1 / 35

Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg

Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg. En demografisk översikt av hur unga flyttar från och till mindre orter och regioncentrum i landet. När flyttar unga?. Varifrån och till vad och var? När i livet? Varför? Vem?. Befolkningsutveckling 1968-2010.

yadid
Download Presentation

Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg En demografisk översikt av hur unga flyttar från och till mindre orter och regioncentrum i landet

  2. När flyttar unga? Varifrån och till vad och var? När i livet? Varför? Vem?

  3. Befolkningsutveckling 1968-2010 • Stabil utveckling i riket • 1968-1983 svagt positiv • 1984-1994 kraftig ökning (t.ex. flyktinginvandring) • 1995-2000 oförändrat • 2001-2010 svag ökning • Gävleborgs län och Norrbottens län • Lika utveckling, • 1968-1992/1993 befolkningsantalet ungefär +/- 0 • Sedan 1992/1993 befolkningsminskning

  4. Demografi som ett uttryck för… • Födelsetal • Nativitetstalen • Minskning av antal barn/kvinna samt förskjutning i tid • Livslängd • Successivt ökad livslängd • Ökad medelålder i landet • In- och utflyttning (nationellt och regionalt) • Emigration - immigration • Migration • Utbildning, arbete, fritid etc. • Familjebildande • Re-migration (återflyttning någon gång i livet)

  5. Ungdomstidens dilemma • från något till någon • Identitetsprocessen: sluten och given eller öppen och förhandlingsbar • ”normalbiografi” • Genom sociala institutioner - avvikelsens energi… nyckelövergångar • socialt tryck • Att vara som alla andra (men ändå unik)… ung/ungdom/ungdomlig

  6. Demografi 20-24 år

  7. Demografi 20-24 år • Toppar… • 1968 = födda 1944-1948 • Som skaffade barn 1962-1966 • 1986 = födda 1962-1966 • Som skaffade barn 1986-1992 • 2010 = födda 1986-1990 • Som skaffar barn 2010-2014?? • Variationer som funktion av ”reproduktionsåldrar • Trend: minskande andel i befolkningen • Unga vuxna är en bristvara!

  8. Demografi 20-24 år • Betydelsen av ungdomlig ”täthet” i regionen • Näringsliv/arbete • Utbildning • Kulturutbud • Känsla av att framtidstro • Generationsväxling • Kommunal/regional ekonomi

  9. Flyttandets livscykel • Mobilitet under en begränsad tid av livet 1. 19 – 24 år Utbildning (arbete) 2. 25 – 27 år Arbete 3. 28 – 30 år Familj och barn 4. 50 - Familj, barn egna prioriteringar • Kvinnor något snabbare på att flytta än män • Efter 30 års ålder minskar mobiliteten avsevärt * 30 procent återvänder någon gång under livet (Holm/Öberg 1989) • Individuella handlingar får konsekvenser lokalt/regionalt • Demografi • Arbetskraftstillgång • Förgubbning/förgumning av länet

  10. Mottagare och leverantör Stockholms län Gävleborgs län

  11. Ålderochkön: 1968

  12. Ålder och kön: 1968 • Kvinnorfödda 1968 flyttadetidigareänmän • Visstillväxtidennaåldersgruppfr.o.m. 334-35 årsålder • Alltjämtvid 43 årsåldernegativt sett till utgångsläget

  13. Ålderochkön: 1980

  14. Ålder och kön: 1980 • Kvinnorfödda 1980 flyttadetidigareänmän • Svag bland kvinnorfr.o.m. 27 årsålder • Män: stabilminskning

  15. Ålderochkön: 1985

  16. Ålder och kön: 1985 • Samma trend somtidigare... • ... men kraftigtmarkeratbrott... • ... länettapparunga...

  17. Regionerna leverantörer till storstadsregionerna • Stockholm, Göteborg och Malmö • Vissa regioner mer ”utsatta” än andra • Gävleborg, Dalarna, Kalmar och Norrbottens län präglas av ”tapp” • Migrationsmönster är stabila mellan skilda födelseår • Faktorer som drar till sig unga/unga vuxna (pull) • Utbildning, arbetsmarknad, boende och kultur, täthet etc. drar (könsspecifika skillnader) • Faktorer som knuffar iväg unga/unga vuxna (push) • Utbildnings och arbetsbrist, känsla av delaktighet, värdering av de som stannar kvar (som förlorare), täthet, fritid och nöje… erfarenheter av att andra har flyttat (könsspecifika skillnader)

  18. Lägetilänet • Kritiskålder 18-20 år (enligtdemografiska data) • Men grundenläggstidigare • Flyttandetsom en förebildförattlyckas (LottaSvensson) • Kvinnorsnabbareiflyttandeänmän • Svagarörelserefter 30 årsålder

  19. nation – region -- region - kommun • Samma mönster i regionen som i nationen som helhet? • Är vissa kommuner i regionen mer utsatta än andra?

  20. Jämförelse: GävleochSöderhamn Gävle Söderhamn 25 647 inv 2010 Andelöver 65 år: 22,4 % Andel 0-19: 20,8 % Könskvot 10-14: 113 män per 100 kvinnor Könskvot 20-24: 121 (män per 100 kvinnor) Google Söderhamn+ung/inv: 62,77 • 95 055 inv 2010 • Andelöver 65 år: 17,3 % • Andel 0-19: 22,7 % • Könskvot 10-14: 102 män per 100 kvinnor • Könskvot 20-24: 103 män per 100 kvinnor • Google: Gävle+ung/inv: 39,87

  21. Gävle & Söderhamn

  22. Skäl bakom flyttningsintresse • Arbete – arbetsmöjligheter inom områden man finner attraktiva och utvecklande • Utbildning – för att förverkliga sina visioner och drömmar • Boendefrågor – tillgång och efterfrågan på attraktiva boenden • Lokala miljön – upplevelse av begränsningar (relativt… gräset är grönare på andra sidan) • Känsla av delaktighet och egenmakt i lokala miljöer • Förmedlade erfarenheter av mobilitet • Vad tillhör ”normalbiografin” för de som bor i stad respektive på landsorten

  23. Flyttandet över längre avstånd • Landsortsbor flyttar tidigare än stadsbor • Kvinnor flyttar tidigare än män • Flytta från något eller flytta till något • Successiv förskjutning från arbete – utbildning – självförverkligande som flyttskäl • Successiv förskjutning av vad som uppfattas vara hem • Hemby, hemmakvarter, hemort, hemlän etc.

  24. Återflyttande • Många vill, men uttrycker samtidigt att man inte kan • Arbetstillfällen, boendemiljö, partner (arbete och sociala nätverk), barn (skola och sociala nätverk) • Dubbel rumslig identitet • Little Hultsfred och Haparandapojkarna i Stockholm, Birkarlar vid Norrlands nation i Uppsala etc. • Att vara hemma när man är borta och åka bort när man kommer hem • Symboliska handlingar som markering identitet och rumslig association (inom idrotten Brynäs, Bollnäs, etc., genom Internet etc.) • Återvändande till vad? • Föreställningar om hur det en gång har varit, men som inte är… • Att lämna ett socialt nätverk som är uppbyggt där man bor till förmån för … ? • Att forcera fram en rumslig identitet hos barn och barnbarn…

  25. Summering • Befolkning i balans framför en budget i balans • Olika utmaningar för mindre orter jämfört med större • Successiv minskning och förtunning av antal unga på mindre orter – hur klara av ”samhällsuppdrag” hur jobba långsiktigt? • Migration – åldersbestämd (19-24 år, 25-29 år) • När fattas beslutet att flytta? • Vilka är viktiga aktörer som förmedlar individen en uppfattning att ”för att bli någon så måste du flytta”

  26. LUPPstudier pekar på att inställningen att man ska/kan/bör flytta finns etablerad tidigt • Föräldrar, äldre syskon lärare, kamrater, etc som förmedlare av perspektiv • De som stannar kvar jämförs med de som flyttar och dessa grupper värderas olika (jmf. Söderhamn) • Indikatorerna bör tas på största allvar (svarar väl mot faktiskt utfall) • Flyttandet realiseras då det finns möjligheter att göra så, ofta nära efter gymnasieslutet • Tidigare för de ungdomar som bor på annan ort (typ: elevhem, inackordering, riksgymnasier etc.)

  27. Svårt att vända på en image (föreställning) som etableras successivt under uppväxten • Undvika vad som kallas för kognitiv dissonans (Man tycker en sak, men handlar tvärtemot) • Den självuppfyllande profetian

  28. Råd • Vänta inte till ungdomarna nått 17-19 års ålder inled lokalt ”stolthetsarbete” tidigare • Inkludering i skola/samhälle/arbetsliv • Sociala nätverk: att bli erkänd som individ • För få i vuxna i ungdomspolitiken • Åldersegregation: var och en för sig • Återspeglas inom t.ex. föreningslivet som utvecklats från tillsammans över generationsgränser till autonomi • LUPP är en angelägenhet för hela lokalsamhället • Näringsliv, ideella sektorn, familjer, kommun etc.

  29. Framgångsfaktorer (tillämpat i Söderhamn) • Långsiktighet • Åtagande i samtliga förvaltningar • Ekonomiska muskler • Över flera mandatperioder • Politisk förankring • Ju högre upp, desto bättre • Över partigränser • Politiker och chefstjänstemän • Vuxnas engagemang • Omfatta hela samhället • Lokala nätverk med gemensamt fokus • Lokala förutsättningar som utgångspunkt • Positiva rollmodeller (lokala förebilder) • Reella utmaningar (vad gäller i X-kommun och hur hanteras detta)

More Related