Delirium konfusion f rvirring
Download
1 / 36

Delirium – konfusion - förvirring - PowerPoint PPT Presentation


  • 209 Views
  • Uploaded on

Delirium – konfusion - förvirring. Mirek Surowiak specialistläkare Geriatriska Kliniken - Huddinge. Delirium. ett av de äldsta kända medicinska tillstånden för 2500 år sedan i Hippocrate s texter hyper- och hypo a ktiv form hos 50% av äldre patienter inlagda på sjukhus

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Delirium – konfusion - förvirring' - azia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Delirium konfusion f rvirring

Delirium – konfusion - förvirring

MirekSurowiak

specialistläkare

GeriatriskaKliniken - Huddinge


Delirium
Delirium

  • ett av de äldsta kända medicinska tillstånden

    • för 2500 år sedan i Hippocratestexter

  • hyper- och hypoaktiv form

  • hos 50% av äldre patienter inlagda på sjukhus

  • ofta feldiagnostiserad


Vad r konfusion
Vad är konfusion?

Enl DSM IV: (Diagnostic and Statistical Manual)

  • Medvetandestörning

  • Kognitiva förändringar

  • Störningen utvecklas under kort tid (vanligen timmar eller dagar)

  • Det finns hållpunkter från anamnes, somatisk undersökning eller laboratorieresultat att störningen är en direkt fysiologisk följd av somatisk sjukdom/skada.


Patofysiologi
patofysiologi

  • Icke specifik manifestation av generelaliserad reduktion av cerebral metabolism och nerreglering av neurotransmision p.g.a:

    • Acetylokolin brist/sänkning

    • GABA

    • Dopamine

    • NE

    • Specific receptors ( e.g., steroid)

    • Alteration of blood flow, inflammation


Delirium1
Delirium

  • prodromal fas

    • trötthet, koncentrationssvårigheter,

    • oro, irritation, depression

    • trötthet på dagen eller sömnstörning


Delirium2
Delirium

  • deliriumfas

    • störningar under sömn- och vakenhet

      • nattliga störningar: mardrömmar

      • dagtid: ”drömmar”

    • medvetanderubbning

      • nedsattmedvetande

      • dimmigmedvetande


Delirium3
Delirium

  • deliriumfas

    • nedsatt uppmärksamhet

    • nedsatt tankeförmåga

      • nedsatt förmåga att hantera information

      • försämrat omdöme

    • språkliga störningar


Delirium4
Delirium

  • deliriumfas

    • minnesstörning

      • främmande saker bedöms som bekanta

    • störningar i varseblivning

    • psykomotoriska störningar

    • störningar i känslolivet

    • fluktuation


Riskfaktorer f r konfusion
Riskfaktorer för konfusion

Patient faktorer:

  • Ålder

  • Kognitiv svikt

  • Svåra samtida sjukdomar

  • Tidigare episod med konfusion


Riskfaktorer f r konfusion1
Riskfaktorer för konfusion

Farmakologiska faktorer:

  • Behandling med många droger

  • Tablett och alkoholberoende

  • Droger som kan ge konfusion

    • Antikolinerga läkemedel

    • Högdosneuroleptika

    • Bensodiazepiner


Riskfaktorer f r konfusion2
Riskfaktorer för konfusion

Omgivningsfaktorer

  • Sensoriskbrist

  • Synochhörselnedsättning

  • Social isolering

  • Nymiljö

  • Stress

  • Orörlighet / Minskadaktivitet


Hur vanligt r konfusion siffrorna g ller patienter ldre n 65 r
Hur vanligt är konfusion?Siffrorna gäller patienter äldre än 65 år:

  • Bland medicin och kirurgpatienter ca 15%

  • På akuten ca 10%

  • Efter ortopedisk kirurgi mellan 25 och 50%.

  • Efter elektiv hjärtkirurgi på patienter i alla åldrar ca 14%.


Hur vanligt r konfusion siffrorna g ller patienter ldre n 65 r1
Hur vanligt är konfusion?Siffrorna gäller patienter äldre än 65 år:

  • Konfusion är vanligare bland sjukhemspatienter än bland de som bor hemma.

  • Majoriteten av Alzheimer patienter har återkommande episoder med konfusion


Patienters upplevelser under konfusion
Patienters upplevelser under konfusion

  • Fruktan-känsla av hot mot den egna personen eller mot närstående

  • ”Jag var livrädd att de skulle ge mig en

  • giftinjektion”

  • Misstänksamhet mot personal, anhöriga, andra patienter


Diffdiagnoser
Diffdiagnoser

Konfusion Demens Depression Psykos

Debut: akut smygande fluktuerande fluktuerar

Duration: tim/v år v/mån v/mån

Medvetande: grumlat klartklartklart

Uppmärk-

samhet: fluktuerar normal ofta normal ofta normal

Kognition: nedsatt nedsatt normal normal

Orientering: nedsatt nedsatt normal ofta normal

Hallucinat: syn syn saknas ofta hörsel


Vanliga orsaker till delirium
vanliga orsaker till delirium

  • infektion

  • urinretention

  • kardiovaskulära orsaker: hjärtinfarkt

  • mediciner

  • CNS: epilepsi, stroke, kronisk subduralhematom

  • Smärta

  • Ofta i kombination med:

    • dehydrering, elektrolytrubbningar, näringsbrist, under-överstimulering


Konfusionsframkallande l kemedel
Konfusionsframkallande läkemedel

  • Antikolinergika

  • Bensodiazepiner

  • NSAID

  • Antiarytmika ssk digoxin ,

    beta-blockerare

  • Steroider

  • Antiepileptika

  • Analgetika, morfin, doloxene

  • Cytostatika


Rekommendationer fr n l kemedelsverket

rekommendationer från Läkemedelsverket

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

Farmaka i Fokus

Nummer 5

December 2008


Starkt st d f r initial icke farmakologisk behandling
Starkt stöd för initial icke-farmakologiskbehandling

  • Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att initiala interventioner av icke-farmakologisk art kan ge goda effekter på beteende och psykiska symtom.


Starkt st d f r initial icke farmakologisk behandling1
Starkt stöd för initial icke-farmakologiskbehandling

  • I första hand bör man utreda tänkbara och utlösande orsaker till att patienten blivit orolig och aggressiv.

  • När uppstod symtomen?

  • Tid på dygnet?

  • I vilket sammanhang?

  • Relation till omgivningen?

  • Kan någon psykisk eller kroppslig sjukdom ligga bakom?

  • Hos en dement person kan aggressivitet vara

    • ett uttryck för överträdelser av den privata sfären

    • skrik kan vara ett uttryck för ångest eller för att bli övergiven,

    • vandring kan vara ett uttryck för hemlängtan.

  • Obehandlad smärta, fraktur, förstoppning och urinretention kan i sin tur framkalla BPSD.


Vilka l kemedel b r s ttas ut
Vilka läkemedel bör sättas ut?

  • I nästa steg ska du göra en översyn av patientens aktuella farmakologiska behandling.

  • Läkemedel som kan orsaka konfusion och har en negativ effekt på CNS bör sättas ut eller om inte detta går så bör dosen sänkas.

    • Antikolinergika, Bensodiazepiner, NSAID, Antiarytmika ssk digoxin , beta-blockerare, Steroider, Antiepileptika, Analgetika (morfin),

  • INTERAKTIONER !!!!

  • Utebliven effekt av medicinering !!! Överdosering !!!


Individens behov och v lbefinnande i fokus
Individens behov och välbefinnande i fokus

  • I steg 3 gäller det att optimera vårdmiljön och bemötandet.

  • Är basala mänskliga behov tillfredsställda såsom

    • mat,

    • dryck,

    • närhet,

    • trygghet,

    • meningsfull syssla,

    • sömn,

    • rörlighet/aktivitet

    • skötsel av basala kroppsliga behov

  • För patienter i särskilt boende är det viktigt med utbildning/information/patientrelaterad handledning till personalen.


Individens behov och v lbefinnande i fokus1
Individens behov och välbefinnande i fokus

  • Speciellt viktigt är en god miljö, tillräcklig personaltäthet och anhörigas medverkan.

  • Studier visar att:

    • det inte primärt är beteendet i sig som orsakar svårigheter och påfrestningar

    • utan snarare det faktum att beteendet är svårt att tolka och förstå.


Individens behov och v lbefinnande i fokus2
Individens behov och välbefinnande i fokus

  • Specifika vårdinsatser såsom musik, vårdarsång, djurterapi, massage, reminiscens (stimulera gamla minnen med stöd av fotografier, föremål eller musik),

  • massage med mera har i studier visat att man kan uppnå positiva effekter i direkt anslutning till att insatsen ges men det är svårt att utvärdera

  • långtidseffekter.

  • Det är dessutom svårt att skilja mellan effekter av positiv uppmärksamhet från vårdpersonal och de specifika vårdinsatserna.

  • Det är viktigt att metoderna tillämpas kritiskt och med individernas behov och välbefinnande i fokus.


Steg 4 farmakologisk behandling
Steg 4 farmakologisk behandling

Sista steget –

överväg farmakologisk behandling


Farmakologisk behandling
farmakologisk behandling

  • Vid depressiva symtom är SSRI-preparat förstahandsval

  • Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI-preparat prövas

  • Memantin (Ebixa) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet


Farmakologisk behandling1
farmakologisk behandling

  • Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra kan risperidon i dos upp till 1,5 mg/dag prövas.

    • Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av en ökad risk för allvarliga biverkningar, bland annat stroke, liksom en ökad dödlighet.

    • Behandlingstiden bör vara kortast möjlig med utvärdering av effekt och ev biverkningar inom två veckor.

    • Ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet.


Farmakologisk behandling2
farmakologisk behandling

  • Vid behov av akut sedation kan oxazepam prövas under kort tid med adekvat övervakning av patienten.

    • Biverkningarna kan vara påtagliga med risk för fall och påverkan på kognitiva funktioner.

    • Vid långtidsbehandling kan man förväntas utveckla ett beroende vilket kan leda till utsättningsreaktioner med svår oro/ångest.

    • Nyinsättning av regelbunden bensodiazepinbehandling kan således ej rekommenderas vid BPSD.


Sammanfattande praktiska rekommendationer
Sammanfattande praktiskarekommendationer

  • Utredning/kartläggning av miljö/sjukdom…

  • Översyn av farmakologisk behandling

  • Optimerad vårdmiljö och bemötande

  • Alternativ farmakologisk behandling


Utredning
UTREDNING

  • Utredning:

  • Hb,

  • P-Glu,

  • Na, K, Ca, Urea (krea/clearance)

  • T4/TSH,

  • CRP, SR, U- sticka,

  • EKG.

  • DT skalle?


ad