Bilder att använda i Tänk säkert-kampanjen

1. Bilder att använda i Tänk säkert-kampanjen Avsedd att användas av exempelvis kommunens/ regionens informationssäkerhetssamordnareoch lokala polisen vid informationsaktiviteter till privatpersoner version.1.0

3. Bakgrund till kampanjen

4. Statistik visar att många har ett högriskbeteende på internet • 28 procent oroar sig för att bli utsatt för it-relaterad brottslighet. Nästan var femte (17 procent) uppger att de redan har drabbats av sådan brottslighet och dessa oroar sig i högre utsträckning (38 procent). • Var tredje svensk (32 procent) känner oro för att någon obehörig ska komma åt lösenord och kortuppgifter. • 38 procent har på grund av oro förändrat sitt beteende på nätet för att undvika risker. Fler män än kvinnor (42 procent män, 34 procent kvinnor). • 23 procent använder namn eller andra uppgifter som kan förknippas med ”mig eller min familj” eller vanligt förekommande ord när de formulerar sina lösenord.

5. Statistik visar att många har ett högriskbeteende på internet – forts. • 65 procent av svenskarna tvekar alltid och klickar först efter att de har försäkrat sig om att en länk i ett mejl eller ett sms från en vän verkar pålitlig. 12 procent klickar aldrig. • Var femte sparar alltid eller ibland sina kortuppgifter i appar och nätbutiker. • Unga, 18-29 år, är den åldersgrupp som i högst utsträckning sparar sina kortuppgifter i appar och nätbutiker(32 procent i åldersgruppen sparar kortuppgifter i appar respektive nätbutiker, att jämföra med samtliga respondenter där 20 procent sparar kortuppgifter i appar och 21 procent i nätbutiker) • Nästan 7 av 10 har någon gång funderat över vilka säkerhetsrisker smarta saker kan innebära.

6. Vad har du för värdefull information? • Börja med att fundera på vilken information du har som är värdefull. • Personnummer, lösenord, kortuppgifter, passnummer, kunduppgifter, affärsinformation, fotografier, kvitton är exempel på information som kan vara viktig för dig.

7. Säkra dina lösenord • Lösenord är våra nycklar på internet, det är så vi identifierar oss på olika webbsidor. • Säkra dina lösenord för att förhindra att obehöriga inte loggar in i ditt namn och utger sig vara du.

8. Så här kan du skydda dig – lösenord 23 procent använder namn eller andra uppgifter som kan förknippas med ”mig eller min familj” eller vanligt förekommande ord när de formulerar lösenord. • Lämna aldrig ut dina lösenord. • Använd unika lösenord för olika tjänster, framför allt dina viktigaste tjänster. • Använd långa lösenord, gärna en lösenordsfras som är lätt att minnas. • Använd om möjligt en lösenordshanterare. • Aktivera tvåfaktorinloggning där det går.

9. Säkradinakortuppgifter Card not present (CNP)- ett brott där bedrägliga kortköp genomförs utan det fysiska kortet, enbart med uppgifter från kortet såsom kortnummer och cvv-kod.

10. Anmälda bedrägliga köp med stulna kortuppgifter, CNP

11. Hur får bedragaren kortuppgifterna? • Dataintrång • Phishing • PoSMalware • Keyloggerinternt/externt

12. Phishing- lösenordsfiske Massutskick med bedrägligt innehåll i syfte att få mottagaren att klicka på länk eller bifogad fil. Phishing, smishingetc

13. Så här kan du skydda dig – kortuppgifter Var tredje svensk (32 procent) känner oro för att någon obehörig skakomma åt lösenord och kortuppgifter. • Spärra ditt kort för internetköp och öppna kortet när du vill handla på nätet. • Lämna aldrig ut dina koder eller kortuppgifter till någon som efterfrågar dem i e-post, sms eller telefon. • Spara inte dina person- och kortuppgifter i appar eller på webbsidor. • Om du ändå behöver spara dina kortuppgifter i en app eller på en webbsida, använd ett kort som inte är kopplat till ditt lönekonto. • Har olovliga köp gjorts kontakta omedelbart din bank, spärra kortet och gör en polisanmälan. • Förvara alltid ditt kort säkert i stängd väska eller i stängd ficka.

14. Smarta saker • En produkt som har en dator i sig och som är, eller har möjlighet att bli, uppkopplad till internet. • Antalet enheter som vi ansluter till internet blir fler och fler samtidigt som våra hem blir "smartare". Datorerna har fått sällskap av såväl smartphones, surfplattor, tv-apparater, hemmalarm, robotgräsklippare och termostater.

15. Så här kan du skydda dig – smarta enheter • Var femte sparar alltid eller ibland sina kortuppgifter i appar och nätbutiker. • Aktivera automatiska uppdateringar på dina smarta enheter och din dator • Välj leverantörer du känner till och litar på när du köper smarta enheter. Undersök om leverantören brukar erbjuda löpande säkerhetsuppdateringar. • Använder du dig av smarta enheter som har betalfunktioner ska du se till att kortuppgifter inte sparas i enheten. • Gör regelbundet backup av informationen på din dator och i telefonen. • Överväg om du behöver koppla upp dina smarta enheter eller alternativt koppla bort smarta enheter du inte längre använder från internet. • Undvik att använda andras trådlösa nätverk. Välj istället att koppla upp dig via mobilens uppkoppling.

16. Vad kan hända? • Genom att klicka på okända länkar kan bedragare komma över dina lösenord och på så vis använda din identitet på nätet. • Någon kan få tag i dina kortuppgifter och tömma ditt konto efter att du klickat på en för dig okänd länk. • Du kan bli uppringd eller få e-post av någon du tror jobbar för en myndighet och som ber om värdefull information. • Smarta enheter kan innehålla säkerhetsbrister som kan utnyttjas på olika sätt för att få tillgång till värdefull information såsom lösenord eller kortuppgifter eller för att få tillgång till extra datorkraft.

17. Mer information På msb.se finns mer information om kampanjen, kampanjmaterial och tips på hur du kan skydda din information. Ring 114 14 för att komma i kontakt med polisen. Ring 112 vid akuta ärenden.

18. Följande bilder är för dig som vill ha mer information om kampanjens bakgrund och projektupplägg

19. Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering • Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Utvecklingen har gått snabbt och går alltjämt snabbt. Att tänka sig en vardag utan digital kommunikation och informationsbehandling är nästan omöjligt. Utvecklingen av informations- och cybersäkerheten går inte lika snabbt. • Allt fler funktioner i samhället är beroende av nätverk och informationssystem. Det är därför nödvändigt att lägsta nivån på samhällets informations- och cybersäkerhet höjs. Den måste höjas både i den offentliga och i den privata sektorn, både hos organisationer och individer. Lyckas vi så bidrar det till samhällets krisberedskap och det rustar samhället för en situation av höjd beredskap. 

20. Tänk säkert-kampanjens samarbetspartners

21. Tänk säkert-kampanjen är en del av den europeiska informationssäkerhetsmånaden - ECSM

22. Tänk säkert-kampanjens målgrupper Allmänhet Små företag Personerna är aktiva på nätet som en naturlig del av deras liv. De vill vara effektiva och vinna tid. Små företag 0-10 anställda där privatliv och företagande hänger nära ihop. Det är beteendet vi vill förändra!

23. Tänk säkerts kampanjidé • Kampanjen ska få människor att stanna upp, reflektera och att se med kritiska ögon på sitt uppkopplade liv. • Det är inte längre bara tekniknördar som har en smart klocka, robotdammsugare eller digital brevlåda. Människor som inte nödvändigtvis är så intresserade av teknik utan bara anpassat sig till vår digitala verklighet utan närmare eftertanke. • Ofta känner vi en överdriven tilltro till det som är nytt och modernt men också en vilsenhet över att treva runt i ett landskap som hela tiden förändras. • Hos somliga gror kanske även en liten känsla av obehag - att ju längre utvecklingen går, ju mer portionerar vi ut av oss själva och förlorar makten över vårt eget liv.

24. Tänk säkert-kampanjens budskap Smarta saker Gör smarta saker säkra. Håll dem uppdaterade Lösenord Gör smarta saker säkra. Skydda dina lösenord Kortuppgifter Gör smarta saker säkra. Lagra inte dina kortuppgifter