Susan Niknami och Lena Schröder

Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examenJuristutbildning, lärarutbildning och förvaltningskunskap Susan Niknamioch Lena Schröder Institutetför social forskning (SOFI) ochStockholmsuniversitetsLinnécentrumförintegrationsstudier (SULCIS)

Bakgrund • Sedan mångaårtillbakahar den utrikesföddabefolkningennästanlikahögandel med akademiskutbildningsom den inrikesföddabefolkningen. • Ettflertal studier harvisatatt de utrikesföddaakademikernaharlägresysselsättningsgradochlägreandel med ettkvalificeratyrkeän de inrikesföddaakademikerna.

Hinder • Otillräckligakunskaperisvenskaspråket. • Diskriminering. • Landspecifikthumankapital. • Bristpåresursstarkanätverk. • Bristandekännedomhosarbetsgivareomutländskautbildningar.

Hinder • Otillräckligakunskaperisvenskaspråket. • Diskriminering. • Landspecifikthumankapital. • Bristpåresursstarkanätverk. • Bristandekännedomhosarbetsgivareomutländskautbildningar. • Kompletterandeutbildningkansänka de flestaavovanstående hinder.

Utbildningarna • Avsedd för personer med en utländsk examen, som har invandrat och som har ett annat modersmål än svenska (förordning 1995:889) • gäller till 15 jan 2009, därefter endast kravet på utländsk examen • JuristutbildningarnavidGöteborgsochStockholmsuniversitet. • Gavs 2005, 2007, 2009, 2010 • 4 terminers heltidsstudier • Förkunskapskrav: minst 4 årig juristutbildning med examen

Lärarutbildningarna (ULV) viduniversiteteniGöteborg, Linköping, Stockholm, UmeåochÖrebrosamtMalmöhögskola. • 2007,2008,2009,2010 • Högst 4 terminers heltidsstudier • Förkunskapskrav: eftergymnasial lärarutbildning • FörvaltningsutbildningarnaviduniversiteteniGöteborgoch Stockholm samtMalmöhögskola. • Gavs 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 • Högst 2 terminers heltidsstudier • Förkunskapskrav skiljer sig över tid och lärosäten • Sammanlagt 1 271 individer, ca. tvåtredjedelarlärarstuderande, omkringhälftenvidStockholmsuniversitet

Data • Vi använder SCB:s longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) • LISA innehåller uppgifter på hela den svenska befolkningen i åldern 16 år och uppåt • Vi har för åren 1995 – 2010 detaljerade individ uppgifter på: • Demografiska bakgrundsegenskaper • Arbetsmarknadsutfall • Utbildning

Data • LADOK = ett system för dokumentation av studieresultat för högskolestuderande i Sverige • Information om bl.a.: • Högskola • Inriktning • Termin och år för start, avslut • Poäng • Etc. • Men ingen information om vilka de kompletterande utbildningarna är

Data • Identifierat kompletterande utbildningar m.h.a. rapporter fr. Högskoleverket och intervjuer med kursansvariga. • Förvaltning • Jurister • Läkare • Lärare • Sjuksköterska • Socionom • Tandläkare • LISA data har länkats till LADOK data

Data • Identifierat kompletterande utbildningar m.h.a. rapporter fr. Högskoleverket och intervjuer med kursansvariga. • Förvaltning • Jurister • Läkare startar 2009 • Lärare • Sjuksköterska  startar 2009 • Socionom för få individer • Tandläkare  startar 2010 • Vi kan ej följa upp individer som påbörjade sin utbildning efter år 2007 • LISA data har länkats till LADOK data

Datasetetskonstruktion • Kursdeltagare har påbörjat och avslutat sin utbildning under olika år. • Konstruerat en dataset där alla relevanta aktiviteter har ordnats i tidsföljd i förhållande till det år individen påbörjade sin utbildning. år t-1_____år t_____år t+1_____år t+2______år t+3 • Exempel • År t= 2007: påbörjar utbildning • År t-1 = 2006: information om arbetsmarknadsutfall, utbildning, demografi etc. • Åren t+1, t+2, t+3 = åren 2008, 2009 och 2010: information om arbetsmarknadsutfall

Vilkaärkursdeltagarna?

Vilkaärkursdeltagarna?-demografi • Kvinnor 70 – 87 procent. • Genomsnittsålder 33 – 39 år. • Gifta 54 – 67 procent. • Bor i storstadslän 78 – 97 procent. • Omkring hälften har varit i Sverige mindre än 6 år.

Vilkaärkursdeltagarna?-ställningpåarbetsmarknaden • Drygt hälften sysselsatta året innan påbörjad utbildning, i sht jurist- och lärarstuderande. • 23 procent av lärarstuderande, 30 procent av juriststuderande och 46 procent av förvaltningsstuderande hade ingen förvärvsinkomst året innan påbörjad utbildning. • Av dem som ej var sysselsatta gick 31 – 54 procent på Komvux året innan påbörjad utbildning.

Vilkaärkursdeltagarna?-Yrke

Oddset att påbörja kompletterande utbildning till lärare eller kurs i förvaltningskunskap.-en jämförelse mellan kursdeltagare & övr. behöriga Födelseland

Oddset att påbörja kompletterande utbildning till lärare eller kurs i förvaltningskunskap.-en jämförelse mellan kursdeltagare & övr. behöriga Övriga variabler

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Hurärindividensinkomstochsysselsättningtreårefterpåbörjadutbildningjämfört med vadinkomstochsysselsättningskulleha varitomhonellerhanintepåbörjatutbildningen?

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall • Matchningsansats (se exempelvis: Kennerberg och Åslund 2010; Eliason, Lundborg och Vikström 2011, Hägglund, Johansson och Laun 2012). • till varje individ som gått kompletterande utbildning ”matchar” vi en person från gruppen behöriga som är så lik individen som möjligt. • Vi matchar på bl.a. följande faktorer: • Demografi (kön, ålder, boendeområde, födelseregion, invandringsår, etc.) • Arbetsmarknad (arbetslöshetsdagar, sysselsättning, yrke, inkomster) • Utbildning

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Vi vill veta effekten av kompletterande utbildning på: • Förvärvsinkomst • Sysselsättning • Yrke

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfallResultat *

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfallResultat Förvärvsinkomstutveckling bland deltagare och icke-deltagare i kompletterande lärarutbildning

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfallResultat Förvärvsinkomstutveckling bland deltagare och icke-deltagare i kompletterande högre praktisk förvaltningsutbildning

Sammanfattning • Ända sedan 1990-talet har olika typer av kompletterande utbildning bedrivits i syfte att underlätta för akademiker med utländska utbildningar att få ett arbete som motsvarar hans eller hennes kompetens. • Inga tidigare studier har dock analyserat om syftet uppnåtts eller ej. • Vi studerar m.h.a. registerdata kompletterande utbildning till jurist och lärare samt förvaltningskunskap under perioden 2005 – 2010.

Sammanfattning • Vi finner att den kompletterande lärarutbildningen har en positiv effekt på inkomstutvecklingen. • Den positiva effekten drivs inte enbart av att fler blir sysselsatta utan också av att fler får ett yrke som motsvarar kompetensen. • För jurister och förvaltare är resultaten inte lika entydiga. • Behövs fler observationer för att kunna följa upp jurister. • Viktigt att påpeka att vi i denna studie ej kan utesluta att icke observerade egenskaper såsom nätverk, kunskaper i svenska språket etc. kan ha påverkat våra resultat.

Susan Niknami och Lena Schröder