avloppsrening vattenrening vattenburna sjukdomar
Download
Skip this Video
Download Presentation
Avloppsrening, Vattenrening Vattenburna sjukdomar

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 45

Avloppsrening, Vattenrening Vattenburna sjukdomar - PowerPoint PPT Presentation


  • 200 Views
  • Uploaded on

Avloppsrening, Vattenrening Vattenburna sjukdomar. Sofia Andersson. Vatten. Cirka 70 procent av jordytan är täckt med vatten. Endast en procent utgörs av sötvatten som kan drickas.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Avloppsrening, Vattenrening Vattenburna sjukdomar' - arav


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
vatten
Vatten

Cirka 70 procent av jordytan är täckt med vatten. Endast en procent utgörs av sötvatten som kan drickas.

Man började bygga avloppsledningar i Sverige för drygt 100 år sedan. Tidigare lät man vattnet rinna ut orenat i närmaste vattendrag.

På 1930-talet började man rena avloppsvattnet.

Varje person i Sverige förbrukar i snitt 180 liter vatten per dygn. I många U-länder är förbrukningen bara 20 liter per dygn, i USA är den över 300 liter…

avloppsrening i sverige
Avloppsrening i Sverige
  • >2000 kommunala reningsverk
  • 1,5 km3 avloppsvatten renas / år
  • 240 000 ton slam (TS) produceras / år
  • 92 000 km kommunala avloppsledningar (nästan tre varv runt ekvatorn)
  • Sveriges VA-verksamhet omsätter 14,3 miljarder SEK/år
avloppsvattnets sammans ttning
Avloppsvattnets sammansättning
  • Organiskt material
    • COD, chemical oxygen demand
    • BOD7, biochemical oxygen demand
  • Närsalter
    • kväve
    • fosfor
  • Metaller
    • Hg, Cd, Cr etc.
  • Mikroorganismer (patogener)
  • Partiklar (TSS)
varf r renar vi avloppet
Varför renar vi avloppet?
  • Hygien:
    • Förhindra utbrott av vattenburna sjukdomar
    • Vattenkvalitet för bad/fiske
  • Minska Övergödning/Bottendöd
    • Utsläpp av N/P  övergödning
    • Förhöjd halt organiska kolväten (COD, BOD) och TSS  syrebrist  bottendöd
  • Förhindra förgiftning:
    • Tungmetaller/Miljögifter/Läkemedelsrester skadliga för många djur och växter  bioackumuleras
avloppsrening
Avloppsrening
  • Primärrening: mekanisk rening (1) (4)
  • Sekundärrening: biologisk nedbrytning av organiskt material (3), aerob, anoxisk eller anaerob
  • Tertiärrening: kemisk och fysikalisk rening (2)
  • Biologisk rening av kväve och fosfor (3)
typer av biologisk avloppsrening
Typer av biologisk avloppsrening
  • Småskaligt
    • Hushåll (SBR, trekammarbrunn, septisk tank), småindustrier
  • Storskaligt
    • Kommunala verk (>1 miljon PE)
  • Low-tech
    • Dammar, våtmarker, trickling filter
  • High-tech
    • Moving bed biofilm reactor (MBBR), membran reaktorer, fluidiserad bädd, upflow anaerobic sludge blanket (UASB) reaktor
    • Skräddarsydda processer
slide10

Galler (Henriksdal)

Grovt galler (Mojo Tannery Etiopien)

Sandfilter (Henriksdal)

kemisk rening1
Kemisk rening
  • Flockulerande kemikalier tillsätts
    • ALUM (Al2(SO4)3)
    • Järnsulfat
  • Syfte
    • Fälla ut fosfor
    • Ta bort icke-sedimenterbara partiklar
  • Förfällning/Simultanfällning/Efterfällning

Processutformning på Henriksdalverket - FÖRFÄLLNING

biologisk rening av organiska mnen
Biologisk rening av organiska ämnen

Aerob nedbrytning:

Org. material + O2 CO2 + H2O + biomassa

Anaerob nedbrytning:

Org. Material  CO2 + CH4 + biomassa

aerob rening
Aerob rening
  • Aktivslamprocessen
  • Biofilmsprocesser
    • Trickling filter
    • MBBR (moving bed biofilm reactor)
    • Membran filter

Organisk material + syre = koldioxid + vatten + biomassa

aktivslamprocessen

Luftad tank

Sedimentering

Inflöde – avloppsvatten

Utflöde – renat vatten

Recirkulation av slam

Överskottsslam

Aktivslamprocessen
mikroorganismer i aktivslamprocessen
Mikroorganismer i aktivslamprocessen
  • Heterotrofa (kemoorganotrofa) bakterier
    • bryter ner organiskt kol
    • Denitrifierare
  • Autotrofa (kemolitotrofa) bakterier
    • Nitrifierare
    • Svaveloxiderare
  • Svampar
    • bryter ned även svårnedbrytbara kolföreningar
  • Protozoer
    • äter upp döda bakterier, primär nedbrytare
  • Metazoer (flercelliga djur)
biologisk kv verening
Biologisk Kväverening

Nitrifikation:autotrofa, aeroba, långsamväxande, små (0.2-1.0μm)

AOB : Amonium oxiderande bakterier (Nitrosomonas)

NH4+ + O2 NO2-

NOB : Nitrit oxiderande bakterier (Nitrobacter)

NO2- + O2 NO3-

Denitrifikation:heterotrofa, aeroba men kan “andas” NO2/NO3 under anoxiska förhållanden. Oftast gram-negativa stavar

NO3- NO2-  NO  N2O  N2

biologisk kv verening1
Biologisk Kväverening

Nitrifikation:

Låg COD/BOD-halt, hög NH4-halt (producerar NO3)

Denitrifikation:

Hög COD/BOD-halt, hög NO3-halt

Avloppsvatten:

Hög COD/BOD-halt, hög NH4-halt, låg NO3-halt

biologisk kv verening2

1. Efterdenitrifikation m. extern kolkälla

N2

N2

Anox

Aerob

NH4+, C

2. Fördenitrifikation med recirkulationsflöde

C

Aerob

Anox

NH4+,C

Biologisk kväverening
biologisk fosforrening

1) Anaerob miljö

2) Aerob miljö

PAO bakterie

PAO bakterie

VFA

Poly-P

VFA

Pi

Biologisk Fosforrening
  • EBPR – Enhanced Biological Phosphorus Removal

PAO = polyphosphate-accumulating bacteria

VFA = volatile fatty acids

biologisk fosforrening1

Sed.

anaerob

deox

aerob

Biologisk Fosforrening

Öresundsverket

slamhantering
Slamhantering
  • Avvattning
    • Filterpress
    • Centrifug
  • Stabilisering – avdöda patogener
    • Kemisk
      • kalk
    • Biologisk
      • Rötning
      • Kompostering
  • Användningsområden
    • Markfyllnad (parker, golfbanor)
    • Gödsel/Jordförbättring
    • förbränning
  • Problem
    • Tungmetaller
    • Opinionen
biofilmsprocesser
Biofilmsprocesser
  • Mikroorganismer växer på en yta – bildar en “film”
  • Bakterier i biofilm är skyddade mot giftämnen, ojämna flöden etc.
  • Tar mindre plats än aktivslam reningsverk
  • Hög biodiversitet pga hög slamålder
biofilmsprocesser moving bed biofilm reactor
Biofilmsprocesser – Moving Bed Biofilm Reactor

Utflöde

Inflöde

Luftning

Överskottsslam

anaeroba processer
Anaeroba processer

Org. C  nya celler (5%) + CH4+ CO2 +H2 + NH3 +H2S

  • CH4 = Biogas = Energi
  • Ingen luftning
  • Hög kolbelastning
  • Kan bryta ner svårnedbrytbara substanser
  • Låg slamproduktion
  • Långsam och känslig process

Mikroorganismer:

Bakterier dominerar (svampar, protozoer)

Metanproducerande -Arkebakterier

  • Obligat anaeroba
  • Långsamväxande (delningstid 3-50 dagar)
vattenrening1
Vattenrening
  • > 2000 kommunala vattenverk
  • 1 km3 dricksvatten produceras per år
  • Källa
    • Ytvatten (ca 200 ytvattenverk)
    • Grundvatten
vattenrening2
Vattenrening

Syftet är att reducera:

  • Patogena mikroorganismer
  • Turbiditet
  • Smak o Lukt
  • Besvärande kemikalier
vattenburna sjukdomar
Vattenburna sjukdomar
  • Indikator organismer
    • Coliformer
  • Patogena protozoer
    • Giardia lamblia
    • Chryptosporidium parvum
    • Entamoeba hystolytica
  • Patogena bakterier
    • Vibrio cholerae
    • Legionella pneumoniae
    • Salmonella typhi
  • Virus
    • poliovirus
koliformer
Koliformer

Krav på Indikatororganismer

  • Finnas i tarmar hos varmblodiga djur
  • Inte patogena
  • Motståndskraft/Livscykel/Förekomst

som motsvarar patogen

  • Detekterbar

Totala/Fekala koliformer

  • Fakultativt anaeroba
  • G –
  • inga sporer
  • Stavformade
  • fermenterar laktos under gasbildning inom 48 h i 35C/44 C
  • Oxidas negativa

Echerichia coli, Enterobacter, Klebsiella, Citrobacter

koliformer1
Koliformer

Detektion av koliformer

  • most-probable-number, MPN
  • membrane filter, MF
    • Selektiva/Diffrentierande medium
  • reagenskit, snabb detektion

MPN

MF

Rekomenderade max-halter av Fekala Koliformer:

Dricksvatten: 0 per 100 mL

Badvatten: 200 per 100 mL

Fiske: 1000 per 100 mL

Renat avloppsvatten: 200 per 100 mL

protozoer giardia lamblia
Protozoer: Giardia lamblia
  • Flagellat m. 8 flageller
  • Parasit (tunntarm, tolvfingertarm)
  • 2 cellkärnor
  • Livscykel:
    • Trophozoites (15m) – vegetativa celler
    • Cystor (11m) – resistent mot torka, kemikalier (Cl-)
  • Fäster vid slemhinnor med sugskiva
  • Orsakar Giardiasis – akut gastroenteritis
  • Symptom: diarré, magkramp, illamående,
  • gaser, viktminskning
  • Detektion: Cystor i avföring, ELISA
protozoer cryptosporidium parvum
Protozoer: Cryptosporidium parvum
  • Coccidier
  • Små (2-5m)
  • Parasiter (magsäck, tarmar)
  • Livscykel (asexuell/sexuell):
    • Merogoni: vegetativ förökning, i värdcell
    • Gamogoni: produktion av 2 sorters könsceller, i värdcell
    • Sporogoni: sporproduktion, i värdcell eller utanför värdcell
  • Oocystor (4 sporer), resistenta mot klorin
  • Symptom – mild diarré
  • Diagnos: oocystor i avföring
protozoer entamoeba histolytica
Protozoer: Entamoeba histolytica
  • Anaerob amöba
  • Parasit: Växer på och i tarm slemhinnan
  • Livscykel:
    • trophozoiter (i värdceller)
    • cystor
  • Ofta asymptomatisk
  • Kan orsaka amöba-dysenteri

bryter ner vävnad

 blodomloppet  lever, lungor, hjärna

bakterier vibrio cholerae
Bakterier: Vibrio cholerae
  • G-, svängd stav
  • Orsakar kolera (Afrika, Sydostasien, Indien, Central- o Sydamerika)
  • Elimineras helt i avloppsrening/vattenrening
  • Infektionsdos 108-109 bakterier (känslig mot magsyra)
  • Fäster vid slemhinna i tunntarmen, utsöndrar enterotoxin
  • Symptom: Diarré  Dehydrering  60% dör utan behandling, 1% dör med behandling
  • Behandling: Antibiotika + Vätskeersättning
bakterier legionella pneumophila
Bakterier: Legionella pneumophila
  • G-, tunn stav, höga näringskrav (Fe)
  • Relativt resistent mot värme och klor
  • Sprids via aerosoler
  • Elimineras m. chock klorering el. >63°C
  • Asymptomatiska infektioner/ Pontiac feber
  • Sällsynta fall  lunginflammation
  • Detektion: antigen i urin, prov från luftrör
  • Behandling: Rifampin, erythromycin
bakterier salmonella typhi
Bakterier: Salmonella typhi
  • G-, kort stav, flageller
  • Orsakar tyfoidfeber: hög feber, diarré, svettningar, sårbildning i tarmar
  • Detektion: Blod-/Avföringsprov
  • Behandlas med antibiotika (<1% dödlighet)
virus
Virus
  • Virus förekommer i avloppsvatten
  • Elimineras i vattenrening, klorkänsliga
  • Enterovirus (RNA-virus, finns i tarmar)
    • Poliovirus
    • Norwalk virus
    • Hepatit A virus
sammanfattning
Sammanfattning
  • Biologisk avloppsrening använder bakterier för att avlägsna kolföreningar (COD, BOD) samt även kväve och fosfor
  • Vattenrening är oftast inte biologisk (utan mekanisk och kemisk)
  • Patogener kan spridas med vatten och orsaka sjukdomar. Motverkas med avloppsrening och vattenrening