underifrån av jordytan. • Vädret påverkas också av jordens rotation, havens temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i, t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll. • Klimat ≈ Är normalvädret för en plats eller region över längre tidsperioder.

  3. VÄDERPROGNOS • Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar). • Väderprognoser produceras av meteorologer. • En prognos sker i tre steg, • Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter, väderballonger och radar). • Datorbearbetning (Dator samlar rådata och konstruerar prognosmodeller). • Förädling (prognosdata sammanställs till lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för allmänheten).

  4. HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK • Solen sätter luften i atmosfären i rörelse. • Lågtryck L – Bildas då varm luft som har låg densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och blåst på sommaren. • Högtryck H – Bildas då kall luft som har hög densitet sjunker till marken. Ger i regel klart och soligt på sommaren och kalla nätter på vintern.

  5. VÄDERFENOMEN • Dimma – mycket små regndroppar som svävar i luften. Bildas då fuktig luft kyls ner. • Hagel – Bildas då vatten virvlar omkring i molnen och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna blir större och större, till slut faller de ner. • Åska – Uppkommer genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. Blixten består av elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.

  6. VIND • Vindar – Uppstår när luft rör sig från ett högtryck mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar vindhastigheten. • Vindriktning – Den riktning varifrån det blåser. • Vindhastighet – Mäts i m/s (kallas sekundmeter). Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig vind, bris, styv kuling och storm. (se. tabell s. 36) • Vindstyrka – Beskriver vilka verkningar vinden har på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd ryckas upp med rötterna.Mäts i enheten beaufort (uttalas båfår).

  7. Moln • Moln är en synlig samling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären. • Moln bildas vanligen då vattenånga kondenseras på mycket små partiklar som svävar högt upp i atmosfären.

  8. Varmfront och kallfront • Gränsen mellan stora luftmassor som är varma och kalla kallas fronter. • Varmfront – Varm luftmassa som rör sig mot en kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får ihållande nederbörd. • Kallfront – Kall luftmassa som rör sig mot en varm luftmassa. Den kalla luften pressar upp den varma luften på högre höjd. Luften rör sig snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den ofta häftiga skurar.

  9. Nederbörd • Till nederbörd räknas snö, hagel och regn. • Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts innan mätning). • Enhet för mätning av nederbörd är mm. • Underkylt regn – Under speciella förhållanden kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 °C. Då de träffar marken bildas omedelbart ett tunt halkigt islager.

  10. Luftfuktighet • Luft kan bara ta upp en viss mängd vattenånga. • Ju varmare luften är, desto mer ånga kan den innehålla. • Mättad luft = Den maximala mängd vattenånga luften kan innehålla. • Relativ fuktighet = Hur stor del vattenånga luften innehåller jämfört med när den är mättad. Anges i procent. • Mäts med hygrometer.

More Related