Lärandets processer & dimensioner

1. Lärandets processer & dimensioner

2. Klassisk indelning (förenklad) • Behavioristisk tradition – (beteende) Skinner, Pavlov • Kognitivistisk tradition (tänkandet) – bl.a. Piaget • Sociokulturell tradition – (språk & kommunikation) Vygotsky, Bernstein • Livsvärldsfenomenologisk tradition – (den levda kroppen – upplevelsen) Merleau-Ponty, van Manen, Husserl • Hermeneutisk tradition – (förståelse och meningsfullhet) Gadamer • Postmodernistisk tradition – (oenigheten – Le différend - Derrida • Human psykologisk tradition – Maslow, Rogers

3. Sjusköterskans pedagogiska roll – skapas utifrån olika villkor i de olika traditionerna. • SSK pedagogiska antagande i en • Humanistisk T fokuserar på ’självet’ • Kognitiv T fokuserar på tänkande • Sociokulturell T fokuserar på språk & kommunikation • Behavioristisk T fokuserar på beteende • Livsvärldsfenomenologi fokuserar på – den levda kroppen

4. I sin tur bygger dessa antaganden på olika grundantaganden inom varje tradition • Kognitivistisk T; • Världsbild – pågående process mellan medvetande och omvärld • Människosyn – människan är främst en tänkande varelse • Kunskapssyn – främst en inre process. • Vilket får konsekvenser i en didaktisk ansats – dvs. en undervisningsmodell som bygger på denna traditionen skapas på ett visst sätt då modellen inte får vara i konflikt med de gjorda grundantagandena.

5. Sociokulturell T Världsbild: dialektiskt samspel mellan kropp och själ (dualistisk syn). Människosyn: människan är en social varelse i ett kulturellt sammanhang. Kunskapssyn: meningen skapas i mellanmänskliga relationer. Didaktisk konsekvens: Undervisning är kontextberoende – jmf., situerat lärande. Livsvärldsfenomenologisk T Världsbild: Varje människas livsvärld är en del av andras livsvärld . Den levda kroppen. Människosyn: Människan är en integrerad helhet; kropp och själ är sammanflätade (icke-dualism). Kunskapssyn: Intentionalitet; medvetandet riktas mot något som skall förstås. Didaktisk konsekvens: Undervisaren tar en utgångspunkt i den lärandes vardag – livskontext. Behavioristisk T Världsbild: världen är lagbunden. Människosyn: passiv mottagare. Kunskapssyn: Kunskap är en produkt som kan observeras och höras och efterapas. Didaktisk konsekvens: Undervisaren (har kunskapen) och förmedlar/överför denna. Humanistisk T: Världsbild: Människan ses som en helhet. Helheten är mer än delarna. Människosyn: Möjlighet att forma sitt eget liv. Kunskapssyn: Lärandet är självinitierat. Personlig utveckling. Didaktisk konsekvens: Undervisaren stimulerar den lärandes vilja till utveckling.

6. Fenomenografisk tradition med fokus på yt- och djupinriktat lärande • INOM-gruppen (INlärning och OMvärldsuppfattning) – 70-talet (Gtb Univ.) Marton, Dahlgren, Svensson, Säljö. • Fenomenografisk inlärningsteori; • - Hur någon uppfattar något (relationellt förhållande). • Individen (subjektet) • Fenomen i omvärlden (objektet) • I denna relation gestaltas en uppfattning som involverar både subjekt och objekt (Icke-dualism).

7. Yt- och djup lärande • Yt- lärande: (atomistisk ansats) Det är en aktivitet som innebär att man lagrar information; memorerar de delar som tex., ingår i en text. • Djup- lärande (holistisk ansats) Fångar budskapet i tex., en text förstår varje del i relation till de övriga delarna. Jmf: förstår tex., den livsvärldsF traditionen med grund i alla dess grundantaganden. Det innebär att man kan tillämpa dess teoretiska ansats i praktiken. Man handlar utifrån denna insikt.

8. Att skapa mening och förståelse - att förändra vår mening och förståelse • Förförståelse (del) • Uppfattning av något (riktat mot ett objekt/fenomen) mot en helhet • Ny förståelse – integrerar del med helhet • Förändrad uppfattning • Insikt: då vi kan reflektera om vår tidigare förförståelse och vår förändrade ’förståelse’ • Personlig utveckling

9. Lärandets fundamentala processer enl. illris (2007, s. 39) • Innehåll tillägnelse Drivkraft INDIVID Samspel OMVÄRLD

10. Centrala begrepp/dimensioner • Samspelsprocess – individ & omvärld • Tillägnelseprocess - Innehåll & drivkraft • Innehåll: tex., kunskaper; färdigheter; förståelse; insikter. • Drivkrafter; lust; nyfikenhet; (även) tvång; en form av energi.

11. Lärandets innehållsdimension • Det handlar om det som man lär sig; kunskaper; färdigheter; förståelse; insikter, attityder. • Omfattar även en mer generell tillägnelse av det kulturella och samhälleliga sammanhang som vi är delaktiga i. • Omfattar även lärandet om oss själva – vi lär känna oss själva, våra reaktioner, preferenser etc., och skapar en identitet.

12. Lärandets drivkraftsdimension • Omfattar den mentala energi som investeras i lärande; motivation; känslor; vilja som individen mobilisrar i en lärsituation. Attityden; försvar/öppenhet nyfikenhet/slutenhet. • Styrkan i energin är väsentlig: jmf. Vid assimilativt lärande fungerar drivkraften omedvetet; vid ackommodativt och transformativt lärande är det mer medvet. • Jmf ’känslomässig intelligens’... • Illris menar att individens attityd till att ta emot lärande utmaningen är väsentlig. Samtidigt behöver de didaktiska ansatserna i en utbildning ge stöd åt den lärandes lärande.

13. Begreppen; (1) assimilativt – (2) ackommodativt – (3) transformativt lärande • Genom (1) lärande införlivas och anpassas sinnesintryck fr omgivningen (additivt lärande). Genom (2) lärande omstruktureras redan etablerade mentala scheman vilket sker när vår etablerade scheman inte ’stämmer’ med omgivningens scheman. Det sker en förändring – en s.k. Överskridning (överskridande lärande). • Piaget hämtade (1) och (2) från biologin. • Mezirow utveckalde begreppet ’transformativt lärande’.

14. Transformativt lärande. • ’Transformativt lärande hänför sig till den process där vi transformerar de referensramar vi tar för givna (våra meningsprespektiv, förståelsevanor, tankeformer) i syfte att göra dem mer omfattande, insiktsfulla, öppna, respekterade och känslomässigt flexibla, så att de kan generera övertygelser och åsikter som visar sig vara mer sanna eller berättigade som vägledning för handlingar (Illris, 2007, s. 66 med ref till Mezirow, 2005:91)

15. Lärandets samspelsdimension • Lärande är situerat och ’äger rum i ett visst socialt och samhälleligt sammanhang, som gnm samspelet med den lärande ingår som en integrerad del av lärandet’ (Illris, 2007, s. 150). • Samspelsdimension kan anta olika former, tex., perseption, förmedling, upplevelse, imitation, verksamhet eller deltagande där den väsentliga poängen är ju mer aktiv den lärande engagerar sig i samspelet desto större blir lärmöjligheterna. (ibid. S. 150).

16. Vi ser fram emot att ta del av era val av dimensioner och konstruktioner i undervisning och presentationer.