1 / 40

Nya råd om Bra mat för barn 0-5 år För personal inom barnhälsovården Lena Ljungkrona-Falk

Nya råd om Bra mat för barn 0-5 år För personal inom barnhälsovården Lena Ljungkrona-Falk Leg. Dietist. Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV. Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget.

falala
Download Presentation

Nya råd om Bra mat för barn 0-5 år För personal inom barnhälsovården Lena Ljungkrona-Falk

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nya råd om Bra mat för barn 0-5 år För personal inom barnhälsovården Lena Ljungkrona-Falk Leg. Dietist November 2011

  2. Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV

  3. Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att undvika risker och främja bra matvanor Är det befogat med ett råd? Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc Är det möjligt att följa rådet? Vilka konsekvenser kan ett råd få? Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd Testa råden på föräldrar (fokusgrupper) Separat rapport med motiveringar till råden Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV

  4. Projektgrupp, SLV Åsa Bugård Konde, nutritionist & projektledare Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Lena Björck, nutritionist Ylva Sjögren Bolin, immunolog Jorun Sanner Färnstrand, informatör Mats Lindblad, mikrobiolog Freddie Tistén, jurist Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  5. Vetenskapen bakom råden • Genomgång av den vetenskapliga grunden för samtliga råd • bekräftar de flesta tidigare råd • några förändringar har gjorts • På www.livsmedelsverket.se finns • vetenskapligt underlag • hanteringsrapport med motiveringar till varför olika råd ges eller inte ges 273 sidor 118 sidor 118 sidor November 2011

  6. Stärkt underlag för amning Generellt råd om enbart amning i sex månader, bröstmjölken ger tillräckligt med näring. Amning minskar risken för: • mag-tarminfektioner • öroninfektion • övervikt och fetma i vuxen ålder • högt blodtryck i vuxen ålder - även i länder som Sverige November 2011

  7. Även delamning och kortare perioder av amning har positiva hälsoeffekter • Den som inte ammar bör ge industri-tillverkad modersmjölkersättning, tillredd enligt tillverkarens anvisningar Rådgivning om amning och tillvänjning ska, liksom all annan rådgivning, ske i dialog och anpassas till varje familj November 2011

  8. Värderingar av risk eller nytta: Exempel: ”Bröstmjölk och modersmjölksersättning 0-6 mån” Råd: Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till cirka 6 månaders ålder. Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning. Även delvis amning ger hälsomässiga fördelar. • Motiv för rådet;(Risk- och eller nyttovärdering) • ESPGHAN*, EFSA*, Cohchrane-rapport 2009 • *European Society for Paediatric Gstroenterology, Hepatology and Nutrition • * European Food Saftety Authority • Andra faktorer som påverkat beslutet: • Espghan, WHO, Amningsfrekvensen går ner i Sverige, • Föreskrifter för modersmjölksersättning Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  9. Forts: ”Bröstmjölk och modersmjölksersättning 0-6 mån” Slutsats: Livsmedelsverket bedömer att det är befogat med ett råd om att bröstmjölk skall vara den huvudsakliga födan under barnets första sex månader och att barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning. Aktuella kunskapsöversikter stödjer Livsmedelsverkets nuvarande råd om amning. Det finns vetenskaplig grund för att betona att även delvis amning har positiva hälsoeffekter. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  10. Påminn föräldrarna! D-dropparna • Börja vid 1 veckas ålder Nyhet! • 5 D-droppar (10 µg) per dag för alla barn upp till 2 år • Vissa barn behöver D-droppar även efter 2 år November 2011

  11. Tillvänjning • Amma eller ge ersättning fullt i sex månader • Smakportioner från sex månader • Pyttesmå smakprov någon gång ibland - för nyfikna barn - allra tidigast från 4 månader Nyhet ! November 2011

  12. Vad är skillnaden? Pyttesmå smakprov Smakportioner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring • Tidigast från 4 mån • Om barnet är nyfiket • Ca ett kryddmått • Öka inte mängden • Smaksensation November 2011

  13. Varför pyttesmå smakprov? • Bejaka barnets nyfikenhet på mat • Lita på helamning i sex månader • Låta barnet prova på livsmedel som innehåller gluten i små mängder, i skydd av amning- allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån November 2011

  14. Värderingar av risk eller nytta: Exempel: ”Smaksensationer före 6 månader” När barn åldersmässigt är mogna för små smaksensationer av annan mat trots att det inte behövs näringsmässigt Råd: Tidigast när barnet är 4 mån (17 veckor) kan barnet, om det verkar intresserat, få smaka på små, små mängder vanlig mat – smaksensationer • Motiv för rådet:(Risk- och eller nyttovärdering) • EFSA anger att bröstmjölk räcker som enda föda första 6 mån men samtidigt anger de att barn som får prova många olika smaker har lättare acceptera nya livsmedel. • EFSA + ESPGHAN anger att det varken finns för- el nackdelar att introducera vid 4-6 mån. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  15. Forts: ”Smaksensationer före 6 månader” Andra faktorer som påverkat beslutet: Åldern då olika spädbarn blir intresserat av mat varierar från barn till barn. Många föräldrar vill börja introduktionen av mat tidigare. Råden som ges varierar mycket och upplevs förvirrande av föräldrarna Begreppet smakprover har testats i fokusgrupper med föräldrar Slutsats: Livsmedelsverket bedömer det befogat med råd till föräldrar som tydliggör när spädbarn är mogna för små smakprover av annan mat trots att det inte behövs näringsmässigt. Det finns inga vetenskapliga skäl från att avråda från att låta barnet prova små mängder mat från tidigast fyra månaders ålder. Detta under förutsättning att mängden är så lite att den inte konkurrerar med amningen. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  16. Smakportioner från sex månader Nyhet ! • Det finns inga ”regler” om vad man ska börja med • Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra • Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera dagar, låt barnet pröva flera olika sorter • Tona ner föräldrarnas oro för allergier • Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela första året för att få långsam introduktion av många livsmedel Nyhet ! November 2011

  17. Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning när det börjar äta annan mat. Amning kan fortsätta så länge som både mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre

  18. Värderingar av risk eller nytta: Exempel: ”Introduktion av fast föda” Råd: Man behöver inte introducera ett livsmedel i taget, utan det går bra att variera mellan olika livsmedel. Det går inte att utifrån vetenskapen säga exakt vilka livsmedel de första smakportionerna ska bestå av. Det viktiga är mjuk konsistens så barnet inte sätter i halsen. • Motiv för rådet: (Risk- och eller nyttovärdering) • Det finns inte vetenskapligt stöd för att säga att tolerans lättare utvecklas om ett livsmedel i taget introduceras. • Långsam introduktion av gluten under samtidig amning minskar risken för celiaki under småbarnsåren. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  19. Forts: ”Introduktion av fast föda” Andra faktorer som påverkat beslutet: ESPGHAN anger att de flesta befintliga kostrekommendationer om tillvänjning inte är baserade på vetenskapliga studier utan snarare på kulturella faktorer. Det finns en oro bland föräldrar att introduktion av vissa livsmedel kan orsaka allergi. Ett råd om att ge samma livsmedel i flera dagar för att ”upptäcka reaktioner” kan ytterligare förstärka en sådan oro. • I en fokusgruppundersökning i dec 2010 testades de preliminära kostråden. Det framkom att konkreta råd om mängder och mått önskades. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för sådana råd utan de bygger på beprövad erfarenhet. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  20. Forts: ”Introduktion av fast föda” Slutsats: Livsmedelsverket bedömer att det inte finns tillräcklig vetenskaplig grund för att ge råd om i vilken ordning olika livsmedel bör introduceras och att maten i smakportionerna därför kan introduceras fritt. Undantag är introduktion av gluten, som det finns särskilda råd för. Källa:Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)

  21. Extra fett i maten? Barn under två år behöver lite fetaremat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, därför behöver inget extra fett tillsättas. Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna. 2011-10-20 November 2011 21

  22. Fett Fleromättat fett behövs bl.a. för tillväxt, immunförsvar, hjärnans utveckling För att få plats med tillräckligt av fleromättat fett, utan att få för mycket fett totalt, måste man minska på mättat fett Svensk mat innehåller mycket mättat fett från mejeri och chark. Magra varianter ger lika mycket eller mer vitaminer och mineraler Bra källor till fleromättat fett i svensk mat är fet fisk, rapsolja och margariner gjorda av rapsolja 2011-10-20 November 2011 22

  23. Inga barn bör få • Opastöriserad mjölk och färskost • trendigt med naturligt, bagatelliserar risken (campolybacter och EHEC) • Fet fisk från Östersjön och vissa insjöar – 2-3 gånger per år går bra • Kosttillskott/hälsokost -ingen rekommendation om att ge fiskolja • Linfrö som hjälp mot förstoppning Var sparsam med salt och salta snacks November 2011

  24. Vatten från egen brunn Kontrollera och åtgärda: • bakteriehalt • nitrat/nitrit • mangan • arsenik November 2011

  25. Matförslag 1-5 år

  26. Bra mat för barn 2-5 år • Exempel från Riksmaten; 4-åringarna • 91 % fick mindre frukt och grönsaker än rekommenderat • 90 % fick mindre fleromättat fett än rekommenderat • 95 % fick mer mättat fett än rekommenderat Bra mat för föräldrar, snart äter barnet samma mat som resten av familjen Förebygga övervikt – se personalhandboken Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV

  27. Mjölk och järn Barnets förråd från mamman räcker ca 6 mån Mjölk har lågt järninnehåll men rik på annat Mjölk hämmar ej järnupptaget men för mycket mjölk mättar och kan tränga ut järnrik mat Mjölk i matlagning och till gröt är OK Ej mjölk som huvudkomponent i måltiden Fetthalten? Minska mättat fett = bra m lättmjölk Öka D-vitaminintag = bra m lättmjölk

  28. Allergier IgE-förmedlad (mätbara antikroppar) Icke IgE-förmedlad = 50% av alla reaktioner Ej aktuellt undvika fisk, ägg eller nötter före 1 års ålder. Snarare bra att introducera i skydd av amning Undvika nötter enbart pga risk sätta i halsen Ej ge samma livsmedel flera dagar i rad Enbart vetenskapligt stöd för att celiaki kan minskas om introduktion ges i skydd av amning

  29. Gärna vegetariskt Bra för alla med vegetariska måltider ibland • Men det är viktigt att inte bara att utesluta kött, fisk, ägg, ersätt med bönor, linser, tofu November 2011

  30. Vegankost för barn? Nyhet ! • Livsmedelsverket avråder inte längre, men det krävs • kunskap hos föräldrarna, bra livsmedelsval • berikade livsmedel t.ex. berikad havre/ soja/ ris-dryck och berikad gröt/välling • kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D • gärna amning längre än ett år • gärna fisk ibland • Vegankost är fiberrik, barnet kan bli mätt innan det fått tillräckligt med kalorier- viktigt att hålla koll på tillväxten November 2011

  31. Råd om livsmedelsval och måltidsordning för barn 1-2 år • Olika sorters mat– variation ger fler näringsämnen och fler smaker • Mat regelbundet – frukost, lunch och middag och däremellan två-tre bra mellanmål November 2011

  32. Föräldrarnas egna matvanor påverkar barnets • snart äter barnet samma mat som resten av familjen 4-åringarnas matvanor enligt nationell undersökning • 25 % av kalorierna kom från godis, läsk, snacks, glass, och bakverk • 91 % fick för lite frukt och grönsaker • 90 % fick för lite fleromättat fett • 95 % fick för mycket mättat fett • Mat som är bra för barn är också bra för vuxna November 2011

  33. Kolhydrater Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av sockerarter, stärkelse och fibrer. Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, och mineraler. Fördelningen mellan de energivande näringsämnena ser olika ut i olika koster. Positiva hälsoutfall kopplas till kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av kalorierna. November 2011

  34. Fullkorn och fibrer för 1-åring Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med margarin och leverpastej En bit banan Fullkornspasta med korvgrytasallad med tomat och gurka Filmjölk med fullkornsflingor Potatis, fiskbullar, gröna ärter Fullkornsbröd med margarin och ost Sammanlagt för mycket fibrer!  Mannagrynsgröt m mjölk, tekaka med margarin och leverpastej En bit banan Vit pasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Filmjölk med flingor typ cornflakes Potatis, fiskbullar, gröna ärter Tekaka med margarin och ost Sammanlagt för lite fibrer! November 2011

  35. VÄTSKEBEHOVET

  36. Diskussionsfrågorfyra separata bilder med foton på var och ett av barnen • Albin, fyra månader, blir inte mätt på bara bröstmjölk November 2011

  37. Muhammed, fem månader, visar inget intresse för annan mat än bröstmjölk November 2011

  38. Saga, fyra månader, är så intresserad av maten att hon vill ha mer November 2011

  39. Rebecca ska börja jobba och har bestämt sig för att sluta amma när Signe är sex månader gammal November 2011

  40. Att diskutera!När bör dietist kontaktas? • Om någon av föräldrarna har BMI över 30? • Om någon av föräldrarna har ätstörning? • Om föräldrarna utesluter vissa viktiga livsmedelsgrupper? • Om föräldrarna har påtagligt dåliga matvanor? • Om föräldrarna följer någon extrem kost? • Endast om barnet har mat-problem ? November 2011

More Related