Folkmusik som öppen form

1. Folkmusik som öppen form

2. Traditionsmusik • Anonymitet • Selektion • Ackumulation Kompositionsprocesser • Kollektiv omformning och förädling • Improvisation och variation

3. Formelbaserad struktur • Ingen originalform som referens • Referensen (form/struktur) konstitueras genom förhållandet mellan olika realiseringar • Komplicerar förhållandet mellan det materiella och det expressiva • Implicerar att stilkategorier samtidigt både är flexibla och rigida

4. Flexibel form • Anpassning till lokal stil (dialekt) • Frihet i utformning • Formelbaserad struktur • Rigiditet (timing, frasering, flow/groove osv., d.v.s. hur man spelar) och flexibilitet (den exakta utformningen, progressionen och kombinationen av uttryckselement, d.v.s. vad man spelar) inom vissa gränser Musikexempel: • Arcady – “Fermoy Lasses”, reel (från Many Happy Returns) • Davy Spillane & Kevin Glackin – “Fermoy Lassies”, reel (från Forgotten Days) • Seamus Egan – “Fermoy Lasses”, reel (från Solas Live DVD) • Einar Olav Larsen – ”Restar’n”, pols (från Søttenpassingen) • Fredrik Lindh och Roger Tallroth – ”Kalla kårar”, polska (från På Tre Man Hand) • Per Gudmundson – ”Kalla kårar”, polska (från Per Gudmundson)

5. Variation och improvisation Exempel: Frankie Gavin & Alec Finn – “Martin Wynne's,” reel (från Frankie Gavin & Alec Finn) Gavins variationer i första reprisen (A-delen i AABB-formen)

6. Gavins variationer i första reprisen forts.

7. Perspektiv på stilbegreppet • Repertoar? (verk, struktur, metrik, tonalitet, kompositionsform etc.) • Hantverk? (spelstil, instrumentbehandling, idiomatik, frasering, timing, variation/improvisation etc.)

8. Stil som en samling materiella, klassificerbara karakteristika • Implicerar en entydig stildefinition

9. Stil som musiceringsform • Öppen stildefinition • Stil förstås som en uttryckspotential snarare än som en avgränsad samling uttryck.

10. Stil som det musikantiska språket

11. Från intervju med Ale Möller 29-10-00 • AM: […]från o med att jag liksom börja ge mig in att spela melodier, andrastämmor o annat sådant…så glesnade förebilderna ut va. Jag hade ju hört liksom ett gitarrkomp eller hört en citter, mycke liknande instrument som…Ulf Gruvberg hade ju ett väldigt tidigt som han kompade, med engelsk folkmusik som förebild, på gamla Folk och rackare o sånt där, men det var inte låtspel, o låtspel blir för mig en musikalisk term som handlar om en sammanfattning av melodispel med inriktning på dom intrikata, men väldigt viktiga artikulationer som gör att…som hela spelmansmusiken bygger på va…att framföra en melodi på ett sånt sätt va. • Det har också vart fruktbart att komma ihåg, eller påminna mig om en insikt som kom, i mitt fall ganska sent, nämligen att folkmusik, så som jag tycker att begreppet blir användbart, inte är en repertoar, utan är ett sätt att utföra musiken, ett sätt att musicera, en spelstil alltså, inte en repertoar. • AM: …det har vart väldigt viktigt därför att i många sammanhang så har man fokuserat på helt andra saker. O det får ju enorma konsekvenser om man verkligen tar till sig…om man tar till sig det som en viktig utgångspunkt, det får ju konsekvensen t.ex. att inringningen av begreppet…som ju…är intressant, men alltid väldigt svår därför att den laddas så lätt ideologiskt va. Men den blir väldigt intressant plötsligt då för då kan man ju inte säga att en gammal eller en ny låt är…att det har inget egenvärde om en låt är gammal eller ny t.ex. utan dess egenvärde består i om den låtens struktur uppmuntrar till folkmusikaliskt musicerande. En melodi som inbjuder musikanten att lira folkmusikaliskt så att säga va, det blir en bra låt. […] • M: Jo…den tanken har väl haft lite svårt att slå igenom även om den låter väldigt självklar, den här…? • AM: Jo visst är det så, den slår inte igenom va, det tar tid, den byggs in, folk…praktiskt har ju upplevt det där mycke va att det är ett sätt att spela, men all beskrivning runt om är ju fortfarande att det är en repertoar, rakt av va, det är ju sådär va det kommer ta lång tid[…]

12. Från intervju med Markus Svensson 16-12-99 Markus Svensson (MS): […] däremot tycker jag att det som oftast är typiskt folkmusikaliskt det är rytmik o uttryck i spelet, inte så mycke tonalitet ofta, det är klart att det ligger där också men om man ska få nånting å låta spelmansmässigt så handlar det väldigt mycke om attack, betoning, hur det utförs liksom. För man kan ju få vilken Bachsonat eller Vivaldikonsert som helst å låta folkmusikaliskt. Och där är det inte så mycke i tonspråket utan det handlar ju om hur man spelar det. […]o på samma sätt kan man spela en galant Hälsingelåt liksom med barockfiol med dom uttrycksmedlen så att det låter, ja barockmusik om det. Skulle man fortfarande kalla det för folkmusik då? Musikexempel: Väsen – ”salongsberusad”, polska (från Vilda Väsen) Olov Johansson – ”Knuss-Olles Livstycke”, polska (från Väsen: Essence)

13. Från intervju med Ale Möller 29-10-00 1) Folkmusik/spelmansmusik är inte en repertoar utan ett spelsätt o så skulle man kunna säga 2) spelmansmusik är inte bundit till ett instrument, utan är öppet för alla instrument som kan artikulera i den stilen.

14. Från intervju med Ale Möller 29-10-00 AM: jag älskar att bli besatt o manisk när det gäller musik o liksom gick ju då in för lära mig alla…jag menar det räcker ju inte att komma o tycka att här har jag ett ballt instrument, utan du måste ju lära dig alla dom här koderna, du måste kunna spela i tretakt på 30 olika sätt o stilistiskt veta vad det är som skiljer en uppländsk bondpolska från en hambo eller en bodapolska, eftersom dom på noter ser likadana ut va. Men dom är inte samma, o det vet man, när man kan det, o där var jag rätt hård mot mig själv att jag förvänta mig inte att bli accepterad i spelmansmiljön förrän jag kunde dom skillnaderna. O det läser ju spelmännen av, när man kompar eller samspelar att, finns den kunskapen eller inte. Jo så att, det blir viktigt…vi pratade om attityderna med Filarfolket o sånt va, så att det som började komma där lite grann, det var ju att…liksom det resonemanget om att du kan ha ett traditionsfrämmande instrument, men att du måste ha samma krav på dig av stilkunskap o sånt som t.ex. en fiolspelman. Det började komma då, men det var inte så vanligt då, men det började efter hand dyka upp att man ökade kraven på att även dom här nya spelmännen på andra instrument måste kunna väldigt mycke om musiken.