CHAPTER 34
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 49

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals PowerPoint PPT Presentation


  • 105 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals. Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater. Hos båda grupperna finns arter som utvecklat sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar) indelning av kroppen i segment reglering av simdjupet med gas

Download Presentation

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Chapter 34 deuterostomate animals

CHAPTER 34

Deuterostomate Animals


Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater

Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater

Hos båda grupperna finns arter som utvecklat

  • sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar)

  • indelning av kroppen i segment

  • reglering av simdjupet med gas

  • stödstrukturer (exoskelett vs endoskelett)

  • kolonisering av land


S rdrag f r deuterostomater

Särdrag för deuterostomater

  • det tidiga embryot har multipotenta celler (”indeterminate cleavage”)

  • blastopor blir anus

  • tre kroppslager

  • välutvecklad kroppshåla

  • endoskelett


Chapter 34 deuterostomate animals

figure 33-01.jpg


Tv utvecklinglinjer

Två utvecklinglinjer

  • Tagghudingar och hemichordater

    • Kroppen indelad i tre delar

    • Bilateralt symmetrisk cilieförsedd larv

  • Ryggsträngsdjur

    • Grodyngellik larv

    • Ryggsträng


Chapter 34 deuterostomate animals

figure 33-01.jpg


Phylum echinodermata tagghudingar

Phylum Echinodermata: tagghudingar

  • bilateralt symmetrisk larv (plankton), pentaradialsymmetrisk adult

  • inre skelett av kalkplattor, täckta av muskler och hud

  • kanalsystem för vattencirkulation och tubfötter för gasutbyte, rörelser och födointag:

    • vatten strömmar in genom silplattan och går igenom kanalsystem till tubfötterna


33 2 part 1

figure 33-02a.jpg

33.2 – Part 1

Figure 33.2 – Part 1


Phylum echinodermata tagghudingar1

Phylum Echinodermata: tagghudingar

Indelade i två grupper:

  • Pelmatozoa (hårstjärnor, sjöliljor)

  • Eleutherozoa


Phylum echinodermata pelmatozoa

Phylum Echinodermata: Pelmatozoa

  • mycket fossiler

  • en enda nulevande klass

  • 5-flera hundra ledade armar

  • sjöliljor är fästa i bottnen med liten stjälk av kalkskivor

  • hårstjärnor kan gå eller simma med sina armar


Phylum echinodermata eleutherozoa

Phylum Echinodermata: Eleutherozoa

  • Klass Echinoidea: sjöborrar

  • Klass Holothyroidea: sjögurkor

  • (Klass? Concentricycloidea)

  • Klass Asteroidea: sjöstjärnor

  • Klass Ophiuroidea: ormstjärnor


Klass echinoidea sj borrar

Klass Echinoidea, sjöborrar

  • saknar armar

  • taggiga, kan vara giftiga

  • rasp”tunga” för att skrapa alger

  • eller samlar debris med tubfötterna


Klass holothuroidea sj gurkor

Klass Holothuroidea, sjögurkor

  • använder tubfötterna till att fästa sig

  • huvudändans tubfötter omformade till klibbiga tentakler som fångar föda


Klass asteroidea sj stj rnor

Klass Asteroidea: sjöstjärnor

  • rovdjur (bl.a. musslor, fisk)

  • tubfötter rörelse- och gasutbytesorgan

  • tubfötter har sugkoppar


Klass ophiuroidea ormstj rnor

Klass Ophiuroidea: ormstjärnor

  • liknar sjöstjärnor, men armarna består av ledade plattor

  • bara en öppning till matsmältningskanalen

  • äter sedimentpartiklar eller fångar smådjur


Concentricycloidea

Concentricycloidea

  • upptäcktes för ca 20 år sedan

  • lever på ruttnande trä i världshaven

  • hör antagligen till klass Asteroidea


Chapter 34 deuterostomate animals

figure 33-01.jpg

33.1

Figure 33.1


Phylum hemichordata ollonmaskar och pterobrancher

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher

  • Kropp består av proboscis, krage och bål

    Ollonmaskar

  • Lever nedgrävda i sediment

  • Proboscis

    • används till att gräva

    • klibbig, fångar byte

    • byte förs till munnen med cilier

  • Svalgspringor i pharynx

    • vatten strömmar ut

    • andningsorgan


Phylum hemichordata ollonmaskar och pterobrancher1

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher

Pterobrancher:

  • Tublevande

  • Kragen hararmar med tentakler för födointag och gasutbyte


Chapter 34 deuterostomate animals

figure 33-01.jpg


Phylum chordata ryggstr ngsdjur

Phylum Chordata: ryggsträngsdjur

Särdrag:

  • svalgspringor

  • dorsal, ihålig nervsträng

  • dorsal notochord (ryggsträng; en stödstruktur)

  • ventralt hjärta

  • svans som fortsätter längre bak än anus


Subphylum urochordata tunicata manteldjur

Subphylum Urochordata (Tunicata), manteldjur

  • Marina

  • Adulter sessila filtrerare, födan samlas i förstorat svalg (pharyngeal basket)

  • Endast larven har ryggsträng och dorsal nervsträng

  • Andra ryggsträngsdjur utvecklades från manteldjur

  • De flesta nulevande arter är sjöpungar

    • solitära eller koloniala, kan föröka sig gm knoppning


Subphylum cephalochordata lansettdjur

Subphylum Cephalochordata: lansettdjur

  • marin, delvis nedgrävd i sediment

  • har notochord genom hela livet

  • förstorat svalg för födoinsamling

  • liknar till det yttre fisk

  • ryggradsdjur har utvecklats från lansettdjur


Subphylum vertebrata ryggradsdjur s rdrag

Subphylum Vertebrata, ryggradsdjur: särdrag

  • ryggrad, endoskelett

  • två par lemmar

  • skalle, stor hjärna

  • utvecklade känselreceptorer

  • utvecklad, stor kroppshåla

  • välutvecklat cirkulationssystem, hjärta


Evolution av ryggradsdjur

Evolution av ryggradsdjur

  • Tidiga vertebrater var filtrerare – förstorat svalg viktigt led i evolutionen

  • Ledad ryggrad som stödstruktur

    • Kunde simma snabbare

  • Snabbare rörelser gynnade utvecklingen av en hjärna och skalle av ben till skydd för den

  • Snabbare rörelser krävde bättre ämnesomsättning  cirkulationssystem


Fiskar evolution

Fiskar: evolution

  • Tidiga vertebrater saknade käkar, sög bottensediment

  • Större rörlighet  fiskar

  • Ostracodermer (utdöda) hade benpansar

  • käkar utvecklades från gälbågar av brosk  förmåga att hålla bytet, tugga

  • käkar en stor fördel  käkfiskar framgångsrika

  • Placodermer (utdöda) de dominanta tidiga käkfiskarna


Fiskar klassificering

Fiskar: klassificering

Käklösa (Klass? Agnatha):

hagfish = pirål

lamprey = nejonöga

Käkfiskar (Gnathostoma):

Klass? Placodermi = pansarhajar (utdöda)

Klass Chondrichthyes = cartilaginous fishes = broskfiskar

Osteichthyes = bony fishes = benfiskar

Klass Actinopterygii = ray-finned fishes = strålfeniga fiskar

Klass Actinistia (Sarcopterygii) = lobe-finned fishes = lobfeniga fiskar

Klass Dipnoi = lungfiskar


Chapter 34 deuterostomate animals

figure 33-08.jpg

33.8

Figure 33.8


Klass chondrichthyes broskfiskar

Klass Chondrichthyes, broskfiskar

  • Hajar, rockor

  • skelett av brosk

  • inget yttre pansar (ökad motilitet)

  • inget gällock (därför ser man gälspringorna)

  • broskfiskar och deras efterföljare har fenor som ger bättre stabilitet och kontroll


Benfiskar

Benfiskar

  • lättare skelett av ben

  • tunna släta fjäll som skydd

  • gällock förbättrar vattenflödet över gälarna

  • simblåsa, ursprungligen andningsorgan för att gälarna inte räckte till i syrefattiga vatten

    • t.ex. lungfiskar

    • strålfeniga fiskar  simblåsa


Klass actinopterygii str lfeniga fiskar

Klass Actinopterygii, strålfeniga fiskar

  • Den stora majoriteten fiskarter hör till denna grupp

  • Stor variation i storlek och form, diet, livsstil

Klass Actinistia, Lobfeniga fiskar

  • Latimeria, kvastfeningen, ett levande fossil

  • sex nulevande arter,

  • andas luft

Klass Dipnoi, lungfiskar


N r ryggradsdjur kr p upp p land 1

När ryggradsdjur kröp upp på land (1)

  • Rådande teori: lungfiskar ursprunget till amfibier

    • ledade fenor

    • kunde andas luft

       sökte mat på land

  • gradvis adaptering till landliv


N r ryggradsdjur kr p upp p land 2 problem som m ste l sas

När ryggradsdjur kröp upp på land (2): problem som måste lösas

  • fortplantning beroende av vatten

  • uttorkning

  • solens strålning skadlig

  • hur få in maten i munnen?

  • luft bär inte upp kroppen

  • känselorgan (syn, hörsel, lukt) måste fungera annorlunda i luft


33 14

figure 33-14.jpg

33.14

Figure 33.14


Klass amphibia groddjur

Klass Amphibia, groddjur

  • beroende av vatten för fortplantning och för att inte torka ut

  • små lungor, gasutbyte också via huden

  • tre ordningar:

    • Ordning Gymnophiona, maskgroddjur

    • Ordning Anura, grodor och paddor

    • Ordning Urodela, salamandrar


33 141

figure 33-14.jpg

33.14

Figure 33.14

Amnioter


Amnioter b ttre vattenhush llning

Amnioter: bättre vattenhushållning

  • Hud som inte släpper igenom vatten

    • Eftersom gasutbyte inte kan ske genom huden:

      • Effektivare, större lungor

      • Separering (delvis eller helt) av syrerikt och syrefattigt blod

  • Njurar som kan utsöndra koncentrerat urin

  • oberoende av vattenhabitat för fortplantning

    • ägg som släpper igenom gaser men inte vatten

    • membraner som skyddar embryot

    • gula som näringsförråd

    • ovipara djur: lägger ägg

    • vivipara djur: placenta och livmoder


33 18

figure 33-18.jpg

33.18

Figure 33.18


Klass reptilia en parafyletisk grupp

Klass Reptilia: en parafyletisk grupp

  • Underklass Testudines (Chelonia): sköldpaddor

  • Underklass Sphenodontida: tuataror

  • Underklass Squamata: ödlor, ormar

  • Underklass Crocodylia: krokodildjur

  • Dinosaurier, pterosaurier

  • Evolutionsmässigt borde fåglar höra till denna klass; historiskt bildar fåglar en egen klass


Anpassningar till landliv fr n reptiler till f glar och d ggdjur

Anpassningar till landliv: från reptiler till fåglar och däggdjur

  • Reptilers ben sticker ut från sidan av kroppen

  • Fåglar och däggdjur har benen under sig  bättre rörlighet

  • Fåglar och däggdjur har bättre andningsmuskulatur  kan springa och andas samtidigt


Klass aves f glar

Klass Aves: fåglar

  • Utvecklats från dinosaurier

  • Särdrag:

    • vingar utvecklade från extremiteter

    • fjädrar (för isolering, flygförmåga och uppvisning)

    • hög ämnesomsättning (flygande kräver mycket energi)

    • tar hand om sina ungar

  • Äldsta kända fågelfossil, Archaeopteryx, hade välutvecklade vingar, fjädrar och önskeben


Klass mammalia d ggdjur

Klass Mammalia: däggdjur

  • Utvecklades från tidiga däggdjursliknande reptiler

  • Särdrag:

    • intern befruktning och embryonalutveckling i livmodern (undantag: kloakdjur)

    • mjölkkörtlar

    • specialiserade tänder (beroende på diet)

    • hår

    • svettkörtlar

    • hjärta med fyra kammare


D ggdjur klassificering

Däggdjur: klassificering

  • Subklass Prototheria:

    • Ordning Monotremata, kloakdjur

      • Saknar placenta, benen åt sidan

  • Subklass Theria:

    • Ordning Marsupialia, pungdjur

    • Ordning Eutheria


Primater

Primater

  • Primater utvecklades antagligen från insektätare som levde i träd

  • Särdrag:

    • Griphänder med tummar

    • Naglar

    • Framåtriktade ögon, djupseende

    • Små kullar, ungarna tas om hand länge


Primater klassificering

Primater: klassificering

  • Halvapor (Prosimians)

  • Människoartade (Anthropoids)

    • spökdjur

    • nya världens apor

    • gamla världens apor

      • människoapor


33 25

figure 33-25.jpg

33.25

Figure 33.25


M nniskans ursprung

Människans ursprung

  • Hominider uppkom i Afrika

    • Australopitecus afarensis den mest sannolika föregångaren, på två ben

    • Homo habilis

      • använde verktyg

      • större hjärna

    • Homo erectus

      • eld

      • tillverkade verktyg

    • Homo sapiens

      • större hjärna

      • socialt liv antagligen påverkat hjärnans utveckling (språk, kultur)


33 30

*även kallad Paranthropus

*

33.30

*

Figure 33.30


  • Login