Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008
Download
1 / 23

Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008 - PowerPoint PPT Presentation


  • 169 Views
  • Uploaded on

Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008 Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55. Socialstyrelsens slutsatser. Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008' - carter


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008

Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55


Socialstyrelsens slutsatser
Socialstyrelsens slutsatser

  • Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar

  • Ökad tillgång till behandlingar

  • Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet

  • Läkemedelshantering läggs i mindre utsträckning över till egenvård/anhöriga

  • Perspektivet förflyttas från vårdcentralens öppettider till vårdtagarens behov över dygnet, veckans alla dagar

Källa: Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008



Bakgrund
Bakgrund

Ädelreformen

Lagförslag om kommunaliserad hemsjukvård (Äldrevårdsutredningen (SOU 2004:68 och Socialdepartementet 2006)

SKL betonade frivillighet i remissvar

Socialstyrelsens rapporter 2008 förespråkade kommunal hemsjukvård


Uppdraget
Uppdraget

Stödja kommuner och landsting i processen att överföra ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna.

Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvård i landet.

Samordna, inte utreda, kommunalisering av hemsjukvården!


L n som har kommunaliserat hemsjukv rden
Län som har kommunaliserat hemsjukvården

Uppsala

Halland

Kalmar

Skåne

Södermanland

Även Gotlands kommun har överfört ansvar från HSN till SN

163 kommuner har idag ansvar för hemsjukvården

Jämtland

Kronoberg

Västra Götaland

Värmland

Örebro


L n som nnu ej kommunaliserat hemsjukv rden
Län som ännu ej kommunaliserat hemsjukvården

  • Stockholm – påbörjat diskussioner

  • Östergötland siktar på 2014

  • Jönköpings län siktar på 2013

  • Gävleborgs län siktar på 2013 (flyttat fram ett år)

  • Västmanland förhandlar om att kommunalisera 2012

    Dessutom ser Hallands landsting över nuvarande ansvarsfördelning

Dalarnas län siktar på 2013

Västernorrlands län har återupptagit diskussioner

Västerbottens län har beslutat ta upp frågan igen

Norrbottens län siktar på 2013

Blekinge förefaller vara enda länet (som ej kommunaliserat) där det f.n. inte pågår diskussioner


Erfarenheter fr n l n som utrett fr gan men ej beslutat
Erfarenheter från län som utrett frågan men ej beslutat

  • Blekinge – Ronneby gick inte med på uppgörelsen

  • Västmanland – kom inte överens om hemsjukvårdens kostnader

  • Norrbotten – samma som Västmanland

  • Västernorrland – regionfrågan satte stopp

  • Västerbotten – kommunerna kom inte överens om ett mellankommunalt utjämningssystem


Problemomr den av huvudsakligen ekonomisk art kan vara
Problemområden av huvudsakligen ekonomisk art kan vara

  • Skatteväxlingsnivån

  • Den mellankommunala utjämningen

  • Tidigare skatteväxlingar

  • Bristen på statistik ang. kostnaderna

  • Enskilda kommuner kan stoppa kommunaliseringen

  • Oro för kraftig kostnadsökning


Om avtalen
Om avtalen

  • Alla bygger på tröskelprincipen

  • Några avtal har tillägget ”längre vårdbehov”

  • De flesta avtal omfattar endast primärvårdsansluten hemsjukvård

  • Två avtal har vidgat begreppet hemsjukvård – all hemsjukvård avsett diagnos och ålder från första dagen

  • I ungefär hälften av avtalen anges att barn omfattas av den kommunala hemsjukvården

  • Som goda exempel ses överenskommelserna i Sörmland och Kalmar


Om tj nstek p och lagligheten i avtal med kommuner om hemsjukv rd
Om tjänsteköp och lagligheten i avtal med kommuner om hemsjukvård

  • Upphandling krävs förmodligen idag

  • Utredningen framhåller att landstingens köp av hälso- och sjukvårdstjänster från kommunerna inte torde vara förenligt med LOU och kommunallagen


F rslag f r hemsjukv rden inte bara prim rv rdsbaserad
Förslag för hemsjukvården – inte bara primärvårdsbaserad

  • Utredningen föreslår att kommunerna ges en vidgad befogenhet att tillhandahålla hemsjukvård som är ansluten till somatisk slutenvård och psykiatrisk slutenvård

  • Argumenten

    • Primärvårdsnivån är inte längre en lämplig avgränsning

    • Den medicinska utvecklingen har gått och går framåt

    • Alla former av hälso- och sjukvård ska kunna ges upp till läkares nivå


F rslag inga kommunala l kare
Förslag – inga kommunala läkare primärvårdsbaserad

  • Utredningen föreslår att kommunerna inte ska ges rätt att anställa läkare

  • Motiven är främst

    • Brist på läkare – ökad risk för rekryteringsproblem

    • Oklara ansvarsgränser och begrepp

    • Svårt kombinera kommunala läkare med vårdvalet

    • Inget uttalat önskemål från kommunerna

  • Bör endast bli aktuellt om man överför primärvården till kommunerna


Patienter fr n andra l nder och l n
Patienter från andra länder och län primärvårdsbaserad

  • Utredningen föreslår att kommunerna ska få rätt att få ersättning för vård av patienter från EES-länder m.fl.

  • I övrigt hänvisas till avtal mellan parterna


Motiv inte bara prim rv rdsbaserad hemsjukv rd sidan 29
Motiv – inte bara primärvårdsbaserad hemsjukvård (sidan 29)

  • ”Vissa patientkategorier får hemsjukvård som omfattar både primärvård och specialiserad/avancerad hemsjukvård. Ur den enskildes perspektiv är det inte till fördel att flera hemsjukvårdsteam kommer hem till patienten endast beroende på att en viss insats är att bedöma som primärvård och en annan som specialistvård”


Vad b r hemsjukv rden inneh lla miniminiv
Vad bör hemsjukvården innehålla? 29)(Miniminivå)

  • All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem.

  • Kommunen ansvarar för insatserna inom hemsjukvården från den dag behovet uppstår och samordnad vårdplan har upprättats.

  • Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser, inklusive insatser som erfordrar specialistsjuksköterska, samt basal rehabilitering och habilitering av sjukgymnast och arbetsterapeut.

  • Hemsjukvård utförs hela dygnet.

  • Palliativ vård på primärvårdsnivå

  • Hemsjukvården omfattar alla personer över 18 år.


Vad kan hemsjukv rden inneh lla maximiniv n
Vad kan hemsjukvården innehålla? (maximinivån) 29)

  • All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserade psykiatrisk vårdnivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.

  • Hemsjukvård för alla personer, inkl. barn upp till 18 år.

  • Planerade eller oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats från sjuksköterska vid oförutsedda behov.

  • Hjälpmedel till personer i ordinärt boende.


Instrument f r den ekonomiska regleringen
Instrument för den ekonomiska regleringen 29)

  • Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun

    • Skatteväxling

  • Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet

    • Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen

    • Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)


Skattev xlingsniv n
Skatteväxlingsnivån 29)

Ska baseras på nuvarande faktiska kostnader för överförda verksamheter

Den framtida kostnadsutvecklingen bör inte beaktas (intäkterna från en skatteväxling ökar i samma takt som medelskattekraften i riket)

Omöjligt att fastställa en generell beräkningsformell för skatteväxlingsnivån

I Äldrevårdsutredningens förslag beaktades inte inkomstutjämningen och tidigare skatteväxlingar för överförd ”hemsjukvård” togs inte heller med


Utj mning mellan kommunerna
Utjämning mellan kommunerna 29)

  • Äldreomsorgsmodellen i kommunernas kostnadsutjämningssystem

    • Inomkommunal utjämning (nollsummespel)

    • 7,2 mdkr omfördelas i delmodellen

    • 80 kommuner betalar en avgift och 210 får ett tillägg

  • Standardkostnad för riket: 8 893 kr per invånare

  • En kommunalisering av hemsjukvården ger ökade kostnader i äldreomsorgen och större omfördelning i kostnadsutjämningen

  • I Jönköping är 3 kommuner avgiftskommuner (betalar) och 10 kommuner bidragskommuner


F rslag hemsjukv rdstill gg i kostnadsutj mningsmodellen
Förslag – hemsjukvårdstillägg i kostnadsutjämningsmodellen

Utredningen föreslår att ett hemsjukvårdstillägg på 1,5 procent av standardkostnaden införs i kostnadsutjämningens äldreomsorgsmodell till de kommuner som ansvarar för hemsjukvården

Konsekvens blir minus 26 miljoner jämfört med nuvarande utfall för Jönköpings läns del.

Dessutom föreslås att mellankommunala utjämningssystem endast får införas under en period av högst fem år


Sammanfattning av den ekonomiska regleringen
Sammanfattning av den ekonomiska regleringen kostnadsutjämningsmodellen

Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft

Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet

Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling


ad