Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

1. Kvinnor och gudinnor på gränsen till den äldsta förhistoriensumeriska kvinnors möjlighet till maktutövande Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

2. Innehåll • Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien • Patriarkatet • Gudinnorna i Sumer • Relationen mellan myt och samhälle • Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ, Inannaoch Ninlil • Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar, prästinnor och arbetande kvinnor • Slutsatser

5. Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien • Det var här jordbrukande med säd som gröda uppkom (”den fertila halvmånen”) • Världens äldsta skriftkultur • I Mesopotamien användes konstbevattning för att man skulle kunna bruka jorden • I de tidiga städerna var templet stadens centrum • I de äldsta städerna var det troligtvis en modergudinna som var stadens gudom • En successiv utveckling av ett patriarkat: • Städer behövde organiseras och försvaras > en ledare, lugal (”stor man”) och en armé, stadsmur m.m. • Städernas härskare erövrade större områden > stater > imperier

6. Bakgrund: Källor • De källor jag främst använder i mitt arbete är litterära källor, och framförallt sumeriska • De äldsta sumeriska litterära källorna dateras till sen tidigdynastisk period, omkring 2600 – 2450 f.v.t. • De allra flesta litterära sumeriska källorna skrevs ner under tidig gammalbabylonisk tid, omkring 2000 – 1800 f.v.t.

7. Patriarkatet • Vad är ett patriarkat? • Män ses som överhuvuden i familj och samhälle • Män besitter mer eller mindre all formell makt, medan kvinnor inte har rätt att besitta sådan makt • Den hierarkiska ordningen mellan könen är relativ, och även klassperspektiv spelar in • Starkt patriarkala samhällen har slavar, och de är ofta av annan etnicitet eller kommer från de allra fattigaste • Samhället är militariserat och organiserat kring makt och egendom • Olika patriarkala samhällen kan i övrigt se ganska olika ut (jmfr. Gerda Lerner 1986: 239)

8. Gudinnorna i Sumer • Från början fanns flera lokala modergudinnor. I och med statsbildningen utvecklades ett rikspanteon med en modergudinna • Ninḫursaĝ – modergudinna i rikspanteon • Inanna – kärleks- och krigsgudinna, motsv. Venus • Ninlil – den högsta gudens gemål • Andra gudinnor från äldsta tid: • Nammu • Ĝatumdug • Gula • Nintu, Ninmaḫ, Aruru (blir i rikspanteon varianter på Ninḫursaĝ) • Ereškigal (dödsrikets härskarinna) • Nisaba (skrivarväsendets gudinna)

9. Relationen mellan myt och samhälle • Myter handlar om samhället – vad annars skulle de handla om? (Paul Ricoeur, Bruce Lincoln) • Relationen mellan myt och samhälle är inte 1:1, exempel: • Inanna framställs som en krigsgudinna trots att kvinnor inte krigade • Ninḫursaĝ framställs som en av de viktigaste medlemmarna i gudarnas rådsförsamling trots att den hos människorna bestod av män • Ninlil framställs i en ”matriarkal” kontext trots att det mesopotamiska samhället var patriarkalt

10. Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ • Arurusepitetnin9 gal den-líl-lá (Sum.) “Enlilsäldre/storasyster” • Ninḫursaĝsepitetamadiĝir-re(-e)-ne “gudarnas mamma” • Nintu/Ninḫursaĝs make Šulpaea är en mindre betydande gud • Ninḫursaĝ legitimerarkungensomhansbarnmorska, ammaochföderska • Hon föderkungarochfurstarpåtronen

11. Gudinnornas makt: Inanna • Var Inanna ursprungligen en modergudinna? • dAMA.dINANNA– amalu, “gudinna” - *ama-lú(-k) “en persons mamma” (?) • DetfinnsbeläggförattInannaharepitetetama, “mamma” • Inannaförekommersomassistenti en förlossningsbesvärjelse • Inannas make Dumuzi är sekundär i relation till sin fru • Inanna kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” • Hon legitimerar kungens våld • Hon utövar våld för kungens räkning • Hon påminnerom de rasandehinduiskagudinnorsom man harvisatutövar sin maktför de manligagudarnassyften(Hellman 1998)

12. Gudinnornas makt: Ninlil PiotrSteinkeller: “dNIN.LÍL was but a female reflection of Enlil”; “Ninlil is an artificial creation, which was superimposed on the cult of Ninḫursaĝ, the goddess of Tumal and mother of Ninurta” (1999: 114, fn. 36)

13. Gudinnornas makt: Ninlil • Ninlils mamma kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” samt bur-šu-um”matriark” • När Ninlil var liten sög hon ”på hennes [mammans] bröst som var fulla med god mjölk”. Detta är ett kungligt litterärt tema • Enlil vill gifta sig med den unga Ninlil, och förhandlar då med hennes mamma • Gudomars namn som börjar med nin- är äldre än de som börjar med en-. (nin = härskarinna/syster) • Ninlil härskar vid Enlils sida: hon är drottning i panteon • Detsägsiett par texteratthonharsamma rang som Enlil • Hon rådgörochdiskuterar med sin man • Hon och Enlil representerarlandet vid banketter • Härskarefrånandraländervisarhennehedersbetygelser, precissom man görinförkungar

14. Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar • Urs ”kungliga” gravar: drottning Puabi • Extra rik grav (c. 2600 f.v.t.) • Drottningarna i Lagaš: och (omkring 2350 f.v.t.) • Baranamtara: egen lantegendom, administrerade Baus tempel, politiskt, ekonomiskt och religiöst aktiv • Šagšag: administrerade stor lantegendom (Baus tempel), ekonomisktochreligiöstaktiv • Gammalakkadisk period: • Drottningen ägde egendomar och hennes betjänt var en av rikets mäktigaste män

15. Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar • Ur III-dynastin (c. 2100-2000 f.v.t.): drottningarna hade inte egna omfattande hushåll; mark och egendom hörde till kungadömet med kungen i toppen. Drottningarna fortsatte att vara aktiva inom ekonomi och religion • Gammalbabylonisk tid (c. 2000-1600 f.v.t.): • Kungariket Mari: drottningen fungerade som kungens ställföreträdare när han var på krigståg • Hennes makt utgick ifrån hennes relation till kungen

16. Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor • En-prästinnan: • Kungens dotter var ofta en-prästinna i Ur • De sågs som gemål till den gudom de tjänade • De fick aldrig lämna sin tempelbostad • Exempel: Enḫeduanna – användes politiskt av sin far kung Sargon • Nadītum-prästinnan: • Föregångare: sum. lukur – en och en, var ofta syster till stadsfursten under ED IIIb, kunde gifta sig och få barn • Levde i kloster tillsammans med flera andra nadītum-prästinnor, levde i celibat • Kom från samhällets övre skikt • Var verksamma med att be förbön för sina anhöriga • Hade viss ekonomisk självständighet, hade rätt att ärva sin far

17. Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor • Qadištum-prästinnan: • Föregångare: sum. nu-gig, användes som titel på t.ex. Inanna och Ninmaḫ, kung Mesanepada kallades dam nu-gig, ”nu-gigs gemål” • Hade till skillnad från andra kvinnor rätt att ärva sin far • Kunde gifta sig och få barn eller leva ensam och adoptera barn • Ses ofta som amma och ibland i sällskap med barnmorska i texterna • qadištum-prästinnan hade inte så stora tillgångar

18. Kvinnornas status och förändring över tid: arbetande kvinnor • I för- och protohistoriskt bildmaterial: kvinnor arbetar i trädgårdar och med krukmakeri – förekommer inte i textkällor • Arbetande kvinnor har i regel manliga övervakare • I de äldsta källorna har barnmorskor hög status – får höga ransoner vid palatset • Textilarbeterskor – låga löner • Fler män än kvinnor i ransonlistorna > troligen fanns männens fruar utanför tempel och palats

19. Slutsatser • Gudinnorna skulle delvis kunna avspegla ett förpatriarkalt samhälle där kvinnan har en starkare ställning än mannen • Gudinnorna är samtidigt inordnade i kungens/patriarkatets syften • Drottningarna tycks ha fått minskad personlig ekonomisk makt över tid • En-prästinnan hade hög status, men användes för sin fars syften • Nadītum-prästinnan hade viss ekonomisk självständighet, men användes för sin fars/familjs syften

20. Slutsatser • Qadištum-prästinnan hade lägre status än sin sumeriska föregångare nu-gig. Hade vissa ekonomiska möjligheter som vanligtvis bara män hade • Vanliga, arbetande kvinnor tycks ha fått mer stereotypa arbeten över tid, de var underordnade manliga övervakare och de hade lägre lön än män

21. Referenser, urval • Asher-Greve, Julia M. 1985. Frauen in altsumerischer Zeit, Malibu: UndenaPublications. • Hellman, Eva. 1998. Hinduiska gudinnor och kvinnor: en introduktion, Nora: Bokförlaget Nya Doxa. • Krebernik, Manfred. 2001. “Ninlil”, Reallexikon derAssyriologie 9, 452-461. • Lerner, Gerda. 1986. The Creation of Patriarchy, New York, Oxford: Oxford University Press. • Lincoln, Bruce. 1999. Theorizing Myth: Narrative, Ideology, and Scholarship, Chicago och London: The University of Chicago Press. • Renger, J. 1969. “Untersuchungen zum Priestertum der altbabylonischer Zeit. 2. Teil (Schluss)”, Zeitschrift für Assyriologie 59, 104-230. • Ricoeur, Paul. 1986. “Qu’est-cequ’un texte?”, id. Du texte de l’action Essais d’herméneutique II, Paris: Éditions du Seuil, 137-159. • Steinkeller, Piotr. 1996. “On Rulers, Priests and Sacred Marriage: Tracing the Evolution of Early Sumerian Kingship”, Kazuko Watanabe (ed.), Priests and Officials in the Ancient Near East, Colloquium Mitaka, 1996, Heidelberg: Universitätsverlag C. Winter, 103-137.