slide1
Download
Skip this Video
Download Presentation
CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 49

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals - PowerPoint PPT Presentation


  • 160 Views
  • Uploaded on

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals. Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater. Hos båda grupperna finns arter som utvecklat sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar) indelning av kroppen i segment reglering av simdjupet med gas

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' CHAPTER 34 Deuterostomate Animals' - brone


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

CHAPTER 34

Deuterostomate Animals

paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater
Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater

Hos båda grupperna finns arter som utvecklat

  • sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar)
  • indelning av kroppen i segment
  • reglering av simdjupet med gas
  • stödstrukturer (exoskelett vs endoskelett)
  • kolonisering av land
s rdrag f r deuterostomater
Särdrag för deuterostomater
  • det tidiga embryot har multipotenta celler (”indeterminate cleavage”)
  • blastopor blir anus
  • tre kroppslager
  • välutvecklad kroppshåla
  • endoskelett
tv utvecklinglinjer
Två utvecklinglinjer
  • Tagghudingar och hemichordater
    • Kroppen indelad i tre delar
    • Bilateralt symmetrisk cilieförsedd larv
  • Ryggsträngsdjur
    • Grodyngellik larv
    • Ryggsträng
phylum echinodermata tagghudingar
Phylum Echinodermata: tagghudingar
  • bilateralt symmetrisk larv (plankton), pentaradialsymmetrisk adult
  • inre skelett av kalkplattor, täckta av muskler och hud
  • kanalsystem för vattencirkulation och tubfötter för gasutbyte, rörelser och födointag:
    • vatten strömmar in genom silplattan och går igenom kanalsystem till tubfötterna
33 2 part 1

figure 33-02a.jpg

33.2 – Part 1

Figure 33.2 – Part 1

phylum echinodermata tagghudingar1
Phylum Echinodermata: tagghudingar

Indelade i två grupper:

  • Pelmatozoa (hårstjärnor, sjöliljor)
  • Eleutherozoa
phylum echinodermata pelmatozoa
Phylum Echinodermata: Pelmatozoa
  • mycket fossiler
  • en enda nulevande klass
  • 5-flera hundra ledade armar
  • sjöliljor är fästa i bottnen med liten stjälk av kalkskivor
  • hårstjärnor kan gå eller simma med sina armar
phylum echinodermata eleutherozoa
Phylum Echinodermata: Eleutherozoa
  • Klass Echinoidea: sjöborrar
  • Klass Holothyroidea: sjögurkor
  • (Klass? Concentricycloidea)
  • Klass Asteroidea: sjöstjärnor
  • Klass Ophiuroidea: ormstjärnor
klass echinoidea sj borrar
Klass Echinoidea, sjöborrar
  • saknar armar
  • taggiga, kan vara giftiga
  • rasp”tunga” för att skrapa alger
  • eller samlar debris med tubfötterna
klass holothuroidea sj gurkor
Klass Holothuroidea, sjögurkor
  • använder tubfötterna till att fästa sig
  • huvudändans tubfötter omformade till klibbiga tentakler som fångar föda
klass asteroidea sj stj rnor
Klass Asteroidea: sjöstjärnor
  • rovdjur (bl.a. musslor, fisk)
  • tubfötter rörelse- och gasutbytesorgan
  • tubfötter har sugkoppar
klass ophiuroidea ormstj rnor
Klass Ophiuroidea: ormstjärnor
  • liknar sjöstjärnor, men armarna består av ledade plattor
  • bara en öppning till matsmältningskanalen
  • äter sedimentpartiklar eller fångar smådjur
concentricycloidea
Concentricycloidea
  • upptäcktes för ca 20 år sedan
  • lever på ruttnande trä i världshaven
  • hör antagligen till klass Asteroidea
phylum hemichordata ollonmaskar och pterobrancher
Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher
  • Kropp består av proboscis, krage och bål

Ollonmaskar

  • Lever nedgrävda i sediment
  • Proboscis
    • används till att gräva
    • klibbig, fångar byte
    • byte förs till munnen med cilier
  • Svalgspringor i pharynx
    • vatten strömmar ut
    • andningsorgan
phylum hemichordata ollonmaskar och pterobrancher1
Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher

Pterobrancher:

  • Tublevande
  • Kragen hararmar med tentakler för födointag och gasutbyte
phylum chordata ryggstr ngsdjur
Phylum Chordata: ryggsträngsdjur

Särdrag:

  • svalgspringor
  • dorsal, ihålig nervsträng
  • dorsal notochord (ryggsträng; en stödstruktur)
  • ventralt hjärta
  • svans som fortsätter längre bak än anus
subphylum urochordata tunicata manteldjur
Subphylum Urochordata (Tunicata), manteldjur
  • Marina
  • Adulter sessila filtrerare, födan samlas i förstorat svalg (pharyngeal basket)
  • Endast larven har ryggsträng och dorsal nervsträng
  • Andra ryggsträngsdjur utvecklades från manteldjur
  • De flesta nulevande arter är sjöpungar
    • solitära eller koloniala, kan föröka sig gm knoppning
subphylum cephalochordata lansettdjur
Subphylum Cephalochordata: lansettdjur
  • marin, delvis nedgrävd i sediment
  • har notochord genom hela livet
  • förstorat svalg för födoinsamling
  • liknar till det yttre fisk
  • ryggradsdjur har utvecklats från lansettdjur
subphylum vertebrata ryggradsdjur s rdrag
Subphylum Vertebrata, ryggradsdjur: särdrag
  • ryggrad, endoskelett
  • två par lemmar
  • skalle, stor hjärna
  • utvecklade känselreceptorer
  • utvecklad, stor kroppshåla
  • välutvecklat cirkulationssystem, hjärta
evolution av ryggradsdjur
Evolution av ryggradsdjur
  • Tidiga vertebrater var filtrerare – förstorat svalg viktigt led i evolutionen
  • Ledad ryggrad som stödstruktur
    • Kunde simma snabbare
  • Snabbare rörelser gynnade utvecklingen av en hjärna och skalle av ben till skydd för den
  • Snabbare rörelser krävde bättre ämnesomsättning  cirkulationssystem
fiskar evolution
Fiskar: evolution
  • Tidiga vertebrater saknade käkar, sög bottensediment
  • Större rörlighet  fiskar
  • Ostracodermer (utdöda) hade benpansar
  • käkar utvecklades från gälbågar av brosk  förmåga att hålla bytet, tugga
  • käkar en stor fördel  käkfiskar framgångsrika
  • Placodermer (utdöda) de dominanta tidiga käkfiskarna
fiskar klassificering
Fiskar: klassificering

Käklösa (Klass? Agnatha):

hagfish = pirål

lamprey = nejonöga

Käkfiskar (Gnathostoma):

Klass? Placodermi = pansarhajar (utdöda)

Klass Chondrichthyes = cartilaginous fishes = broskfiskar

Osteichthyes = bony fishes = benfiskar

Klass Actinopterygii = ray-finned fishes = strålfeniga fiskar

Klass Actinistia (Sarcopterygii) = lobe-finned fishes = lobfeniga fiskar

Klass Dipnoi = lungfiskar

klass chondrichthyes broskfiskar
Klass Chondrichthyes, broskfiskar
  • Hajar, rockor
  • skelett av brosk
  • inget yttre pansar (ökad motilitet)
  • inget gällock (därför ser man gälspringorna)
  • broskfiskar och deras efterföljare har fenor som ger bättre stabilitet och kontroll
benfiskar
Benfiskar
  • lättare skelett av ben
  • tunna släta fjäll som skydd
  • gällock förbättrar vattenflödet över gälarna
  • simblåsa, ursprungligen andningsorgan för att gälarna inte räckte till i syrefattiga vatten
    • t.ex. lungfiskar
    • strålfeniga fiskar  simblåsa
klass actinopterygii str lfeniga fiskar
Klass Actinopterygii, strålfeniga fiskar
  • Den stora majoriteten fiskarter hör till denna grupp
  • Stor variation i storlek och form, diet, livsstil

Klass Actinistia, Lobfeniga fiskar

  • Latimeria, kvastfeningen, ett levande fossil
  • sex nulevande arter,
  • andas luft

Klass Dipnoi, lungfiskar

n r ryggradsdjur kr p upp p land 1
När ryggradsdjur kröp upp på land (1)
  • Rådande teori: lungfiskar ursprunget till amfibier
    • ledade fenor
    • kunde andas luft

 sökte mat på land

  • gradvis adaptering till landliv
n r ryggradsdjur kr p upp p land 2 problem som m ste l sas
När ryggradsdjur kröp upp på land (2): problem som måste lösas
  • fortplantning beroende av vatten
  • uttorkning
  • solens strålning skadlig
  • hur få in maten i munnen?
  • luft bär inte upp kroppen
  • känselorgan (syn, hörsel, lukt) måste fungera annorlunda i luft
klass amphibia groddjur
Klass Amphibia, groddjur
  • beroende av vatten för fortplantning och för att inte torka ut
  • små lungor, gasutbyte också via huden
  • tre ordningar:
    • Ordning Gymnophiona, maskgroddjur
    • Ordning Anura, grodor och paddor
    • Ordning Urodela, salamandrar
33 141

figure 33-14.jpg

33.14

Figure 33.14

Amnioter

amnioter b ttre vattenhush llning
Amnioter: bättre vattenhushållning
  • Hud som inte släpper igenom vatten
    • Eftersom gasutbyte inte kan ske genom huden:
      • Effektivare, större lungor
      • Separering (delvis eller helt) av syrerikt och syrefattigt blod
  • Njurar som kan utsöndra koncentrerat urin
  • oberoende av vattenhabitat för fortplantning
    • ägg som släpper igenom gaser men inte vatten
    • membraner som skyddar embryot
    • gula som näringsförråd
    • ovipara djur: lägger ägg
    • vivipara djur: placenta och livmoder
klass reptilia en parafyletisk grupp
Klass Reptilia: en parafyletisk grupp
  • Underklass Testudines (Chelonia): sköldpaddor
  • Underklass Sphenodontida: tuataror
  • Underklass Squamata: ödlor, ormar
  • Underklass Crocodylia: krokodildjur
  • Dinosaurier, pterosaurier
  • Evolutionsmässigt borde fåglar höra till denna klass; historiskt bildar fåglar en egen klass
anpassningar till landliv fr n reptiler till f glar och d ggdjur
Anpassningar till landliv: från reptiler till fåglar och däggdjur
  • Reptilers ben sticker ut från sidan av kroppen
  • Fåglar och däggdjur har benen under sig  bättre rörlighet
  • Fåglar och däggdjur har bättre andningsmuskulatur  kan springa och andas samtidigt
klass aves f glar
Klass Aves: fåglar
  • Utvecklats från dinosaurier
  • Särdrag:
    • vingar utvecklade från extremiteter
    • fjädrar (för isolering, flygförmåga och uppvisning)
    • hög ämnesomsättning (flygande kräver mycket energi)
    • tar hand om sina ungar
  • Äldsta kända fågelfossil, Archaeopteryx, hade välutvecklade vingar, fjädrar och önskeben
klass mammalia d ggdjur
Klass Mammalia: däggdjur
  • Utvecklades från tidiga däggdjursliknande reptiler
  • Särdrag:
    • intern befruktning och embryonalutveckling i livmodern (undantag: kloakdjur)
    • mjölkkörtlar
    • specialiserade tänder (beroende på diet)
    • hår
    • svettkörtlar
    • hjärta med fyra kammare
d ggdjur klassificering
Däggdjur: klassificering
  • Subklass Prototheria:
    • Ordning Monotremata, kloakdjur
      • Saknar placenta, benen åt sidan
  • Subklass Theria:
    • Ordning Marsupialia, pungdjur
    • Ordning Eutheria
primater
Primater
  • Primater utvecklades antagligen från insektätare som levde i träd
  • Särdrag:
    • Griphänder med tummar
    • Naglar
    • Framåtriktade ögon, djupseende
    • Små kullar, ungarna tas om hand länge
primater klassificering
Primater: klassificering
  • Halvapor (Prosimians)
  • Människoartade (Anthropoids)
    • spökdjur
    • nya världens apor
    • gamla världens apor
      • människoapor
m nniskans ursprung
Människans ursprung
  • Hominider uppkom i Afrika
    • Australopitecus afarensis den mest sannolika föregångaren, på två ben
    • Homo habilis
      • använde verktyg
      • större hjärna
    • Homo erectus
      • eld
      • tillverkade verktyg
    • Homo sapiens
      • större hjärna
      • socialt liv antagligen påverkat hjärnans utveckling (språk, kultur)
ad