1 / 19

Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”

Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”. Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Ale, Mölndal, Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel samt Örebro, Lindesberg och Degerfors. Projekttid 2011 - 2013

harrison
Download Presentation

Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Ale, Mölndal, Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel samt Örebro, Lindesberg och Degerfors. Projekttid 2011 - 2013 Övergripande mål Att utveckla arbetsmetoder som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stärka barnets rättigheter i beslut och åtgärder inom ramen för arbetet som rör vårdnad, boende och umgänge. Att ha en helhetssyn med barnet i fokus genom hela vårdnadsprocessen Team med 2 familjerättssekreterare och 2 barnavårdsutredare Styrgrupp med berörda chefer

  2. Bakgrund Varje år berörs ca 50 000 barn i Sverige av föräldrars separation. • 7000 barn upplever att föräldrarna tvistar om vårdnaden, boendet eller umgänget • Flera uppgifter pekar på att antal utredningar till socialtjänsten och tvister i domstol har ökat markant • Familjernas problematik är ofta svår och komplex.

  3. Nuvarande arbetsmetoder och handläggnings- processer är inte anpassade eller tillräckligt effektiva för att möta problematiken. • Barnen är eller har ofta varit aktuella hos socialtjänsten tidigare. • Stort behov av att utveckla samarbetet inom socialtjänsten kring dessa barn och familjer för att få en helhetssyn på barnets situation.

  4. Projektets tre delmål Mål 1. Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutredningar Mål 2. Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information Mål 3. Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen

  5. Några utgångspunkter • Aktuell forskning och erfarenhet som grund för vilka förändringar som ska fokuseras/Förändringskoncept • Barnkonventionen och lagstiftning • Teamets ”kartläggning” av nuläge och utvecklingsbehov • Genombrottsmetoden • Aktivt involvera teamens chefer i styrgrupper • Varje team utvärderar sitt eget arbete • övergripande utvärderingen av fristående forskare • Spridning av resultat

  6. Genombrottsmetoden Lärandestyrt förbättringsarbete Syftar till att minska gapet mellan det vi vet och det vi gör Professionell kunskap/Förbättringskunskap Strukturerad metod Testa i liten skala Inspiration från många håll Mätbara mål Resultatförbättringar

  7. Hörnstenarna i Genombrott Förändringstryck Förändringskoncept/ vägledning Projekt design Nolans förbättringshjul

  8. P A D S Projektdesign/Collaborative Stöd/tryck Välj ut deltagare För- arbete Spridning E-post Månadsrapporter Telefonkonferenser P Bestäm Fokus LS 1 LS 2 LS 3 A D S Arbetsperiod 2 Arbetsperiod 1 Expert- grupp Planeringsgrupp Rapport Adapterat efter Institute for Healthcare Improvement (IHI) Boston

  9. Nolans förbättringshjul eller PDSA-cykeln IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÅTT Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Planera Testa, Göra, Pröva Studera, Analysera Lär, Agera

  10. Kommunernas kartläggning • Utredningar sker oftast inte parallellt inom Familjerätten och utredningsenheten Barn och familj, snarare avlöser de varandra och enheterna hänvisar till varandra • Inget direkt samarbete förekommer mellan Familjerätten och utredningsenheten. Utredningarna görs på varsitt håll, likaså alla kontakter med familjemedlemmarna. • Barnet träffar ofta flera olika handläggare från både mottagningsgrupp, utredningsenhet och familjerätten.

  11. Samtal med barn genomförs och dokumenteras, men föräldrarnas konflikt får alltför stort utrymme. • Någon återkoppling till barnet efter utredning/domslut förekom nästan aldrig • Saknas olika former av insatser och stöd till barn och föräldrar • Barnen får sällan eller nästan aldrig enskilt stöd utifrån sin situation • Behov av mer anpassat stöd till föräldrar

  12. Några förändringar som prövats och lärdomar • Ökad kunskap om varandras handläggningsprocesser, gemensamma rutiner, process kartor, rutiner för att tidigt uppmärksamma barn som lever med föräldrar i stark konflikt • Att de olika enheterna konsulterar varandra när de möter föräldrar i stark konflikt • Vid parallella utredningar, eller om barnet är aktuellt på båda enheterna, planera och samordna arbetet • Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter. • Tidsvinster för handläggarna. • Att klienterna inte bollas mellan enheterna

  13. Några förändringar som prövats och lärdomar • Vikten av att gemensamt kartlägga barnets och familjens historia innan utredningen påbörjas, insatser erbjuds • Testa strukturerade frågor för screening av våld • Prövat att återkoppla utredningsmaterialet till barnet, borde bli bättre både VBU o SoL 11:1 • Saknas bra informationsmaterial både till barn och föräldrar Behöver utforma en broschyr till barn som beskriver hur en utredning går till. • Gemensamma barnsamtal • m • m

  14. Några förändringar som prövats och lärdomar • Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid för att det ska sätta sig. • Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt. • När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren ”blir svart”? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Men detta är bara början … för de mest utsatta barnen och familjerna finns det mycket kvar att göra…

  15. sid 2(3) Ibland ihop med handl. Från annan kommun Huvudhandl. utses med ansvar för dokumentation Kan ske under processen * Informations-möte med föräldrarna var och en för sig För kort tid - begäran om förlängning hos Tingsrätten Begäran om upplysningar 6 kap 19:3 FB Handläggare utses på ärendegrupp Brukarmed-verkan. Klientträff Begäran om yttrande 6 kap 20§ 2 st FB Handläggar-möte, bokar mötestider, gör upp planering mellan handl. Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen Direkt till Fr Gemensamt informations-möte för föräldrarna av båda handläggarna Begäran om utredning = remiss * Ett barn Ett enskilt samtal med barnet Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (barn/ungd. grp) Brukarmed-verkan. Klientträff Två enskilda samtal per förälder Flera barn Gemensamt samtal med barnen och mot slutet enskilt samtal anpassat efter barnets önskan Kommunicerar barnets utsaga på plats efter samtal Information till barnen om hur en vårdn. utr. Går till Brukarmed-verkan. Klientträff Ett hembesök hos vardera förälder då barnet är med Utifrån samtal med föräldrar bestäms hur barnsamtal går till…

  16. sid 3(3) Träff för ref. samtal Skola/förskola för att inhämta information då föräldrar inbjuds Analys och bedömning skrivs av bägge handläggarna Kommunicerar ref uppgifterna då vi fört in dom i dokumentet Kommunicerar föräldrarnas utsago då vi fört in dom i dokument Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (arbetsgrp) Kommunicerar ref uppgifter då handläggare sammanställt samtalet Analys och bedömning görs gemensamt av handläggare Brukarmed-verkan. Klientträff Telefonkontakt med ref för att inhämta information Kommunicera förälderns utsago innan vi fört in dom i dokumentet Dokumentet sänds till föräldrarna. Delgivning Under utredningstid Risk&skyddsbedömning görs hela processen Begövs anmälan till BU-gruppen göras. (Barnavårdsutredning) Den bedömningen kan göras under hela processen. • * • Utvecklingsområde - Samarbete med Tingsrätt • - Broschyr (vårdnad, boende, • Umgänge), SOSFS • - Barnsamtal Dokumentet sänds till Tingsrätten

  17. Ett ex från Mölndal Familj A Anmälan inkommer via mottag/ projektgr(maj) Begäran om snabbyttrande (maj/juni) Vbu-utredning(juni) • Gemensamt utredningsarbete • Efter samtycke: • informationssamtal • Hembesök • Referentsamtal • Avslutande samtal Enskilda samtal BBIC-utredning avslutas, i samråd med famrätt Familjerättslig utredning avslutas

  18. Flicka 10 år Exempel på en tidslinje VBU Kap 11:1 snb Kap 11:1 snb Kap 11:1 1999 2007 2008 2009 2010.................. Separation Flickan föds Frizon Familje- Behandl. Ej genomf. Frizon Ej genomfört Frizon Grupp Kurator Modern FC Handläggare: 4 ( en handläggare två gånger) Övrigt: : Modern uppger att hon misshandlats. (journal) Alkoholmissbru Båda föräldrar(journa). LPT beslut (modern). Barnen uppger at modern Hotat med kniv, samt uttalat självmordsplaner framför dem.

  19. Citat från en slutrapport i Pinocchioprojektet • ” Allt man satsade i tid och kraft i början har vi fått tillbaka i ny kunskap, effektivare arbetssätt samt goda resultat för barn och familjer. Belöningen kommer men man får kämpa för att nå målen och ha tålamod att vänta”

More Related