1 / 9

Tidsvärde – definition och härledning

Tidsvärde – definition och härledning. Maria Börjesson. 27 november 2009, 1. Value of time. Vad är ett tidsvärde och vad påverkar det ?. Kopplat till resan: Saker som påverkar: Reslängd Biljettpris Restid Ärende Färdmedel. Kopplat till personen:

aysel
Download Presentation

Tidsvärde – definition och härledning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Tidsvärde – definition ochhärledning Maria Börjesson 27 november 2009, 1

  2. Value of time

  3. Vadäretttidsvärdeochvadpåverkardet? • Kopplat till resan: • Saker som påverkar: • Reslängd Biljettpris • Restid • Ärende • Färdmedel • Kopplat till personen: • Saker som inte på påverkar: • Kön • Ålder • Utbildning • Saker som påverkar: • Inkomst efter skatt. Elasticiteten 0.2- 0.5 • Storstad/landsbygd. Stockholmsbilister 35 % högre. • Hushållstyp. Småbarnsföräldrar 46 % högre. • Sysselsättning Förvärvsarbetande 30 % högre. • Kopplat till experimentet: • Undersökningsmetod (web/tele) • Tidsskillnad mellan alternativen i varje val

  4. Tidsvärdets komponenter • Individerna väljer hur mycket de ska arbeta och vara lediga genom att lösa ett optimeringsproblem. Ur detta kan man härleda att tidsvärdet är: • Tidsvärdet = (nyttan av tid som resurs + direkt nytta tid på resan)/nytta av pengar • Nyttan av tid som resurs = nyttan man har av att man kan arbetar mer eller göra annat som man tycker om. • Direkt nytta av tid = hur trevlig/produktivt resan är eller hur mycket motion man får. • (egentligen marginalnyttor).

  5. Saker som påverkar tidsvärdets komponenter • Man kan ha stor nytta av tid som resurs av strukturella skäl • (ev. bara vid vissa tider) p.g.a. att man har ansvar för barn och förvärvsarbete. • Eller vid enstaka tillfällen: taxi hem på sent kvällen eller när man har bråttom. • Man kan ha mer direkt nytta av tid på bekvämare fordon där man kan • vara produktiv, positiva hälsoeffekter eller trevligt sällskap. (Vad som är trevligt och produktivt kan förstås variera mellan individer) • Marginalnyttan av pengar avtar med högre inkomst.

  6. Skillnader mellan färdmedel beror på: • Skillnader i direkt nytta av tid • Skillnader pgaselektionseffeker • Som beror på inkomst • Barn / förvärvsarbete • Icke observerbara skillnader, eg. man har ”bråttom”, eller man har mer nytta av mer fritid än andra 27 november 2009, 6

  7. Det verkar stämma med våra resultat • Långväga tåg och långväga buss • har många lika egenskaper - tidtabeller, avkopplande/produktivt. Men självselektion bör göra att tidsvärdet på det dyrare men snabbare tåget blir högre än på bussen. • Långväga tåg och långväga bil • har ofta kostnader och restider av samma storleksordning. Men tåget har många komfortfördelar – framför allt är mer produktiv. Därmed bör man se lägre tidsvärde på tåg. 27 november 2009, 7

  8. Stockholmare har högre tidsvärde i bil... • ...även när vi ”rensat för inkomst”. • Kan beror på • Mer köer (direkt onytta av restiden) • 39 % längre restid för arbetsresor (resurstidsvärde). • Lite större andel förvärvarbetande och småbarnsföräldrar bland bilister i Stockholm (resurstidsvärde). 27 november 2009, 8

  9. Slutsats • (not. att det finns inget ”rent (situationsfritt) tidsvärde”!) • Tidsvärdet bör öka om • lite tillgänglig tid (upptagen med annat) => hög alt. tidsnytta • annat roligt att göra i st f att resa => hög alt. tidsnytta • hög inkomst => låg alt. penganytta • resan ”otrevlig”/improduktiv => låg restidsnytta

More Related