1 / 51

Föreläsning 2

Föreläsning 2. Från Östra Zhou till Han-dynastin. Omfattning. Östra Zhou 770-256 f. Kr. Qin-dynastin 221-206 f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr- 220. Östra Zhou. 770-256 f.Kr (-221 f. Kr). Östra Zhou indelas traditionellt i två perioder. Vår och höst-perioden som varar mellan 722 och 481 f.KR

jeanette-holt
Download Presentation

Föreläsning 2

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin

  2. Omfattning • Östra Zhou 770-256 f. Kr. • Qin-dynastin 221-206 f.Kr • Han-dynastin 206 f.Kr- 220

  3. Östra Zhou 770-256 f.Kr (-221 f. Kr)

  4. Östra Zhou indelas traditionellt i två perioder • Vår och höst-perioden som varar mellan 722 och 481 f.KR • Stridande staterna 403-221 f.Kr

  5. Östra Zhou

  6. Vår och höstperioden春秋时代 • Periodens (722-481 f.Kr.) får sitt namn efter staten Lus (nuv. Shandong) krönika med samma namn. Krönikan täcker åren 722-481 f.Kr • Splittring och ny typ av krig - antalet stater minskar • Handeln mellan staterna ökar • Social rörlighet • Järn (500-talet f.Kr) - billiga vapen - större armér; nya jordbruksredskap • Jordbruk - större avkastning (redskap+konstbevattning)- befolkningstillväst

  7. Nya tankeströmningar”De hundra skolorna” • Liksom andra civilisationer: Indien + Grekland • Konfucianismen: Samtalen; Klassikerna. Etik+relationer. • Daoismen (Taoism): Laozi/Daodejing; Zhuangzi (reaktion/eskapism). Naturdyrkan • Legalismen: Hanfeizi. Allt för staten - Fursten är staten! • Mohismen: Mozi. Kinesisk utilitarism - Allt för folket!

  8. Konfucius(trad. 551-479 f.Kr) • Uppvuxen i staten Lu (nuv. Shandong) • Vår bild av Konfucius （孔丘，孔子） genom Samtalen (论语) och verket Shiji • Börjar undervisa en växande skara lärjungar om etik och riterna från Västra Zhou • Kort karriär som ämbetsman i hemstaten

  9. Konfuciusianism 儒教 • Socialt orolig tid då furstarna glömt vad det innebär att vara furste • Riterna glömda • Jun jun, chen chen, fu fu , zi zi • Familjen - samhällets minsta beståndsdel • Junzi - ett nytt ämbetsmannaideal • Staten kan stärkas genom en etisk politik

  10. De Fem Klassikerna五经 • Shijing: 305 sånger (10:e-7:e århundradet) • Shujing: från tidig Zhou • Yijing: 8 trigram • Chun-Qiu: Staten Lus krönika • Liji: Riternas bok (sammanställd c:a 100 f.Kr)

  11. Mohismen墨家 • Mozi 墨子föds kring 480 f Kr. • Tankarna samlas i verk med samma namn. • Allt som inte är till nytta för folket bör avskaffas. • Det som gagnar folket är av godo (maktskiften -> nya bättre ledare) • Motståndare till alla former av slöseri:

  12. Mohismen (forts) • Kultur (inkl musik), riter, sorgeperioder, krig är exempel på slöseri - inte till gagn för folket. • Mohismens pacifism utvecklas till detaljerade studier av befästningskonst -> Mohismens mest kända del (Det skulle vara dyrt att föra anfallskrig)

  13. Dao ke dao fei chang dao道可道非常道

  14. Daoismen 道教-Bortom moralfilosofin och utilitarismen • Naturinspirerad mysticism och dyrkan av opolerad primitivitet • Sydlig källa - Staten Chu • Närmande till naturen ger värdefulla insikter - bortom vår vanliga skenbild - detta kan ske med hjälp av meditation som leder transliknande tillstånd.

  15. Daoismen • Daodejing; Zhuangzi • Daoister - Senare Kinas första ”naturvetare” - som alkemister

  16. Legalismen法家 • Framställs som konfucianismens största motsåndare • Ingen tydlig förgrundsgestalt • Furstens makt stärks gentemot aristokratin • Strömningar som först blir konkretiserade i staten Qi under 600-talets tidigare hälft

  17. Reformpaketet i QiÄmbetsmannen Guan Zhong får möjlighet att genomföra ett reformpaketi staten Qi under hertig Huan (685-643 f.Kr) • Byråkrater i förvaltningen i stället för aristokrater • Statliga monopol på salt och järn • Standardisering av mått och vikter • Skrivna klara lagar • Enhetlig skatt (som bl a bekostar armén)

  18. Legalismen fortsätter i Qinunder Shang Yang (d. 338 f.Kr.) • Staten Qin indelas i 31 distrikt direkt under fursten • Skärpning av lagarna (gruvliga straff) • Byråkrater i stället för aristokrater • Kollektivt ansvar (5-10 familjer) • Han Fei förklarar legalismens position hundra år senare: målet är att utrota brott • Han Fei och ministern Li Si lärjungar till Xunzi (”Människan är ond av naturen och behöver kontrolleras”)

  19. Stridande staterna403-221 f.Kr.战国时代 • Tilltagande fientligheter mellan staterna • Randstaterna har flest fördelar • Billigt järn under 400-talet gör att arméerna kunde växa markant (Större odlad areal - mer spannmål - större befolkning - större underlag för arméer)

  20. Stridande staterna

  21. Slutstriderna • Chu: Slår Yue 334 och Lu 249 • Qi: Song 286 • Qin: Två stater i Sichuan 318 fKr; Zhou 256 fKr • Qin 230-221: Besegrar den resterande delen (Han, Zhao Wei, Chu, Yan, Qi)

  22. Qin-dynastin 221-206 f.Kr 秦代

  23. Qin-dynastin 221-206 f.Kr • Enar landet genom att besegra de återstående staterna från 230 till 221 f.Kr • Avväpnar och delar in landet i provinser • Aristokratin i de slagna staterna till huvudstaden Xianyang • Standardiseringar: mått, vikter, axelbredd, tecken • Projekt: Förenar murar i norr; vägbyggen; kanaler; gravbygget (inkl. Terracotta-armén)

  24. Illdåden … • Massavrättningar: konfucianer levande begravda • Bestialiska straff (hästar, partering) • Bokbålen 213 f.Kr

  25. Han-dynastin206 f.Kr – 220 Arvtagaren och förvaltaren av det legalistiska arvet

  26. Han-dynastin (206 f.Kr-220 e.Kr)汉代 • Uppror utbryter strax efter den förste kejsarens död 210 f.Kr • Inbördeskrig varar till 202 f.Kr • Liu Bang utropar Han-dynastin 206 f.Kr. • Förlänar de östra delarna av landet till släktingar och vapenbröder • Förloppet finns beskrivet i Shiji av Sima Qian

  27. Signifikant för perioden • Dynastin ger namn åt språket och folket • Konfucianismen blir Kinas statsfilosofi • Första examinationerna hålls • Storskalig expansion, bland annat västerut • Sidenvägen • Första kända census: år 2, 57 miljoner

  28. Han-dynastin karta II

  29. Den dynastiska cykeln • Grundande • Maktperiod (utrymme för tillväxt ) • Stagnation • Nedgång och kris • Ny stark man - reformer - ny vitalitet • Ny stagnation • Kris och fall

  30. Maktperioden • Utrymme för tillväxt efter kriget • Arméer fortsätter erövringtåg – utökar skatteunderlaget • Projekt igångsätts (vägar, dammar, kanaler, gravar)

  31. Stagnation • Växande utgifter för armén • Växande byråkrati • Växande grupp skattebefriade (aristokrati) • Svällande projekt

  32. Nedgång (och kris) • Motåtgärd I: Höjda skatter. Vanlig konsekvens: vikande skatteunderlag. Orsak: småbönder säljer sin jord till storgodsägare, som ofta lyckas undanhålla jord från beskattning. • Motåtgärd II: Ännu högre skatter. Konsekvens: Fler bönder blir arrendatorer.

  33. Kris eller vändpunkt Här kan utvecklingen ta två vägar beroende på dynastin lyckas producera en ny stark man eller inte

  34. Alternativ ett: Krisen • Besparingar: underhåll av dammar, bevattningssystem och kanaler åsidosätts • Slarv med spannmålslager • Översvämningar/torka • Svält + sjukdomar (leder till minskat skatteunderlag) • Ytterligare besparingar: armén kan inte underhållas; förvaltningen kan inte betalas

  35. Krisen (forts.) • Ämbetsmän tar ut mer pengar i skatt • Fler bönder säljer sina jordar till godsägare och blir livegna – minskat skatteunderlag • Fler och större översvämningar / torka leder till mer svält. • Stråtröveri • Uppror • Dynastin faller efter ett längre eller kortare krig

  36. Alternativ två:Vändpunkten – En ny stark man • Dynastin producerar en ny stark man • Genomför nödvändiga reformer utan höjda skatter för bönder • Den värsta krisen kan undvikas • Dynastin får ny vitalitet under en period • Ny stagnation • Ny kris och nedgång

  37. Wu Di –”Den krigiske kejsaren”regerar 141-87 f.Kr. • Han-dynastins nye starke man • Problem: ekonomin ansträngd i krigen mot Xiongnu (hunnerna), projekt, växande administration (130 t +) • Åtgärder: Statsmonopol tillbaka - kopparmynt; salt/järn/alkohol (119 fKr) • Staten köper överskott/beskattar handel/säljer titlar/straff till böter (110 f Kr)

  38. 汉武帝 R. 141-87 f.Kr

  39. Detta bekostar dyra militärkampanjer • Västra regionen (Tarim-bäckenet) • Norra Korea (108 fkr) • Guangdong/Guangxi/Norra Vietnam (111 fKr)

  40. Sima Qian 145-86 f. Kr Fadern ämbetsman Ges konfuciansk utbildning 125 f.Kr Reser i Kina Samlar material Tjänstgör vid hovet Ärver faderns tjänst 109 f. Kr c:a påbörjar Shiji 99 f.Kr Li Ling 96 f.Kr Ute ur fängelset Antas begå självmord, men fortsätter arbetet, och lever som palatseunuck

  41. Den omöjliga syntesen? • Konfucianismen blir statsfilosofi i Kina från och med Wu Dis styre. Men vad är det som händer - egentligen? • Konfuciansk akademi inrättas • Ett liten andel ämbetsmän rekryteras genom kunskapsprov baserat på klassikerna • Utåt sett tar man avstånd ifrån Qins politik, men det är egentligen bara de mest brutala straffen som avskaffas

  42. ”Imperial Confucianism”- Konfucianismens triumf? • Konfucianism statsfilosofi, men: • I praktiken: utveckling mot total kejserlig makt • Klara lagar • Hårda straff (stick i stäv med vad Konfucius anser!) • Kollektivt ansvar • Olika statsmonopol • Arbetsplikt

  43. Fundera över detta … • Legalismens triumf under Qin krossade inte konfucianismen - tvärtom - det skapades ett stabilt samhälle där konfucianismen kunde blomstra • Konfucianismens seger under Han gjorde inte slut på legalismen - tvärtom - den gjorde det legalistiska imperiet oförstörbart!

  44. De ekonomiska problemen återuppstår senare under 100-talet f.Kr Problemen • Befolkningsökning (57,6 milj år 2 ) - men minskande skatteunderlag • Stora militära utgifter • Höjda skatter • Bönder säljer sig själva och sina jordar till skattebefriade ämbetsmän • Ännu högre skatter för återstående skattebetalare • Ännu fler bönder väljer att bli livegna • Oroligt på landsbygden under slutet av det första århundradet f.Kr.

  45. Wang Mang (d. År 18)- Kinas ”förste socialist” • Tar över makten och grundar dynastin Xin (”Ny”) år 9 efter revolter i hela landet • Inser problemet - förstatligar all jord - men utan tillräckligt stöd • Uppror år 18 - De Röda Ögonbrynen • Östra Han grundas med huvudstad i Luoyang år 25

  46. Östra Han 25-220 e.Kr • Fram till år 75 har dynastin återtagit kontrollen över södra Kina och Centralasien • Xiongnu (norra grenen) besegras i grunden år 89 och beger sig västerut (Hunner?) • Trenden med utarmade bönder fortsätter dock under det andra århundradet e Kr • Stora uppror börjar på 180-talet: • Fem skäppor ris (väst)/Gula turbanerna (öst) • Leder till dynastins slutliga fall 220 • En ny period av splittring inleds

  47. En blick framåt - mot Kinas medeltid • San Guo 220-265 De tre staterna (Wei, Shu-Han och Wu) • 263: Wei besegrar Shu-Han • 265: Jin-dynastin utropas efter militärkupp i Wei. • 280: Wu besegras och landet enas till 316 under Jin

More Related