slide1 l.
Download
Skip this Video
Download Presentation
Triage och flödesprocesser på akutmottagningen SBU gul rapport Publicerad mars 2010 Projektledare Nasim Farrokhnia A

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 28

Triage och flödesprocesser på akutmottagningen SBU gul rapport Publicerad mars 2010 Projektledare Nasim Farrokhnia A - PowerPoint PPT Presentation


  • 188 Views
  • Uploaded on

Triage och flödesprocesser på akutmottagningen SBU gul rapport Publicerad mars 2010 Projektledare Nasim Farrokhnia Akutläkarchef Akademiska sjukhuset. Evidensbaserad medicin ” Bästa tillgängliga evidens” för sjukvård av bästa möjliga standard. Patientens unika Situation och upplevelse.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Triage och flödesprocesser på akutmottagningen SBU gul rapport Publicerad mars 2010 Projektledare Nasim Farrokhnia A' - xena


Download Now An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Triage och flödesprocesser på akutmottagningenSBUgul rapportPubliceradmars 2010Projektledare Nasim FarrokhniaAkutläkarchef Akademiska sjukhuset

evidensbaserad medicin b sta tillg ngliga evidens f r sjukv rd av b sta m jliga standard
Evidensbaserad medicin”Bästa tillgängliga evidens” för sjukvård av bästa möjliga standard

Patientens unika

Situation och

upplevelse

Läkarens

kliniska

erfarenhet

Evidensbaserad

medicin

systematiska kunskapssammanst llningar beh vs de
Systematiska kunskapssammanställningar, behövs de?
  • Över 15 miljoner publikationer
  • Över 16000 medicinska tidskrifter
  • Över 1,4 miljoner nya publikationer per år
  • 10-15 % av det som publiceras kommer att ha bestående vetenskapligt värde!

Hur ska vi som jobbar i vården hinna följa utvecklingen?

vad r nyttan
Vad är nyttan?
  • Förbättra hälsa och livskvalitet hos patienterna!
    • Rensa bort metoder som inte är vetenskapligt underbyggda.
    • Snabbare införa metoder som är kostnadseffektiva och har gott vetenskapligt stöd.
  • Sängläge vid ryggont är skadligt! (Ont i ryggen-rapporten, 2000)
  • Theofyllin bör inte ges vid akut astmaanfall! (Astmarapporten, 2000)
evidens r systematiskt insamlad granskad och sammanst lld
Evidens är systematiskt insamlad, granskad och sammanställd.

Steg 1: Frågeställning(-ar):

PICO: population, intervention, control och outcome

Steg 2: Litteratursökning

Steg 3: Urval av studier efter fastställda kriterier

Steg 4: Kvalitetsgranskning av inkluderade studier

Steg 5: Dataextraktion och tabellering

Steg 6: Evidensgradering av slutsatser och

sammanställning av rapporten

kriterier f r nya sbu projekt
Kriterier för nya SBU-projekt
  • Stor betydelse för liv och hälsa
  • Berör många – vanligt hälsoproblem
  • Stora praxisvariationer
  • Oklara evidens
  • Stora ekonomiska konsekvenser
  • Etisk problematik
  • Stor betydelse för organisation eller personal
  • Kontroversiellt eller uppmärksammat

SBU:s uppdrag är att belysa frågan ur ett medicinskt, socialt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv.

r det angel get att studera akutmottagningar
Patientsäkerhet

Kan vi lita på de prioriterings- och sorteringsverktyg som används på våra akutmottagningar?

Arbetsmiljö

Organiserar vi omhändertagandet av patienterna på ett tids- och resurseffektivt sätt?

Är det angeläget att studera akutmottagningar?
uppdrag fr n socialdepartementet
Uppdrag från Socialdepartementet
  • Socialstyrelsen ska ta reda på den väntetidsinformation som finns i landstingen.
  • Socialstyrelsen ska lämna förslag på hur ett system av uppföljning av väntetider på sjukhusakuter ska byggas upp på nationell nivå.
  • Under 2011 ska inrapporteringen av väntetider vid landets akutmottagningar inledas.
  • Under 2012 ska väntetiderna på akuten i form av en fyratimmarsgräns ingå som ett av kriterierna för att få ta del av kömiljarden.
  • Därefter ska maximal väntetid på akuten bli en del av den lagstadgade vårdgarantin.
slide11

Triage ”sortera”

Indelning av patienter i kategorier efter

medicinsk angelägenhetsgrad

Triage

Sökorsaker

Vitalparametrar

in och genomfl de akutmottagningen
In- och genomflöde, akutmottagningen

1

Flödes-

processer

relaterade till

Patienten!

På plats

Symtom/

Sökorsak

3

Triagekod

2

Vital-

parametrar

Inflöde

Puls

Blodtryck

Andningsfrekvens

Kroppstemperatur

Medvetandegrad

fr gest llningar
Frågeställningar
  • Vilka triagemetoder är mest effektiva och har minst risk för felbedömningar?
    • Träffsäkerhet, reproducerbarhet, validitet och reliabilitet
  • Vilka är de mest effektiva metoder som påverkar patientflöden på akuten?
    • Exempelvis: organisatoriska/strukturella samt diagnostiska/tekniska
  • Hur påverkar dessa metoder patienternas (och personalens) tillfredsställelse?
slide14

Vilka akutmottagningar använder triage?

Praxisundersökning, SBU

t o m sista juni 2009

54 sjukhus (73%)

triageskalor slutsats
Triageskalor, slutsats

Triageskalorna är säkra att tillämpa.

Risken att avlida kort tid efter bedömningen är mycket liten (i triagekategorierna grön/4 och blå/5).

Patienter ska inte hänvisas till exempelvis primärvården från sjukhusets akutmottagning enbart på grundval av triagenivå.

En liten andel (2-7%) av dessa patienter kan behöva tas in för vård på sjukhus.

triageskalor slutsats16
Triageskalor, slutsats

Det finns inga direkta jämförelser av de tre vanligaste triagemetoderna i Sverige – Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS), Adaptivt processtriage (ADAPT) och Manchester Triage Scale (MTS).

vitalparametrar och s korsaker prognostiska faktorer i triageskalor
Syresättning av blodet (saturation) respektive medvetandegrad vid ankomsten till akuten kan var för sig förutse risken för död tidigt efter bedömningen.

Andnings- och pulsfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur samt sökorsaker är otillräckligt studerade för att avgöra om de kan bidra till att förutsäga tidig död!

Vitalparametrar och sökorsaker – prognostiska faktorer i triageskalor
slide18

Röntgen

Konsult

In!

Akutteam

Lab

SSK

Lab

Jourdoktor

Röntgen

USK

Konsult

Ny bedömning

Ut!

fl desprocess slutsats
Flödesprocess, slutsats

Att organisera arbetet på akuten i olika flödesprocesser minskar både vänte- och vistelsetider för patienterna.

exempelvis en särskild process för patienter som med stor sannolikhet behöver läggas in.

snabbsp r slutsats
Snabbspår, slutsats

Snabbspår är den flödesprocess som har bäst vetenskapligt underlag!

Snabbspår innebär att patienter med enklare åkommor tas omhand i en särskild process.

Snabbspår ger kortare vistelsetid för patienter på akuten.

teamtriage slutsats
Teamtriage, slutsats

Teamtriage kan ge kortare vistelsetid för patienter på akuten.

Teamet brukar bestå av läkare, sjuksköterska och undersköterska eller sekreterare.

Teamtriage leder också till att färre patienter spontant lämnar akuten innan de blivit medicinskt bedömda.

slide22
Det finns ett visst stöd för att vistelsen

på akuten kan kortas om:

Provanalyser utförs på själva akuten.

Remisser till vissa RTG-undersökningar skrivs av sjuksköterskor istället för av läkare.

snabbare patientfl den effektm tt vistelse och v ntetider f r patienter p akutmottagningen
Snabbare patientflöden?Effektmått: vistelse- och väntetider för patienter på akutmottagningen

Snabbspår (fast track)

10 studier och över 100 000 patienter (8 olika länder)

Teamtriage (team triage)

6 studier och drygt 35 000 patienter (5 olika länder)

Provanalyser på akutmottagningen (point of care testing)

5 studier och drygt 18 000 patienter (3 olika länder)

slide24
Organisations- och managementforskning

Det finns få studier gjorda på akutmottagningar.

Den litteratur som finns stöder slutsatserna i rapportens Kapitel 3.3.

Studierna tyder bland annat på att snabbspår och teamarbete, delvis baserat på lean, kan ha gynnsamma effekter på patientflödena på akutmottagningen.

slide25
Hälsoekonomi

Endast 2 studier inkluderade (sjuksköterskor med särskild utbildning istället för läkare), heterogena studier och frågan om kostnadseffektiviteten obesvarad, således saknas vetenskapligt underlag.

Inga studier funna för de övriga flödesinterventioner som är upptagna i rapporten.

slide26
Någon gång under dygnet brukar det uppstå en kö på akuten, då behöver vi någon form av prioriteringsverktyg!

Forskningsfältet är ungt och ”kunskapsluckorna” många, inför ni någon ny metod, utvärdera den och gärna publicera vetenskapligt

Sammanfattningsvis

sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis
  • Identifiera vilka de patienter är som får vänta längst, gör en klinisk/hälsoekonomisk analys av läget, rikta isf åtgärder till dem!
    • Exempelvis har akuta hjärtpatienter och äldre med höftfrakturer fått särskilda ”spår” för handläggning.
  • Denna ”svaga länk” samspelar med övriga sjukhuset och primärvården:
    • Hur är vårdplatssituationen på våra slutenvårdsavdelningar?
    • Vart ska äldre ”färdigbehandlade” ta vägen?
triage och fl desprocesser p akutmottagningen
Triage och flödesprocesser på akutmottagningen

Kjell Asplund, professor i medicin, ordförande

Maaret Castrén, anestesiolog, professor i akutsjukvård, Södersjukhuset

Anna Ehrenberg, leg ssk, professor och lektor, Högskolan i Dalarna

Katarina Göransson, leg ssk, fil dr, Karolinska sjukhuset i Solna

Håkan Jonsson, ortoped, med dr, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Lars Lind, internmedicinare och anestesiolog, professor i medicin, Akademiska sjukhuset

Sven Oredsson, kirurg, med dr, Helsingborgs lasarett

Jon Rognes, docent, HHS

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet

Nasim Farrokhnia, projektledare

Lars-Åke Marké, Anders Norlund, hälsoekonomer