Lite om lärstilar och inlärningsstrategier

1. Lite om lärstilar och inlärningsstrategier Ulf Holmgren 2012

2. Hur ser din trädgård ut?

3. Gordon Pask

4. Gordon Pask Seriell lärstrategi Holistisk strategi Man vill man få grepp om helheten och sambanden redan från början. Det nya kopplas samman med det man redan kan • Fokus på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget steg för steg.

5. Höger hjärna och vänster Left Brain Right Brain Logical Random Sequential Intuitive Rational Holistic Analytical Synthesizing Objective Subjective Looks at parts Looks at wholes

8. Vänster hjärnhalva resonerar sekventiellt – är bra på att analysera och hantera ord • Högra hjärnan tänker holistiskt, har förståelse för mönster och förstår situationen.

10. Gordon Pask • Seriella lärstrategin kopplas samman med vänster hjärnhalva • Holistiska lärstrategin med den högra. • När man lär sig väljer man en strategi framför den andra • Vissa är analytiska och atomistiska – detalj före helhet • Andra är globala holister – helhet före detalj.

11. Gordon Pask • Holister använder sig av visuella bilder och personlig upplevelse för att skapa förståelse. • Har svårt att avgöra vad som viktigt inom ett område • Gör utkast som de under arbetets gång skriver om • Utformar stoffet på ett kreativt och personligt sätt • Känslobetonade.

12. Gordon Pask • Holister upptäcker likheter, men har svårt att se skillnader • Behöver arbeta på att utveckla strategier som kompenserar deras benägenhet att generalisera • Behöver tankeredskap som hjälper dem att lyssna på andra människors åsikter och argument för eller emot ett förslag etc.

13. Gordon Pask • Serialister är steg-för-steglärande. • Snävt fokus • Koncentrerar sig på varje steg i en argumentation för sig. • Väljer bort och begränsar mängden information alltför tidigt i arbetsprocessen. • Svårt att hitta "nya" sätt att närma sig ämnet. • Presenterar välstrukturerat och tydligt, men ofta torrt och humorfritt • Saknar personlig tolkning och oberoende slutsatser.

14. Gordon Pask • Serialister är bra på att lägga märke till skillnader men sämre på att se likheter. • Behöver träna på strategier som hjälper dem att relatera bitar av  information till varandra och att koppla informationen till egna erfarenheter.

15. Gardner 1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (De nio intelligenserna), vilken har fått ett oerhört genomslag i synen på intelligens, pedagogik, och karriärstrategi. Enligt Gardner finns det nio olika slags intelligenstyper:

16. Gardner – multipla intelligenser • ”Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent” • Multipla intelligenser • 9 olika intelligenser. • Var och en av oss besitter samtliga men i olika stor utsträckning.

17. Gardner – multipla intelligenserEn intelligens ska uppfylla sju krav: • Den ska ha en specifik plats i hjärnan • Bygga på en medfödd talang • Den ska ha sitt egna språk • Den ska kunna utvecklas • Den ska ha evolutionär historia • Den ska vara oberoende av andra intel. • Den ska kunna testas

18. Språklig intelligens • Språkliga intelligens - hur väl vi uttrycker oss i tal och skrift. • Den språkliga intelligensen är jämt fördelad bland världens människor. • Barns språkliga utveckling är likartad över hela världen. • Diktare, berättare och författare

19. Matematisk intelligens • Förmåga att utföra beräkningar och dra slutsatser. • Oberoende av andra intelligenser. • Exempel på utvecklingsstörda människor, som kan utföra svåra beräkningar • Används speciellt av matematiker och andra forskare

20. Musikalisk intelligens • Känsla för toner, melodi och rytm. • En människa kan vara helt tondöv men ändå ha utmärkta talanger på andra områden. • Används den skapande kompositören

21. Visuell- rumslig intelligens • Uppfatta hur saker ser ut från olika perspektiv • orientera sig och att • återskapa synintryck för sitt inre. • tankar och idéer i modeller, skisser och liknade. • orientera sig i tid och rum. • Navigatören, Schackspelaren och skulptören.

22. Kroppslig intelligens • Användning av redskap • Men kroppen ingår också i problemlösning. T ex reagerar kroppen före intellektet på idrottsplatsen eller i en farlig situation. • Dessa förmågor genomgår en klart definierad utveckling i barndomen. • Används speciellt av dansaren och idrottsmännen.

23. Intrapersonell intelligens • Förmågan att förstå sina inre känslor • starka och svaga sidor. • ledtråd för sitt liv. • Den intrapersonella intelligensen utvecklas gradvis genom livet. • Autistiska (sjuklig inåtvända) har försvagad intrapersonell intelligens • Framgångsrika människor är mer uppmärksamma på sina starka och svaga sidor.

24. Interpersonell intelligens • Förmågan att genomskåda andra människor. • Förmågan att upptäcka skillnader mellan människor • Uppfatta temperament, känslor och intentioner. • Kan upptäcka känslor och behov hos andra , som är dolda för vederbörande själva. • Denna intelligens används framför allt av duktiga präster, lärare, psykologer och föräldrar

25. Naturklok • Tycker om när de får möjlighet att beröra, känna, hålla och prova på praktiska upplevelser, men då oftast utomhus med miljön, naturen och djur. • Du fascineras av rymden och universum och tycker om att skåda stjärnor och andra himlakroppar. • Naturkloka människor tycker om djur.  • Som naturklok tycker du om växter.  • Du tycker om att vara utomhus

26. Existentiell • Har ett medfött intresse för livsfrågorna. Läser och diskuterar gärna de existentiella frågorna.

27. Test (8 intelligenser) • http://www.multiplaintelligenser.se/uploads/1/2/2/4/12243269/en_intelligens_profil_fr_vuxna.pdf

28. Kolb David A. Kolb (born 1939) is an American educational theorist whose interests and publications focus on experiential learning, the individual and social change, career development, and executive and professional education. He is the founder and chairman of Experience Based Learning Systems, Inc. (EBLS), and a Professor of Organizational Behavior in the Weatherhead School of Management, Case Western Reserve University, Cleveland, Ohio.

29. Kolbs första axel Konkret upplevelse Abstrakt tänkande

30. Kolbs andra axel Reflekterande observation Aktivt experimenterande

32. KU - AKTIVA • Gillar nya upplevelser. • Öppna sinnen och är inte skeptiska • Uttalar sig gärna fort och har inget emot att komma med idéer • Har lätt att dra till sig andra och är utåtriktade

33. Aktiva lär sig bäst • Där det finns nya problem • Där dom kan engagera sig i korta ”här och nu” –aktiviteter • Där det finns drama/händelser/kris • Kreativa ideer, brainstorming

34. K - AKTIVA lär sig minst • När lärandet är passivt – föreläsningar • När dom måste samla mycket information • När dom måste jobba ensamma och göra samma sak om och om igen • När det finns noggranna instruktioner • När det är detaljarbete

35. O – RO - REFLEKTERANDE • Drar sig undan för att fundera • Ser saker ur flera perspektiv • Samlar data och analyserar grundligt • Lyssnar och ser vart diskussionen lutar innan dom kommer med egna inlägg

36. O – RO – REFLEKTERANDE lär sig bäst • Där dom kan observera händelser och lära av dem • Där dom kan vara lite utanför och lyssna – iaktta rollspel, men helst inte delta • Får gott om tid att smälta materialet • Utredningsarbete • Analysera och göra i egen takt

37. O – RO – REFLEKTERANDE lär sig sämst • När dom står i fokus • Kommer i situationer där det krävs handling • När dom har otillräckligt med data • Har ofullständiga instruktioner • Jobbar under press

38. L = Logiskt • Sammanför iakttagelser till logiskt hållbara • Tänker igenom steg för steg • Sammanställer spridda fakta • Perfektionister • Tycker om att analysera – vilka är utgångspunkterna, kan komma med kritik och upplevs ibland som negativa

39. Logiska lär sig bäst • När det finns ett system och en teori • Där de kan undersöka teorier och relationer • Där det finns utrymme att ifrågasätta • Där det finns höga krav- intellektuella utmaningar • Där de kan analysera och generalisera

40. Logiska lär sig sämst • När dom måste göra saker utan mål eller sammanhang • Där de deltar i situationer som betonar känslor • Där dom sysslar med ostrukturerade aktiviteter – mångtydigheter och oklarheter • När dom måste handla utan policy

41. B = Praktiska • Provar idéer och tankar för att se om dom fungerar i praktiken • Nya idéer omsätts snabbt till praktik • Kommer från kursen och vill genast realisera flera nya idéer • Något måste hända • Löser problem, tar beslut, driver frågor

42. Praktiska lär sig bäst om • Det finns ett tydligt samband mellan teori och praktik • Det de lär sig spar tid eller är till nytta • De får experimentera och prova • När de får till något användbart • Där det finns praktikfall och exempel

43. Praktiska lär sig sämst • Där lärandet saknar samband med det som är viktigt • Där det är verklighetsfrämmande och inte applicerbart • Om det inte finns riktlinjer eller erfarenheter • När det är omständigt och krångligt • När det blir knepigt, politiskt eller socialt och när det inte leder någonstans

45. AKTIVMan måste prova PRAKTISKFinns det ett bättre sätt REFLEKTERANDETänk först prova sen LOGISK:Vad är syftet

46. Kolbs lärcykel

47. Prövaren, ide´givaren, Förklararen , sammanställaren • http://www.utbildningsinfo.se/sb/d/123/a/118

48. Anthony Gregorc The Gregorc Style Delineator is a self-scoring written instrument that elicits responses to a set of 40 specific words.[3] Scoring the responses will give values for a model with two axes: a "perceptual space duality," concrete vs. abstract, and an "ordering duality," sequential vs. random[4] The resulting quadrants are the "styles": Concrete SequentialConcrete RandomAbstract SequentialAbstract Random

49. Gregorc 4 tankestilar • Anthony Gregorc - modell som beskriver fyra olika tankestilar eller lärstilar. • i lärande situationer föredrar vi ofta att använda en eller två av stilarna.

50. Gregorc