Öppen källkod

1. Öppen källkod Vad kan öppen källkod vara? Kod-dosa Källare Meddelande Här gäller öppen källkod. Slå in vad du vill!

2. Öppen källkod Vad är öppen källkod? Att användare kan läsa och ändra i källkoden Källkoden är ofta tusentals textfiler skrivna i ett speciellt programmeringsspråk En typ av licens som garanterar att programmet förblir öppet även efter en förändring Det finns flera licenser som kan använda varumärket öppen källkod Organisationen ”Open Source Initiative”, OSI - grundat 1997 – kan, om licensen uppfyllerkraven för öppen källkod, ge dem rätt att använda varumärket öppen källkod

3. Öppen källkod Öppen källkod och licenser Exempel på licenser som får använda varumärket öppen källkod: GNU General Public License (GPL) Den vanligaste licenstypen för öppen källkod Med fenomenet ”copyleft” GNU Lesser General Public License (LGPL) En anpassning till affärsvärlden The Apache License Mozilla Public License (MPL) Mozilla Firefox, Mozilla Thunderbird Copyleft:Om ett program integreras med ett GPL-program blir slutresultatet alltid ett GPL-program. GPL-licensen kan alltså ”smitta” av sig.

4. Öppen källkod Historien om öppen källkod 1984: Richard Stallman bildar GNU-projektet Unix har blivit en stängd programvara Uppdrag: att skapa ett fritt operativsystem 1985: Free Software Foundation (FSF) bildas Ger logistisk, finansiell och legal support till GNU-projektet Fri programvara (Free Software, FS) uppstår som begrepp 1989: GNU GPL skapas av Richard Stallman och GNU-projektet 1997: Open Software Initiative (OSI) bildas Varumärket öppen källkod (Open Source Software, OSS) Källa: www.wikipedia.org

5. Öppen standard Standardiseringsfenomen Avsaknad av standard Hola, que pasa, amigo? Va? Jag förstår inte, kan du inte prata svenska? Jo, det är klart. Man måste ju kunna en hel del språk för att överleva. Jag gillar Swahili mest faktiskt. Que?

6. Öppen standard Standardiseringsfenomen Avsaknad av standard De-facto standard Jag skulle vilja kommu- nicera med dig! Listen, you have to speak english to communicate with me, that is the common language, see. Why can't we all learn to speak Esperanto instead? What's the problem? So many people speak english already.

7. Öppen standard Standardiseringsfenomen Avsaknad av standard De-facto standard Proprietär standard Ok, let's communicate in english then. Great! Just notice that we have upgraded the language to a new version where the word ”then” has been changed to”thine” for example. You have to take a course to learn the new version. Great! And don't forget to pay for the english speaking license. What!? I have to pay!? What!? No, I won't do that! Well, then you won't be able to communicate!

8. Öppen standard Standardiseringsfenomen • Avsaknad av standard • De-facto standard • Proprietär standard • Inlåsningseffekt • Öppen standard Exempel på inlåsningseffekter: Microsoft Windows Inlåsningseffekt genom spridning och stort utbud av program, samt genom stängd källkod Microsoft Explorer vs HTML / CSS / Javascript standarder Inlåsningseffekt genom spridning och innovation/egna tillägg till standarden Microsoft Office Inlåsningseffekt genom spridning & stängd de-facto standard Stängda proprietära dataintensiva program där standard saknas Inlåsningseffekt riskeras eftersom det är svårt att migrera datan till ett annat program. Man hamnar i leverantörens händer

9. Öppen standard Standardiseringsfenomen • Avsaknad av standard • De-facto standard • Proprietär standard • Inlåsningseffekt • Öppen standard Öppen standard kan beskrivas som att följande måste vara uppfyllt: Kan inte kontrolleras av en individ eller grupp med hävdadeintressen Utvecklad och underhållen genom en transparent processöppen för alla intresserade Plattformsoberoende, leverantörsneutral och användbar tillflera implementationer Öppet publicerad (inklusive specifikationer och stödmaterial) Tillgänglig avgiftsfri eller för minimal kostnad, med andra restrik-tioner tillhandahållna på skäliga och icke-diskriminerande villkor Antagen genom vedertagen praxis genom grov konsensusbland deltagarna Källa: cyber.law.harvard.edu/epolicy/roadmap.pdf

10. Öppen standard Standardiseringsorgan Elektriska standarder Allmänna standarder Telekom- standarder IEC www.iec.ch ISO www.iso.org ITU www.itu.int Internationellt Cenelec www.cenelec.org CEN www.cenom.be ETSI www.etsi.org Europanivå SEK www.sekom.se ITS www.its.se SIS www.sis.se Nationellt Sveriges Standardiseringsråd, SSR www.svenskstandard.org.se Källa: www.qualtech.se/standard.html

11. Öppen standard Andra standardiseringsorgan för IT W3C www.w3.org Oasis www.oasis-open.org ICANN www.icann.org Internationellt • World Wide Web Consortium • 350 medlemsorganisationer från 28 länder, t.ex.: • Massachusetts Institute of Tech-nology, MIT. En av grundarna • Swedish Institute of Computer Science, SICS. (Industri+staten.) • OASIS, not-for-pr. consortium. • 37,8% av medlemmarna från USA • 80 öppna (icke-proprietära) stand-arder har producerats på 10 år • Vill undvika marknads- & webfrag-mentering genom öppen standard Organization for the Advancement of Str-uctured Information Standards Webstandarder 5000 representan-ter för 600+ organ-isationer/individer från 100 länder Demokrarisk struk-tur, meritstyrd Open Document Format, ODF Internet Corporation for Assigned Names and Numbers Hanterar IP-proto-kollet & topp-domäner Hittils USA-ledd, men målet är att bli helt oberoende Många länder vill att detta ska styras av FN, t.e.x. under ITU Källa:

12. Öppen standard, fördjupning Open ICT Ecosystems Öppna ekosystem för informations- och kommunikationsteknologier (Öppna IKT-ekosystem) Globalisering kräver öppenhet, dvs.: kreativt samarbete, sammankoppling, tillgång och transparens Guidande principer för öppna IKT-ekosystem. De ska vara: interoperativa, användarcentrerade, kollaborativa, hållbara, flexibla Öppna standarder och öppen källkod är båda en del av ett öppet ekosystem Öppna IKT-ekosystem leder t.ex. till... ...valmöjligheter för offentlig förvaltning och konsumenter och konkurrens för industrin ...och i slutänden till:effektivitet i offentlig förvaltninginnovasionsmöjligheter för konsumentertillväxt för industrin Källa: cyber.law.harvard.edu/epolicy/roadmap.pdf

13. Öppen källkod, fördjupning • Hur kan programmen vara gratis? Vilka är programmerarna? • Varför öppen källkod? Vi försöker belysa frågan ur... • ...en offentlig förvaltnings perspektiv • ...ett solidaritetsperspektiv

14. Öppen källkod, fördjupning Hur kan öppen källkod vara gratis? • De som deltar i utvecklingen av öppen källkod är... • ...dels privata individer. Varför? • För att fylla ett tekniskt behov eller få arbeta med "det allra hetaste" • För att skaffa fördelar inför en tänkt karriär eller förbättra programmeringsfärdigheter • En undersökning visade att 50% fått någon form av betalning för sitt arbete • Altruism • ...dels företag. 1999 var 2 av IBM:s utvecklare avsatta för att arbeta med Linux, idag är de 600! Varför? • Vill snabba på utvecklingen av öppna standarder (IBM – on demand) • Förhindra konkurrenters inlåsning av kunder • Dra nytta av kompetens på internet (säkerhet, buggar etc.) • Tjäna pengar! Men hur? Källa: Statskontoret och www-128.ibm.com/developerworks/rational/library/1303.html

15. Öppen källkod, fördjupning Affärsmodeller Företag som vill tjäna pengar utgår ofta från en eller flera av nedanstående punkter: Erbjuder konsult-, utbildnings-, och supporttjänster mervärde om de är med i utvecklingen Paketering av program till programvarudistributioner distributionen Red Hat och Sun:s StarOffice Dubbellicensierade program äger programvaran och påverkar därmed inte andra licenser, exempel MySQL Mervärdesförsäljning såsom datorer eller kompletterande applikationer exempel här är brandväggen Iptables Tillbehör såsom litteratur O'Reilly Källa: Statskontoret

16. Öppen källkod, fördjupning • Hur kan programmen vara gratis? Vilka är programmerarna? • Varför öppen källkod? Vi försöker belysa frågan ur... • ...en offentlig förvaltnings perspektiv • ...ett solidaritetsperspektiv

17. Öppen källkod, fördjupning Öppen källkod i offentlig förvaltning I en rapport om öppen källkod från Statskontoret ser de följande för- och nackdelar: Positiva effekter: förenklad licenshantering minskat beroende av en produkt ellerleverantör, mindre risk för inlåsning sänkta totala kostnader ökad konkurrens ökad kvalitet och stabilitet ökad stimulans av lokal/inhemskföretagsamhet ökad säkerhet öppna format förenklar kommunikationmed allmänheten Flera av de negativa effekterna är av initial natur och är kopplade till volymen på användande och tjänsteutbud Negativa effekter: kan kräva ett omfattande migrationsarbete kan leda till ökade krav på egen kompetens och underhåll inom myndigheten kan vara svårt att hitta rätt produkt man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program för närvarande mindre utbud på marknaden av konsult- och supporttjänster psykologiskt motstånd bland beslutsfattare Källa: Statskontoret, 2003

18. Öppen källkod, fördjupning • Hur kan programmen vara gratis? Vilka är programmerarna? • Varför öppen källkod? Vi försöker belysa frågan ur... • ...en offentlig förvaltnings perspektiv • ...ett solidaritetsperspektiv

19. Öppen källkod, fördjupning Öppen källkod, mer solidariskt? Många länder, alla världsdelar representerade, satsar på öppen källkod, som i Vietnam: ”Applying and Developing Open Source Software in Vietnam for the 2004-2008 period” UNDP-IOSN har funnit generella värden i utvecklingsländers användning av öppen källkod: Nationella värden Affärsvärden Sociala värden Nationell säkerhet Utveckla lokal kapacitet/industri kick-startar IKT-industrin ökad utveckling av OSS ger kapacitet till mjukvaruinnovation Reducering av importer/bibeållande av utländsk valuta Brasilien spenderade mer på "royalties och licenser" än på "datorer och information" Piratkopiering piratkopieringsgrad 35% i europa och 90% i utvecklingsländer utändska investeringar oattraktiva pga piratkopieringsgraden WTO ställer krav att Intellectual Property Rights ska skyddas Lokalisering Total ägandekostnad Amazon sparade 17 milj. $, gick över till GNU/Linux-servrar Gartner rapporterade 15% lägre total ägandekostnad vid övergång från Windows XP till GNU/Linux Säkerhet OSS ger snabb respons på säkerhetsluckor och buggar Leverantörsoberoende selektivt stöd till OSS accelererar framtagande av standarder Tillgång till information Vietnams plan inkluderar mycket av detta Accellerera utvecklingen av OSS, stärka IPR-skydd, dra ner på kostnader för mjukvara Formera en bas av tekniska experter för utveckling av OSS Skapa några lokaliserade IT-produkter för att främja utveckling av OSS M.m. Källa: UNDP-IOSN: Free and Open Source Software and Government: A Policy Primer

20. Öppen källkod, fördjupning Öppen källkod, mer solidariskt? Första stycket i sammanfattningen av publikationen ”Open Source in Developing Countries”, hämtad från Sida, lyder: "The case for a developing country to adopt an open source software (OSS) driven Information Technology strategy is a compelling one. In a wider context IT is about the production, flow and control of information in a modern state and the rules which govern such activities are thus fundamental to its economic development. Software is a driver of those rules. OSS under these circumstances cannot be viewed as a mere product choice. It reflects more fundamentally an alternative strategy for building, maintaining and changing the rules that govern information flows in the economy." Källa: Sida

21. Öppen källkod Applikationer Öh, du, psst, jag är lite intresserad av att börja använda öppen källkod, men hur gör jag, vad finns det för nåt? Ok, till servers har du t.ex.: Apache (webserver), Jboss (applika- tionsserver), MailWasher (anti-spam), Samba (filserver), Sendmail (mejl- server), PHP (scriptspråk) mm. Till kontoret har du t.ex.: OpenOffice.org (ordbehandlings-, kal- kylerings-,presentationsprogram etc.), Scribus (publiceringsverktyg), Evolu- tion (mejl- och kalenderprogram) mm. Till hemmet är det vanligt med Firefox (webläsare), Thunderbird (me- jlprogram), Gimp (bildredigering) och Ubuntu (ett helt operativsystem). Jo, visst finns det fler: NVU (HTML edit- or), massor av CMS:er (Content Ma- nagement Sy- stems) men jag känner in- te riktigt att jag har utry- mme att näm- na dem här! Sch, inte så högt. Det finns allt möjligt. Till servers och stordatorer, kontoret och hemmet. Vad tänkte du dig? Asså, jag vet inte. Kan du inte bara nämna några typ? Finns det fler? Källa: om någon

22. GNU/Linux Linux I början av 2005 hade Linus hobby, Linux, en andel på 25% av den globala marknadennär det gällde operativsystem för servrar Linux förekommer i allt från Motoralas mobiltelefoneroch Mitsubishi robotar till eBays servraroch Nasas simuleringar för rymdskyttlar Linux är anpassad för många olika typer av hårdvarasåsom stordatorn VAX, spelkonsolen Playstationoch handdatorn Palmpilot I januari 2004 var över en miljon utvecklare i USA involverade i projekt med öppen källkod Linux är egentligen bara själva kärnan i operativsystemet ”I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional) . . . this has been brewing since April, and is starting to get ready". -Linus Torvalds, 1991 Tux Namnet på ping- vinen som är bådelogo och maskotför operativsys- temet GNU/Linux Källa: om någon

23. GNU/Linux Linux uppbyggnad (ett fullständigt os) Kolla vad mycket vi har producerat till detta operativsystem! Därför vill vi att ni ska kalla det för GNU/Linux! Just det, GNU betyder ”GNU Not Unix”, en ordvits typ. Skrivbordsmiljö KDE, Gnome (GNU) Fönsterhanterare X11, Metacity (GNU) GNU-komponenter i tre lager Verktyg C bibliotek, mm (GNU) Linux (Kärnan) Källa: om någon

24. GNU/Linux Distributioner Ubuntu Bygger på Debian ”unstable” Lätt installation Bra stöd för hårdvara Stödjer många språk ny version var 6:e månad Populärast på distrowatch Drivs av en multimiljonär Debian 15 000 programpaket 13 hårdvaruplattformar ca 1000 utvecklare grund för andra distar Lång tid mellan versionermen stabilt OS GNU GPL GNU/Linux etc... Mandriva Red Hat Debian etc... Knoppix Ubuntu Fedora Core Källa: om någon