Vision

1. Vision Isaberg Golfklubb är en av Sveriges ledande golfklubbar där medlemmen och golfens traditioner står i centrum. Vi strävar efter att uppnå det bästa avseende kvalité och trivsel i vår klubb och på vår anläggning. 15

2. Isaberg Golfklubb • Vi har jobbat med utredningen • Ordförande Bengt Gustafsson och styrelsen tog initiativ till utredningen • Benny Haglund och bankomittén var referensgrupp • Greenkeeper Per-Magnus Josefsson och Sigge Schultz biträdde vid bedömningen i fält • Klubbchef Ebbe Hansson samordnade • Linus Oscarsson var art director • Tomas Spjuth SGF svarade för arbetsmetodiken och bedömningen 2

3. Banan Mål:Att vara bland de 3 bästa golfklubbarna i Småland och de 25 främsta i Sverige, kända för kvalité, finish, och tillgänglighet för spel. Strategi:Målet når vi genom långsiktigt arbete i en tidsplanerad handlingsplan och ständig kompetensutveckling av banpersonal och klubbens funktionärer. 3

4. Innehållsförteckning • Sammanfattning och förslag till åtgärder………………………………………… …5 • 2. Skötselprogram greener 2003…………………………………………………………….6 • 3. Åtgärdsdiskussion…………………………………………………………………………………7 • 3.1 Strategi 1………………………………………………………………………………………......7 • 3.2 Strategi 2………………………………………………………………………..………………… ..10 • 3.3 Strategi 3……………………………………………………………………………………………..11 • 3.4 Strategi 4………………………………………………………………………………..…………..12 • 4. Val av gräsart och grässort för våra greener……………………………………..13 • 5. Vanliga vitgröeskador………………………………………………………………………...14 • Bedömningsfaktorer och kommentarer till undersökningsresultatet ..15 • 6.1 Greenområdet…………………………………………………………………………………..…15 • 6.2 Greenen…………………………………………………………………………………….……..…19 • 7. Sammanställning av undersökningresultat till alla byggetapper……….23 • 7.1 Byggetapp 1……………………………………………………………………………….……....24 • 7.2 Byggetapp 2……………………………………………………………………………………..…25 • 7.3 Byggetapp 3……………………………………………………………………………………..…26 • 7.4 Byggetapp 4………………………………………………………………………………..………27 • Rapport från European Turfgrass Laboratories……………………………….….28 • 8.1 Green 4 Västra…………………………………………………………………………..……… .28 • 8.2 Green 4 Östra………………………………………………………………………………..…….29 • 8.3 Green 14 Västra…………………………………………………………………………………..30 • 8.4 Green 15 Östra……………………………………………………………………………….……31 • 8.5 Summering…………………………………………………………………………………..……..32 • 8.6 Översättning i sammandrag av ETL-rapport………………………………………34 • 8.7 Tabellöversikt……………………………………………………………………………….……..35 • Hål för hål-analys………………………………………………………………………………..37 • 9.1 Hål 4 Västra…………………………………………………………………………………………38 • 9.2 Hål 14 Västra………………………………………………………………………………….....40 • 9.3 Hål 4 Östra….……………………………………………………………………………………….42 • 9.4 Hål 15 Östra……………………………………………………………………….……………….44 4

5. 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder • Utredningen visar att det i huvudsak är de hydrologiska förhållandena i och runt greenerna som begränsar utvecklingsmöjligheterna för att på ett bra sätt kunna möta framtidens krav på en mycket hög greenstandard. De växtbetingelser som för närvarande föreligger för greengräset kan generellt sammanfattas enligt följande: • Flertalet greener påverkas negativt av ytvatten eller rörligt markvatten • Flertalet greener har en olämplig lagerföljd i växtbädden • Texturanalysen från ETL. och Struktor visar att växtbädden är alltför • vattenhållande • Avsaknaden av ett dräneringssystem samt en relativ tät terrassbotten • begränsar avrinningen. • Sammantaget gör detta att i allt väsentligt kommer vitgröe att vara den dominerande gräsarten med växtbetingelser enligt ovan med de begränsningar detta innebär. • Arbetsgruppens förslag: • Strategi 1 genomförs oavsett om byte av gräsart kommer att ske eller ej. • Gruppen föreslår att någon av strategierna 3 eller 4 genomförs. • Om 4 väljs utförs strategi 1 alternativ 3 i samband med att nya greener • byggs. 5

6. 2. Skötselprogram greener 2003 Klippning:Tisdag t.o.m söndag. Vila måndagar (daggning). Luftning:Ytluftning – Spiker 11 gånger. Djupluftning – Vertidrain 4 gånger. Vertikalskärning: 5 gånger. Vältning:ca 6-10 gånger. Dressning: 12 gånger, varav 3 med mulldress. Gödsling: 15 gånger enligt gödselplan och jordanalys. Hjälpsådd: 3 gånger (hela greenytan. Flertal gånger på mindre fläckar. Bekämpning: 4 gånger. Hålbyte: Varje dag under högsäsong. Bevattning: Dosering efter väderlek. 6

7. 3. Åtgärdsdiskussion • Gruppen har diskuterat vilken eller vilka strategier som kan vara lämpliga med • hänsyn till vår högt satta målsättning. Nedan följer en översikt över de strategier • och aktiviteter som varit uppe till prövning. Det bör noteras att gruppen inte sett • det som ett tänkbart alternativ att enbart avlägsna den befintliga vitgröetorven • och återföra 5 cm av ny växtbädd och därefter torva med annan gräsart. Den • främsta anledningen är att problemet med den olämpliga lagerföljden kvarstår. • 3.1 Strategi 1 • Aktivitet 1 • Trimma in skötseln • A. Ökad luftning av greenerna. Varje vecka genomförs någon typ av • luftningsaktivitet. • B. Införa jourberedskap för att genomföra skyddsbehandling mot snömögel • under vinter­halvåret. • 1. Anlägga en torvodling där nytt greengräs kan produceras för att använda • om skador uppstår på befintliga vitgröegreener på grund av snömögel eller utvintring. Arealbehov ca 0,2 ha (redan påbörjad). • 2. Anlägga en torvodling där nytt greengräs till 18 greener produceras. • Befintligt arealbehov är 800 m2 x 18 = 1,5 ha. • Konsekvenser • Den samlade bedömningen är att luftningsåtgärderna endast ger förbättringar i • marginalen men ändå är nödvändiga för att parera årsmånens växlingar. • Torvning av uppkomna vinter­skador ger goda tidsvinster i läkningsprocessen. • Om greenerna ska byggas om är torvning med ny greentorv odlad på USGA- • material absolut att föredra. Sådd av greener kan ge ett vanskligt resultat och är 7

8. extremt väder­beroende och kan i vissa extrema fall medföra att greenerna måste växa till ytterligare ett år innan de kan tas i bruk. Kostnader Åtgärderna torde medföra ytterligare ett årsdagsverke för att hinna med de ökade luftnings­åtgärderna och sköta 1,5 ha greenodling. Greentorven bör odlas under minst två växt­säsonger. Materialkostnaden för 1,5 ha greenodling torde ligga på ca 375.000 – 400.000 kr. Detta bör gott räcka till två skördar grästorv. Aktivitet 2 Öka ljus- och vindpåverkan A. Avverka vissa träd eller trädridåer i anslutning till greener främst med hänsyn till den förhärskande vindriktningen sydväst resp. nordost. B. Upprätta en skötselplan för golfbanans naturmarker till stöd för åtgärden ovan samt för att utveckla andra naturvärden och ytterligare förstärka de estetiska värdena. Konsekvenser Den samlade bedömningen är även här att dessa åtgärder ger effekt på marginalen. I de fall greenerna ska torvas med en ny gräsart är det helt nödvändigt att släppa in mer ljus och vind. Krypven, brunven eller rödven är gräsarter som återfinns naturligt i ett öppet land­skap och kan inte växa under skuggiga förhållanden. Kostnader Åtgärden medför mycket små kostnader eller ger ett nollresultat på grund av intäkterna från virket. 8

9. Aktivitet 3 Minska inflöde av vatten till greenerna A Backdike grävs på ovansidan av alla greener där rörligt markvatten kan påverka greenen och så att detta fångas upp innan det når greenen. B Backdikena utformas som svackdiken om risk föreligger för att även ytvatten kan rinna ut på greenytan. C Kransdränering med utlopp grävs vid greener där black layer förekommer. Konsekvenser Sammantaget kommer dessa åtgärder att betyda en påtaglig förbättring främst för att före­bygga utvintringsskador på vitgröegreener. Åtgärden är nödvändig om ett annat greengräs än vitgröe ska användas. För greener med omfattande grävningsarbete spelas hålen på vintergreener under pågående arbete. Kostnader Kostnaderna är svåra att uppskatta men beräknas vara i storleksordningen 300.000 – 400.000 kr och utförs i huvudsak i egen regi. 9

10. 3.2 Strategi 2 Byte av 30 cm växtbädd och torvning med ny gräsart Aktivitet Befintlig vitgröetorv och växtbädden tas bort ner till 30-35 cm på 18+18 greener och ersätts med ny växtbädd som klarar kraven från USGA. I övrigt vidtas inga åtgärder med ny dränering eller dräneringslager. Torvning sker med grästorv från egen torvodling. Konsekvenser Den nya gräsarten innebär att risken för snömögel och utvintringsskador minskar och problemet med den dåliga lagerföljden undanröjs. Avsaknaden av dräneringslager gör att man inte uppnår de positiva effekterna med hängande vattenbord vilket också medför att man får svårigheter att stå emot invandring av ny vitgröe. Vid normala väderleksförhållan­den torde de ombyggda greenerna kunna börja användas under andra halvan av maj om åtgärden genomförs under våren. Under etableringsfasen spelas hålen på vintergreener. Kostnader Motsvarande åtgärder är genomförda under våren 2004 på green 16 västra. Åtgärden är genomförd med egna resurser till en kostnad av 80.000 kr. Skulle åtgärden genomföras på 18+18 greener måste externa resurser utnyttjas för grävning och transporter. Det är dock sannolikt att hela detta arbete bör handlas upp på entreprenad. 10

11. 3.3 Strategi 3 Greener byggs om helt enligt USGA-normer med ny växtbädd, dräneringslager samt dräneringsrör. Torvning sker med ny gräsart. Aktiviteter Den gamla grästorven och växtbädden avlägsnas ner till terrassbotten. De nya greenerna byggs upp och dräneras helt enligt USGA i exakt samma läge som den gamla. Torvning sker med grästorv från egen odling. Konsekvenser Med greener uppbyggda enligt USGA erhålls de bästa förutsättningarna för att mer lång­siktigt odla en annan gräsart än vitgröe. I huvudsak beror detta på att det är lättare att kontrollera förhållandet mellan vatten och luft i växtbädden och de förbättrade dränerings­förhållandena. Vid normala väderleksförhållanden torde de ombyggda greenerna kunna börja användas under andra halvan av maj om åtgärden genomförs under våren. Under etableringsfasen spelas hålen på vintergreener. Kostnader För att genomföra åtgärden krävs externa resurser och åtgärden bör upphandlas på entreprenad med gedigna bygghandlingar som underlag. Ett sannolikt kalkylpris är 200.000 kr per green. Tillkommer här liksom ovan kostnader för grästorvodling enligt C2 strategi 1. 11

12. 3.4 Strategi 4 Greener byggs om helt enligt USGA-normer med ny växtbädd, dräneringslager samt dräneringsrör. Torvning sker med ny gräsart. Dessutom ges greener och hela greenområdet en helt ny design och vid behov även nytt greenläge. Aktiviteter Hela greenområdet schaktas bort och vid behov flyttas även greenområdet. Greenområdet får en helt ny design och med ett nytt bunkersystem. För ritningsunderlag och andra bygg­handlingar anlitas en välrenommerad banarkitekt. Byggnationen enligt USGA och med nytt mer genomsläppligt material för hela greenområdet. Under etableringsfasen spelas hålen på vintergreener. Konsekvenser De byggnadstekniska fördelarna är att man har möjlighet att använda ett bättre material runt greenerna för att undvika blöta områden speciellt vid in- och utgångar från greenen. Vidare finns möjlighet att bygga bunkrar på ett bättre sätt. I övrigt byggs greenerna som strategi 3. De huvudsakliga plusvärdena för detta alternativ kan hänföras till de rent designmässiga värdena och en förbättrad spelupplevelse. Kostnader Erfarenhet från andra liknande byggnationer visar att ett helt nytt greenområde kostar ca 350.000 kr upphandlat på entreprenad. I allt väsentligt används enbart externa resurser. Därtill kommer kostnader för ev. nya fairwayytor liksom kostnader för grästorv enligt ovan. 12

13. 4. Val av gräsart och grässort för våra greener • Gruppen har endast översiktligt berört frågan. Det syns i nuläget angeläget att vår inriktning bör vara att byta gräsart från vitgröe till någon gräsart som är mindre känslig för skador av olika slag även om det pågår ett utvecklingsarbete med att förbättra såväl egenskaper som skötselmetoder av vitgröe. • Här följer en sammanfattning av för- och nackdelar med de olika tänkbara alternativen. • Rödven/rödsvingel. • Den här kombinationen klarar svamp och utvintringsskador bäst av gräsarterna och kräver extremt torra växtförhållanden. Tål viss skugga. Kan drabbas av rotdödare under de första åren och är mindre aggressiv och har därför svårigheter att stå emot invandring av vitgröe. • Krypven gamla sorter • Växer kraftigt och klarar utvintringsskador och svamp bra. Är aggressiv och kan stå emot vitgröe bra. Kan drabbas av rotdödare under de första åren. Har ovanjordiska utlöpare som kräver ett intensivt skötselprogram. Utlöparna dras lätt upp runt hålkoppen. • Krypven nya sorter (A4 osv.) • Som ovan men har ett ännu mer aggressivt växtsätt. Tål inte skugga och kräver i det närmaste trädfria förhållanden. • Brunven • Redovisar de bästa resultaten i engelska tester. Har ovanjordiska utlöpare som krypven med samma för- och nackdelar och med samma aggressiva växtsätt. Tål skugga betydligt bättre än krypven. Är förhållandevis oprövad men visar fina resultat inledningsvis på enstaka svenska greener. • Arbetsgruppen har inte tagit ställning till ett slutgiltigt förslag men ser brunven som det alternativ som är mest intressant och gruppen kommer att följa de prov och försök som nu utförs i Skandinavien. 13

14. 5. Vanliga vitgröeskador (antracnose)(antracnose) (utvintringsskador)(snömögel) 14

15. 2004-05-26 6. Bedömningsfaktorer och kommentarer till undersökningsresultatet Generellt för Isabergsbanan Isabergsbanan ligger i ett mycket nederbördsrikt område med en årsnederbörd på 650 – 700 mm under vegetationsperioden vilket är tre gånger mer än vad t.ex. Kalmarkusten får. Banan påverkas också av klimatzonen på småländska höglandet med samma längd på vegetationsperioden, 180 - 210 dygn som t.ex. Gävle. Ser man enbart till temperatursumman under vegetationsperioden får man gå ännu längre upp utefter norrlandskusten för att hitta motsvarande temperatursumma, 1100 - 1300 dygnsgrader. 6.1 Greenområdet Jordartsklasser -Morän osorterade jordarter som består av flera kornstorlekar -Sediment sorterade jordarter av vatten eller vind ofta med en dominerande kornstorlek -Hällmark ofta renspolad mark som är vanlig på Öland och Gotland -Torvmark Organogena jordar och i detta sammanhang ofta mossodlingar De båda sistnämnda skapar mycket speciella anläggningstekniska och skötselmässiga förhållanden och kräver kvalificerade tekniska lösningar. De förstnämnda jordartsklasserna är vanliga på golfbanor och är kopplade till varsin nomenklatur för att benämna texturklasser. Resultat och konsekvens Morän 32 st, Sediment 4 st Utmed Nissans dalgång finns inslag med fickor av sediment med varierad textur. I övrigt på den östra bandelen liksom på Ettödelen är den helt dominerande jordartsklassen sandig-Moig morän. Detta innebär att markvatten rör sig relativt långsamt i horisonten och man kan påräkna att vatten också kan stå kvar på terrassbotten kortare eller längre perioder med svavelvätebildning som följd. En situation som endast vitgröe av greengräsen har förmåga att acceptera långsiktigt. 15

16. -Texturklassbeskriver mineraljordens kornstorleksfördelning. Texturen har avgörande betydelse för markens vattenhållande och perkolationsförmåga t.ex. hur vatten kan dräneras genom greenterrassen. Texturklassen bestäms genom form eller rullprov. Texturklasser morän: Grusig morän, Sandig morän, Sandig- moig morän, sandig-Moig morän, Moig morän , Mjälig morän, Leriga moräner Texturklassen sediment: Grus, Grovsand, Mellansand, Grovmo, Finmo, Mjäla, Lera. Resultat och konsekvens Sandig 1st, Sandig-moig 9 st, sandig-Moig 22 st, Grovmo 3 st, Moig 1 st Konsekvens: se ovan -Jorddjup anges för att kunna göra en bedömning av vilket utrymme det finns i marken att tillsamman med andra faktorer lagra och hålla vatten. Mäktigt mer än 70 cm, Tämligen grunt 20 cm-70 cm, Grunt mindre än 20 cm, Mycket varierande med sprickbildningar i berggrunden Resultat och konsekvens Mäktigt 30 st Tämligen grunt 4 st Grunt 2 st Detta visar på relativt goda förhållanden. Endast några få greenområden har berggrund relativt nära markytan som skulle kunna innebära negativa hydrologiska förhållanden. -Markfuktighetsklassen anges för att få en grov skattning till grundvattennivån. Avståndet till grundvattennivån som tillsammans med andra hydrologiska faktorer t.ex. texturen kan bl.a. innebära att vatten sugs upp kapillärt i dåligt dränerade greener och med betydande negativa konsekvenser som följd. Torrmark :mer än två meter till grundvattennivån Frisk mark :1-2 m till grundvattennivån Fuktig mark: Mindre än 1m Blöt mark: Mer eller mindre permanenta vattensamlingar i markytan Resultat och konsekvens: Torr mark 19 st Frisk mark 13 st Fuktig mark 4 st Detta visar på relativt goda förhållanden med avseende på att vatten har möjlighet att s.a.s. få plats innan det möter grundvatten eller berg samt att det inte heller föreligger någon större risk att vatten sugs upp i greenen kapillärt. Endast några få greener befinner sig i riskzonen i detta avseende. 16

17. -Rörligt markvatten gör att greenen kan få ta emot betydande vattenmängder som rör sig nedåt sluttningen i själva markhorisonten. Saknas Förekommer under kortare perioder Förekommer i längre perioder Resultat och konsekvens Längre perioder 4 st Kortare perioder 9 st Saknas 23 st I den kuperande terräng som Isabergsbanan är belägen samt med hänsyn till den stora vattenmängd som finns lagrad i den högt belägna Skrubbemosse borde rörligt markvatten vara frekvent förekommande i och kring greenerna. Byggtekniskt har emellertid greenerna och greenområdena i stor utsträckning byggts upp över den ursprungliga markhorisonten för att minska eventuella negativa konsekvenser. Sannolikt har några greener dock negativ påverkan av rörligt markvatten. -Yttre dränering eller fångdike kring greenenbedöms med hänsyn till hur stor del av greenens omkrets som har fungerande fångdike eller dränering när så erfordras. Genom en väl utförd avledning av vattentransporten kan belastning på greenen minskas. Resultat och konsekvens Saknas 25 st 0- 25 % 4 st 26-50 % 6 st 51-75 % 1 st Som en del i det fortlöpande underhållsarbetet har greenerna kompletterats med yttre dräneringar i viss utsträckning. Här finns dock i många fall ett betydande behov att fortsätta detta arbete som framgår av siffrorna. 17

18. -Lutning och väderstreck av greenområdet har stor betydelse för mikroklimatet. Greenområde i norrläge innebär betydande svårigheter att sköta särskilt under våren när temperatursumman är minifaktorn för tillväxten liksom under snösmältning. Obetydligt < 1m: 20, Svagt 1-3m: 20, Starkt>3m: 20 Resultat och konsekvens Starkt söder 3 st Starkt väster 5 st Starkt öster 4 st Svagt väster 4 st Starkt nordväst 1 st Starkt olika håll 6 st Obetydligt 13 st Greenområdena och greener följer i stort sett den ursprungliga terrängen och kan påverkas i mycket liten utsträckning. I huvudsak måste åtgärderna att förbättra en dålig situation koncentreras på att i andra avseenden förbättra mikroklimatet. Dock förtjänar att påpekas att green 6 Västra i flera avseenden har ett mycket dåligt greenläge och omfattande åtgärder bör vidtas för att förbättra situationen. -Inflöde av ytvatten från omgivande mark till greenytan. Bedömningen sker med utgångspunkt från hur stor andel av greenens omkrets som vid kraftiga regn eller vid snösmältning kan komma att få ta emot ytvatten från omgivande mark. Resultat och konsekvens Inget 20 st 0-25 % 7 st 26-50 % 7 st 51-75 % 1 st 76- 100 % 1 st Ett icke obetydligt antal greener får ta emot ytvattten i denna form. Vatten som kommer att få negativa konsekvenser dels genom att öka risken för utvintringsskador dels öka belastningen på greenernas redan dåliga förmåga att dränera vatten från terrassbotten. 18

19. 6.2 Greenen -Ljusexponering av fritt solljus under vegetationsperioden har stor betydelse för fotosyntesen och är en del i processen att bygga upp nödvändiga kolhydrater. Dessa är nödvändiga för gräsets andning, tillväxt och motståndskraft mot olika stressituationer. Solljuset har också stor betydelse i invintringsprocessen och därmed också för övervintringen. Bedömningen görs av hur många solljustimmar som solen teoretiskt skulle kunna lysa utan att någon skugga faller på greenytan. Dessutom bör särskilt noteras att de vanliga greengräsen rödven och krypven tillhör det öppna landskapets gräsarter. Sol och vind är deras naturliga miljö. Resultat och konsekvens >8 tim 12 st 8-6 tim 5 st 6-4tim 8 st 4-2 tim 10 st > 2 tim 1 st Resultatet visar att cirka hälften av greenerna bör åtgärdas. Åtgärderna bör samordnas med nedan angivna behov att förbättra luftrörelserna över greenytan. Åtgärderna i sig beräknas inte ge någon dramatisk förändring av egenskaperna på greenerna men kan tillsammans med andra åtgärder ha betydelse. Här bör också estetiska och designmässiga samt biologiska värden vägas in i åtgärden. I första hand bör fönster från sydväst och nordost öppnas för vind och ljus -Luftrörelser har betydelse för greenytans upptorkning bl.a. under tidiga morgnar. Klippning ska som bekant helst utföras vid torra förhållanden. Vidare är det av stor betydelse att vatten snabbt kan dunsta från greenytan särskilt för greener som är vattenhållande och har dålig dränerande förmåga. Resultat och konsekvens Begränsat från ett håll i övrigt fritt 8 st Begränsat från sydväst i övrigt fritt 12 st Begränsat från flera håll 13 st Dåliga möjligheter 2 st Mycket dåliga möjligheter 1 st Konsekvenser: Se ovan 19

20. -Ytavrinning från greenytan är en viktig faktor särskilt för greener med dålig dränerande förmåga. Vidare brukar lågpunkter med stillastående vatten under vinter och snösmältning ge upphov till utvintringsskador. Avrinning i tre riktningar, I två riktningar, I en riktning, Saknas eller obetydligt, Lågpunkter finns Resultat och konsekvens I två riktningar 1 st I en riktning 8 st Ytavrinning saknas eller obetydlig 27 st Greenerna är i allmänhet förhållandevis små vilket medfört att dessa har byggts relativt plana. Flertalet greener saknar ytavrinning vilket medför att regn eller smältvatten måste sjunka genom växtbädden och dräneras bort genom terrassbotten. Genom avsaknad av dräneringssystem och relativt tät terrassbotten kommer detta att påverka greenerna negativt. -Växtbädd I första hand bör bedömning ske med utgångspunkt från en regelrätt texturanalys men särskilt noteras att även lagerföljden i växtbädden också bör tas med i en helhetsbedömning. Ett matjordsskikt en bit ner förändrar radikalt förutsättningarna till det sämre. Rätt växtbädd som är homogen är avgörande för att kunna ställa höga funktionskrav och även för att odla ett annat gräs än vitgröe. Enligt USGA, Textur ej tillfredställande, Lagerföljd olämplig, Textur och lagerföljd olämplig Resultat och konsekvens Olämplig lagerföljd 35 st Enligt USGA 1 st Genom åren är pådressat 15-25 cm dressmaterial beroende på greenens ålder. Vid greenens ursprungliga nivå återfinns ett betydande skikt med organisk substans som också utgjorde den ursprungliga såbädden. Detta lager påverkar greenens egenskaper i mycket stor utsträckning. Förhållandena i övrigt framgår av rapporten från ETL i Skottland. 20

21. -Dräneringsförhållandena i greenen. Att överskottsvatten snabbt kan transporteras bort är av största betydelse. Följderna kan annars bli så kallad black layer som ofta leder till sämre gräsväxt och till och med att gräset dör. Genom en grov textur i terrassbotten och fungerande dräneringsrör kan en acceptabel transport av dräneringsvatten ske. Det bör särskilt noteras att det krävs ett mycket precist förhållande mellan växtbädden och dräneringsgruset för att ett s.k. hängande vattenbord ska kunna erhållas. Hängande vattenbord ger flera skötselmässiga fördelar och är den viktiga huvudprincipen för en USGA-green. Resultat och konsekvens Samtliga greener saknar ett tillfredställande dräneringssystem vilket klart påverkar greenkvalitet när årsmånen är ogynnsam. -Bevattningskontroll. Bedömning sker med hänsyn till om spridarna kan styras individuellt både för foregreen och green och därmed möjlighet att utför en mycket noggrann och balanserad bevattning. Individuellt styrd green- och foregreenbevattning, Individuellt styrd greenbevattning, Gemensamt styrd greenbevattning. Resultat och konsekvens Samtliga spridare gemensamt styrda Vissa delar av greenerna kommer att få mer vatten än önskvärt. Detta ska ställas i relation till vilken dränerande förmåga greenen har. - Greenstorlek. Faktor som bör ställas i relation till antalet spelronder men även till möjligheten att variera hålkoppsplaceringen. Resultat och konsekvens 700-600m2 3 st 600-500m2 3 st 500-400m2 11 st 400-300m2 9 st < 300m2 10 st Erfarenheten visar att greenerna relativt bra står emot det starka slitaget som många spelronder innebär. Inte minst visar klubbens lilla puttingreen framför klubbhuset detta. Att flytta hålkoppar ofta samt att kunna utnyttja hela greenytan är avgörande 21

22. -Hålkoppsplatser. Faktor som tillsammans med ovan ingår i samma bedömning. Resultat och konsekvens >50 % av ytan 36 st 50-40 % av ytan 1 st konsekvens se ovan -Andel vitgröe. Mycket viktig information med hänsyn till kommande framtidsstrategi. När ett framtida åtgärdsprogram ska avgöras är förhållningssättet till gräsart vitgröe ofta en avgörande fråga. Resultat och konsekvens < 10 % 1 st 30 % 10 st 90 % 25 st Med hänsyn till vad som framkommit i denna utredning om växtförhållandena kommer vitgröe att så småningom invadera samtliga nuvarande greener. Med vitgröe följer en gräsart som relativt lätt drabbas av skador av olika slag och förutsätter åtminstone i dagsläget användning av kemiska växtskyddsmedel 22

23. 23

24. 24

25. 25

26. 26

27. 27

28. 8. Rapport från European Turfgrass Laboratories Client: Isaberg Golfklubb Date: 31/05/04 Sample: Rootzone from Greens Order No: 5233 The rootzones were tested at 30 cm tension to correspond to the depth of rootzone in USGA golf greens. 8.1 ROOTZONE FROM GREEN 4 WEST- USGA Test Report Particle Size Distribution Very coarse particles greater than 1.0mm total 2.5%. USGA recommends less than 10%. Medium/coarse sand particles total 82.4%. USGA recommends greater than 60%. Fine sand particles are present at 8.6%. USGA recommends less than 20%. Very fine sand particles are present at 3.5%. USGA recommends less than 5%. Silt particles are present at 2.1%. USGA recommends less than 5%. Clay particles are present at 0.9%. USGA recommends less than 3%. Total very fine particles below 0.15mm is 6.5%. USGA recommends less than 10%. The rootzone meets the USGA recommendation for particle size distribution in all particle fractions. Percolation Rate and Porosity @ 30 cm tension The percolation rate is 27.4 mm/hour. USGA recommends >150mm/hour. The total porosity is in range at 40.6%. USGA recommends 35-55%. The air-filled porosity is very low at 8.7%. USGA recommends 15-30%. The water-filled porosity is very high at 31.9%. USGA recommends 15-25%. The percolation rate is much lower than recommended by USGA. The porosity levels are very poorly balanced with the air-filled porosity below the minimum recommended limit while the water-filled porosity is above the maximum recommended limit. The result of the high water-filled porosity level is high water retention of 20.5% (12-16% is the acceptable level for water retention). pH, Organic Matter Content and Particle Shape The pH is very acidic at 4.9. Ideal pH level for golf green grasses is 5.5 – 6.5. The organic matter content is 2.3%. This is considered to be high. The particle shape is sub-rounded to rounded with medium sphericity. This shape is acceptable for rootzone use. 28

29. 8.2 ROOTZONE FROM GREEN 4 EAST - USGA Test Report Particle Size Distribution Very coarse particles greater than 1.0mm total 4.7%. USGA recommends less than 10%. Medium/coarse sand particles total 75.6%. USGA recommends greater than 60%. Fine sand particles are present at 11.5%. USGA recommends less than 20%. Very fine sand particles are present at 5.7%. USGA recommends less than 5%. Silt particles are present at 2.0%. USGA recommends less than 5%. Clay particles are present at 0.5%. USGA recommends less than 3%. Total very fine particles below 0.15mm is 8.2%. USGA recommends less than 10%. The rootzone meets the USGA recommendation for particle size distribution in all particle fractions except the very fine sand fraction that is higher than recommended. Percolation Rate and Porosity @ 30 cm tension The percolation rate is 54.1 mm/hour. USGA recommends >150mm/hour. The total porosity is in range at 40.9%. USGA recommends 35-55%. The air-filled porosity is very low at 3.5%. USGA recommends 15-30%. The water-filled porosity is very high at 37.4%. USGA recommends 15-25%. The percolation rate is lower than recommended by USGA. The porosity levels are very poorly balanced with the air-filled porosity well below the minimum recommended limit while the water-filled porosity is well above the maximum recommended limit. The result of the high water-filled porosity level is very high water retention of 24.4% (12-16% is the acceptable level for water retention). pH, Organic Matter Content and Particle Shape The pH is very acidic at 4.8. Ideal pH level for golf green grasses is 5.5 – 6.5. The organic matter content is 2.3%. This is considered to be high. The particle shape is sub-rounded to rounded with medium sphericity. This shape is acceptable for rootzone use. 29

30. 8.3 ROOTZONE FROM GREEN 14 WEST- USGA Test Report Particle Size Distribution Very coarse particles greater than 1.0mm total 7.8%. USGA recommends less than 10%. Medium/coarse sand particles total 70.4%. USGA recommends greater than 60%. Fine sand particles are present at 12.5%. USGA recommends less than 20%. Very fine sand particles are present at 6.8%. USGA recommends less than 5%. Silt particles are present at 2.1%. USGA recommends less than 5%. Clay particles are present at 0.4%. USGA recommends less than 3%. Total very fine particles below 0.15mm is 9.3%. USGA recommends less than 10%. The rootzone meets the USGA recommendation for particle size distribution in all particle fractions except the very fine sand fraction that is higher than recommended. Total very fine particles are also close to the maximum recommended limit. Percolation Rate and Porosity @ 30 cm tension The percolation rate is 75.6 mm/hour. USGA recommends >150mm/hour. The total porosity is in range at 39.5%. USGA recommends 35-55%. The air-filled porosity is low at 11.2%. USGA recommends 15-30%. The water-filled porosity is high at 28.3%. USGA recommends 15-25%. The percolation rate is lower than recommended by USGA. The porosity levels are very poorly balanced with the air-filled porosity below the minimum recommended limit while the water-filled porosity is above the maximum recommended limit. The result of the high water-filled porosity level is high water retention of 17.7% (12-16% is the acceptable level for water retention). pH, Organic Matter Content and Particle Shape The pH is acidic at 5.0. Ideal pH level for golf green grasses is 5.5 – 6.5. The organic matter content is 1.3%. This is an acceptable level The particle shape is sub-rounded to rounded with medium sphericity. This shape is acceptable for rootzone use. 30

31. 8.4 ROOTZONE FROM GREEN 15 EAST - USGA Test Report Particle Size Distribution Very coarse particles greater than 1.0mm total 0.8%. USGA recommends less than 10%. Medium/coarse sand particles total 90.2%. USGA recommends greater than 60%. Fine sand particles are present at 6.4%. USGA recommends less than 20%. Very fine sand particles are present at 1.1%. USGA recommends less than 5%. Silt particles are present at 1.1%. USGA recommends less than 5%. Clay particles are present at 0.4%. USGA recommends less than 3%. Total very fine particles below 0.15mm is 2.6%. USGA recommends less than 10%. The rootzone meets the USGA recommendation for particle size distribution in all particle fractions. Percolation Rate and Porosity @ 30 cm tension The percolation rate is 136.0 mm/hour. USGA recommends >150mm/hour. The total porosity is in range at 42.2%. USGA recommends 35-55%. The air-filled porosity is in range at 17.1%. USGA recommends 15-30%. The water-filled porosity is slightly high at 25.1%. USGA recommends 15-25%. The percolation rate is a little lower than recommended by USGA. The porosity levels are better balanced in this rootzone with the air-filled porosity within the recommended limit while the water-filled porosity is marginally above the maximum recommended limit. The water retention of 16.6% is more acceptable in this rootzone (12-16% is the acceptable level for water retention). pH, Organic Matter Content and Particle Shape The pH is acidic at 5.0. Ideal pH level for golf green grasses is 5.5 – 6.5. The organic matter content is 1.9%. This is considered to be a little high. The particle shape is sub-rounded to rounded with medium sphericity. This shape is acceptable for rootzone use. 31

32. 8.5 Summary The rootzones from greens 4 West and 15 East meet the USGA recommendation for particle size distribution while those from Green 4 East and 14 West fail to meet the very fine sand criterion of less than 5%. All the rootzones tested have percolation rates that are below the minimum USGA recommended level. The only rootzone that has porosity levels near the USGA recommended levels is that from green 15 East. The water retention levels are high in all the greens except green 15 East that has a more acceptable level for water retention when measured at 30 cm tension. The pH level in these rootzones is very acidic and below the optimum level for golf green grass growth. Very low pH levels can cause a build up of thatch at the green surface due to lack of microbial activity in the rootzone. Very low pH levels can also result in some essential nutrients becoming unavailable to the grass. The organic matter content is tending to be high in all the greens except green 14 West. There seems to be a combination of factors that are responsible for the low percolation rate, low air-filled porosity and high water filled porosity in these rootzones. Green 4 West rootzone has no obvious reason for the low percolation rate and poorly balanced porosity levels other than the high organic matter content. Green 4 East rootzone has slightly too many very fine sand particles and high organic matter content. However, these 2 factors do not fully explain the low percolation, low air filled and high water filled pore space. Green 14 West has too many very fine sand particles but the organic matter content is not excessive. The percolation and porosity levels are a little better in this rootzone probably because the organic matter content is at a more acceptable level. Green 15 East is the best rootzone tested. The percolation rate and porosity levels are closer to the USGA recommended limits. This rootzone has a much lower level of very fine particles and a higher level of particles in the medium sand fraction although the organic matter content is tending to be a little high. 32

33. It is possible that the organic material in some of these rootzones was de-structured by over mixing or handling in wet conditions when the green was constructed. This could be a possible explanation for the low percolation rate where there is no obvious reason from the test results. De-structured organic material can produce a high level of colloidal fines in the rootzone that register as clay in the particle size distribution test. The fractions in the PSD test are % weight retained on progressively finer sieves. However, because organic particles are much lighter than clay particles the % ‘clay’ fraction given may be an underestimation of the amount of very fine particles present. 33

34. 8.6 Översättning i sammandrag av European Turfgrass Laboratories rapport Växtbädden från green 4 västra och 15 östra uppfyller USGAs rekommendationer för partikelfördelning medan de från green 4 östra och 14 västra inte uppfyller kriterierna för ”very fine sand” som ska vara mindre än 5%. Alla växtbäddarna har perkolationsvärden (sjunkhastighet för vatten) som är lägre än USGAs rekommenderade nivåer. Den enda växtbädden som uppfyller porositetskraven för luft enligt USGA är green 15 östra. Värdet för vattenfyllda porer är för höga i alla greener utom 15 östra. Nivån på pH-värdet för alla växtbäddarna är förhållandevis låg. Risken är att avsaknaden av mikrobiell aktivitet gör att greenerna kan bygga upp filt. Det låga pH-värdet kan också resultera i att näringsämnen fastläggs och inte kommer gräset till del. (Detta är dock ett mindre problem och kan lätt avhjälpas med kalkning som dock har andra bieffekter.) Det verkar som om en kombination av olika faktorer medverkar till den låga nivån på perkolationen, låg luftfylld porositet och hög vattenfylld porositet i växtbädden. För green 4 västra finns ingen tydlig orsak till den låga perkolationen och den dåligt balanserade porositeten förutom det höga innehållet av organiskt material. Green 4 östra har något för mycket ”very fine sand” och högt organiskt innehåll. Green 14 västra har alltför mycket ”very fine sand”. Perkolationen och porositeten är lite bättre tack vare att den organiska substansen ligger på en mer acceptabel nivå. Green 15 har den bästa växtbädden. Perkolationen och porositeten ligger nära USGAs rekommendationer. Perkolation Total porositet Luftfylld porositet Vattenfylld porositet 34

35. 8.7 Tabellöversikt 35

36. 36

37. 9. Hål för hål-analys Isaberg Golfklubb 9.1 Västra Banan Hål nr: 4, 14 _______________________________________ Östra Banan Hål nr: 4, 15 37

38. 38

39. 39

40. 40

41. 41

42. 42

43. 43

44. 44

45. 45