Disposition för närmaste
Download
1 / 12

Disposition för närmaste föreläsningarna - PowerPoint PPT Presentation


  • 147 Views
  • Uploaded on

Disposition för närmaste föreläsningarna • Föreläsning 2 (idag): Konsumentteori, marknadsefterfrågan (Pindyck & Rubinfeld, kap 3-4) • Föreläsning 3-4: Företagets teknologi och kostnader, marknadsutbud (PR, kap 6-8) • Föreläsning 5: Utbudsefterfrågeanalys av ekonomisk politik (PR, kap 9).

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Disposition för närmaste föreläsningarna' - ismael


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

Disposition för närmasteföreläsningarna

• Föreläsning 2 (idag): Konsumentteori,marknadsefterfrågan (Pindyck& Rubinfeld, kap 3-4)

• Föreläsning 3-4: Företagetsteknologi och kostnader,

marknadsutbud (PR, kap 6-8)

• Föreläsning 5: Utbudsefterfrågeanalysav ekonomisk

politik (PR, kap 9)


  • Efterfrågeteori

  • • Homo Economicus

  • • Förenkling: En konsuments valmellan två varor (X och Y, mat ochkläder, etc)

  • • Teorins struktur:

    • – Konsumentens preferenser (smak)

    • – Konsumentens budgetrestriktion

    • – Konsumentens konsumtionsval


Konsumenten har preferenser övervarukorgar, och preferenserna är

• Kompletta, dvs konsumenten kanrangordna alla varukorgar

• Transitiva, dvs om konsumententycker att varukorg A är bättre änkorg B, och att korg B är bättre änkorg C, så är A bättre än C.

• Innebär att mer är bättre (”ickemättnad”)


  • Kombinationenerna B,A, & D

  • ger samma nytta. Dessutom,

  • E föredras framför U1

  • U1föredras framför H & G

B

H

E

A

D

U1

G

Preferenserna beskrivs avindifferenskurvan: Alla varukorgarsom är

sådana att konsumenten fårsamma ”nytta”

Kläder

(enheter)

50

40

30

20

10

Mat (enheter)

10

20

30

40


Om indifferenskurvorna vet vi att

• de lutar negativt

• de som ligger längre ut är förenligamed större nytta


U1

U2

Konsumenten är (enligt

grafen) indifferent

mellan A, B och D.

Men, B innehåller mer

enheter än D. Alltså kan

Indifferenskurvor ej

korsa varandra.

A

B

D

• de inte kan korsa varandra

Kläder

(enheter)

Mat (enheter)


  • Mer om MRS:

  • MRS visar hur mycket av vara Y(varan på den vertikala axeln) somkonsumenten är villig att ge upp föratt få en enhet till av vara X (varan påden horisontella axeln)

A

MRS minskar från 6 till 1

-6

B

1

-4

D

1

E

-2

G

1

-1

1

Kläder

(enheter)

16

14

12

10

8

6

4

2

Mat (enheter)

1

2

3

4

5


  • MRS = -∆Y/∆X > 0

  • MRS minskar när vi rör oss efterindifferenskurvan (när vi ökar X).Intuition?


Konsumentens valmöjligheterbestäms av budgetrestriktionen,som beskrivs av budgetlinjen.

Budgetlinjen visar de olikavarukorgar som kan köpas om enviss given inkomst spenderas.

Om budgetlinjen vet vi:

• att den har negativ lutning

• att lutningen bestäms avrelativpriset


Budget linjen C + 2F = $80

A

B

10

D

20

E

G

Clothes

Pc= $2 Pf = $1 I = $80

(I/PC) = 40

30

20

10

Food

(units per week)

0

20

40

60

80 = (I/PF)


Konsumenten maximerar sin”nytta”, givet sin budgetrestriktion

• Den bästa varukorgen måsteligga på budgetlinjen (Varför?)

• Konsumenten har maximerat sinnytta när budgetlinjens lutningär lika med indifferenskurvans

lutning, dvs när MRS = PX/PY


Hur mäta konsumentersvälfärd i kronor och ören?

• Def: Konsumentöverskottet ärskillnaden mellan det pris somen konsument maximalt ärvillig att betala för en vara ochdet pris hon faktiskt betalar

• Går att beräkna både förindividen och för marknaden

• Används ofta för att utvärderaeffekter av skatter, tullar, mm.


ad