Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?

1. Vad menar vi med forskningsinfrastruktur? • Verktyg som hjälper forskare att utföra forskning av högsta kvalitet • Forskningsanläggningar i Sverige eller utomlands som t.ex. MAX IV och CERN • Specialiserade laboratoriemiljöer, teknikplattformar och annan vetenskaplig utrustning samt databaser • Så omfattande så att det oftast krävs samverkan nationellt eller internationellt

2. Vilkenbetydelseharinfrastrukturerförforskningssamhället? Kvalitet – forskningsinfrastrukturer ger möjlighet till bättre forskning Kompetens – forskningsinfrastrukturer skaparmötesplatser med stor betydelse för kompetensutveckling Samhälls- och näringslivsutveckling – forskningsinfrastrukturer och den forskning som använder den kan bidra till samhällsutveckling och starkare industri

3. Vilken är Vetenskapsrådets roll? Uppdrag att långsiktigt utveckla forskningsinfrastruktur i Sverige och Sveriges medverkan internationellt. • Finansierar • Initierar • Rekommenderar • Samverkar • Representerar

4. Nationella och internationella ”öppna” infrastrukturer • Vetenskapsrådet finansierar och planerar långsiktigt för nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges medverkan i internationellainfrastrukturer • Alla ämnesområden • Lokal utrustning är universitetens ansvar

5. Villkor för att räknas som en nationell infrastruktur • varaavbrettnationelltintresse, • geförutsättningarförvärldsledandeforskning, • utnyttjasavettflertalforskargrupper/användare med högtkvalificeradeforskningsprojekt, • varasåomfattandeattenskildagrupperintekandrivadempåegen hand, • ha en långsiktigplaneringförvetenskapligamål, finansieringochutnyttjande, • varaöppetochenkelttillgängligaförforskare, industriochandraaktörersamt ha en plan förtillgängligheten (gällerbådeutnyttjandeavinfrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation avresultat), • samt • irelevanta fall, introduceranyspetsteknologi

6. När man söker bidrag för nationell infrastruktur • Beskriv planerna för: • hur infrastrukturen ska göras tillgänglig för andra forskare • hur potentiella användare ska få löpande information om infrastrukturens möjligheter • hur infrastrukturen ska tillhandålla användarservice så att användare över hela landet kan bedriva forskning utan att själva behöva ha expertkunskaper om uppbyggnad eller användning av infrastrukturen. • Tydliggör hur en ny infrastruktur relaterar till befintliga infrastrukturer inom området.

7. Fyrabidragsformer • Vetenskapsrådet utlyser fyra bidragsformer för finansiering av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse: • Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning • Driftsbidrag • Bidrag till stora databaser • Planeringsbidrag • Syftet med bidragen är att ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Med planeringsbidraget ges möjlighet att finansiera planering av infrastrukturer av nationellt intresse.

8. Söka flera bidragsformer samtidigt • Man kan söka flera bidragsformer för samma verksamhet, t.ex. både bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning och driftsbidrag för att köpa in och driva en ny maskin. • Lämna in en ansökan för respektive bidragsform och tydliggör i båda ansökningarna att du söker flera bidragsformer.

9. Nyheter 2013 • Indirekta kostnader ska räknas med i ansökans budget • S-bilagan ska undertecknas av rektor (gäller ej planeringsbidrag)

10. Beredning • VR:s ämnesråd/kommittéer bedömer den vetenskapliga kvaliteten • RFI bedömer infrastrukturaspekten på ansökan – t.ex. nationell relevans, öppenhet, kvalitet • Nyhet för 2013: en första gallring

11. Utvecklingavbidragsformer till 2014 • Nytt ansökningssystem, Prisma • 2 bidragsformer i stället för fyra för forskningsinfrastruktur (planeringsbidrag och infrastrukturbidrag)

12. Forskningsinfrastrukturiforsknings- ochinnovationspropositionen/regleringsbrevetför 2013 Uppdrag i propositionen och som också nämns i regleringsbrevet 2013: 4.3.3 Infrastrukturer för registerbaserad forskning Ett uppdrag finns i regleringsbrevet att inom myndigheten bygga upp verksamhet för att förbättra tillgängligheten och underlätta användandet av registeruppgifter för forskningsändamål. VR ska bistå forskare med information om register och om relevant lagstiftning. Rapporteras i samband med årsredovisningen. Frågan om sambearbetning av uppgifter och metodutveckling för att nyttiggöra registeranvändning bl.a. i syfte att genomföra s.k. mikrosimulering berörs inte. 4.7.7 Bättre tillgång till forskningsresultat och forskningsdata Uppdrag om nationella riktlinjer för Open Access. Samråda med KB. Ska återrapporteras i samband med ÅR. Finns också ett återrapporteringskrav om att redovisa insatser för öppen tillgång av vetenskaplig information, vilket innebär att det återrapporteras i ÅR.

13. Exempel på nationella infrastrukturer • Onsalarymdobservatorium– radioastronomi • Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS – kemiskbiologi • Environment Climate Data Sweden, ECDS – datatjänst för klimat- och miljöforskning • Svensk nationell datatjänst, SND – tillgängliggör data inom HS och M • Biobanksinfrastrukturen BBMRI.se- arkiv och analys av prover • MAX-lab – laboratorium för synkrotronljusforskning inom t.ex. materialvetenskap och arkeologi • Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC –beräknings- analys- och modelleringsresurser • Lifewatch – fakta- och analysportal om biodiversitet

14. Exempel på internationella infrastrukturer • Europeiskapartikelfysiklaboratoriet, CERN –högenergifysik • Europeiskaspallationskällan, ESS – neutronspridningsteknik • Europeiskasydobservatoriet, ESO – astronomi • Europeiskasynkrotronljuskällan, ESRF - synkrotronforskning • Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet, EMBL ochEuropeiska molekylärbiologiska konferensen–molekylärbiologi • Röntgenfrielektronlasern XFEL –femtokemi, strukturbiologi, kondenserade materiens fysik • Global Biodiversity Information Facility, GBIF –biologiskmångfald • European Incoherent Scatter Facility, EISCAT – radarvågor • Integrated Ocean Drilling Programme, IODP – djuphavsborrning –geologi

15. Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen • Nationell vägvisare för forskningsinfrastruktur på lång sikt • Innehåll: • rekommenderade åtgärder för hur svenska forskare inom akademi, offentlig sektor och industri ska få tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen i Sverige och i andra länder • beskrivning av nya föreslagna infrastrukturer • uppskattning av kostnader