Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007

1. ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekterSMI, nov 2007 Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2. Viktigaste aspekterna ESBL-bildande bakterier • Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner av ALL personal och i ALLA vårdformer • Är bärarskapet känt minskar risken för smittspridning • tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder kräver kliniska odlingar • Medicinskt indicerade åtgärder får inte hindras eller försenas pga bärarskapet T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3. Smittvägar i vården ESBL-bildande bakterier • kontaktsmitta, direkt och indirekt • via vårdpersonal • patient  patient • fecal-oral smitta • kliniska odlingar flesta fall i urin T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4. Var ska vi ha riktlinjer? • Sjukhus inklusive dagvård (dialys t ex) • Särskilda boenden • Öppen vård, sjukhusbundna mottagningar basala hygienrutiner T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

5. När ska man vidta vårdhygieniska åtgärder? Vad är en rimlig nivå ? T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

6. Faktorer som innebär risk för smittspridning från positiv patient • diarré, feces-inkontinens • urin-inkontinens • KAD/RIK • omläggningskrävande, vätskande sår • tracheostoma • bukdrän/stomi, motsvarande • Antibiotikabehandling • hudlesioner • infarter T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

7. ESBL-bildande bakterier STRAMAS rekommendationer Vårdhygieniska riktlinjer Föreslagen miniminivå T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8. Vilka bör screenodlas vid inläggning på sjukhus? • Patienter som vårdats utomlands (>6 mån) eller på institution med pågående utbrott • Tillsammans med screening för MRSA • Feces/rectum, kateterurin, vätskande sår, bukdrän (motsvarande) • Tidigare kända bärare  nej • Ytterligare riskgrupper  nej • Sjukhemspatienter • Familjekontakter • Utlandsresa • Personal  nej T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

9. Vård av känd patient • Patient med diarré, feces- o/el urininkontinens • vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme • serveras all mat på rummet • vistas på rummet • Patient med andra riskfaktorer • vårdas i görligaste mån på enkelrum med eget hygienutrymme • kan äta tillsammans med andra patienter men bör serveras all mat och dryck • vistas fritt på avdelningen • sår bör vara väl täckta Alla patienter informeras om vikten av god handhygien T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

10. Vård av känd patient • Informationsöverföring • informera om patientens bärarskap vid övertag till annan vårdinstans • tydlig journalanteckning om att ESBL-bildande bakterier påvisats i odlingsprov från patienten • bärarkort till patienterna, patientinformation nej • Besökare • Informeras om vikten av god handhygien • Tvätt, Städ • Sedvanliga rutiner T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

11. Smittspåra vid vård på sjukhus • Anhopning av fall  ja • Under ledning av vårdhygien/smittskydd • Enskild patient upptäcks efter en tids vård  nej • Vårdar känd patient  nej T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

12. Basala hygienrutiner(the hospital’s safety net!) • Handsprit • Plastförkläde/Rock • Handskar ev Centaph T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset