ot theten suger l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Otätheten suger PowerPoint Presentation
Download Presentation
Otätheten suger

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 27

Otätheten suger - PowerPoint PPT Presentation


  • 119 Views
  • Uploaded on

Otätheten suger. Otätheten suger. • Konsekvenser • Kostnader • Krav. Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler. Lufttätt informationsmaterial. Lufttätt informationsmaterial. • Otätheten suger, ppt

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Otätheten suger' - vera


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
ot theten suger

Otätheten suger

Otätheten suger

• Konsekvenser • Kostnader • Krav

Information från projektet

Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B.

Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler

luftt tt informationsmaterial

Lufttätt informationsmaterial

Lufttätt informationsmaterial

• Otätheten suger, ppt

• Täta tätt, affisch

• Lufttäthetens Lov, tidningen

• Lufttäthetens Handbok – problem och möjligheter

ot thet ger m gel

Det möglar inte

för att det är lufttätt

utan för att det är otätt!

Otäthet ger mögel

• Täta diffusions/luftspärrar.

• Mekanisk ventilation.

• Återvinning på frånluften.

Hus ska

andas

med sitt

ventilations-

system!

nskad utveckling

Total kostnad, LCC

A

B

Täthet

Önskad utveckling från A till B

Önskad utveckling
konsekvenser av luftot thet
Konsekvenser av luftotäthet

Konsekvenser av luftotäthet

• Ökad energianvändning

• Försämrad termisk komfort

• Dålig luftkvalitet

• Fuktskador

minskat v rmemotst nd

Ökad energianvändning på grund av

Minskat värmemotstånd

Minskat värmemotstånd

Vindskydd 0,22–4,9 • 10-5 m2/m2s. 10 m höjd.

Uppmätt ökad energianvändning 15 % för väggarna per år.

Antag förluster: 0,33 ventilation, 0,33 fönster o dörrar, 0,33 klimatskal (varav 0,66 yttervägg)

0,15 • 0,33 • 0,66 ≈ 0,3

Ökning 3–4 % av den totala värmeförlusten i det här exemplet.

kat ventilationsfl de

Ökad energianvändning på grund av

Ökat ventilationsflöde

Ökat ventilationsflöde

Uppvärmning av

småhus 130 m2.

Otäthet från 1–6 oms/h.

(Svensk normtäthet, 0,8 l/m2s motsvarar 2–3 oms/h)

Vid stora otätheter (6 oms/h) står infiltration/otäthet för

ca 30 % av värmeförlusterna

kat ventilationsfl de8

Ökad energianvändning på grund av

Ökat ventilationsflöde

Ökat ventilationsflöde

Sex våningar, 1050 m2

0,8 l/m2s och 2,0 l/m2s

i stadsmiljö respektive i vindutsatt läge.

1 kr/kWh

Otätheten kostar

50–70 000 per år!

minskad effektivitet hos vvx

Ökad energianvändning på grund av

Minskad effektivitet hos VVX

Minskad effektivitet hos VVX

Sex våningar, 1050 m2.

Otätt 2,0 l/m2s i stadsmiljö.

Ett hus med VVX, ett utan.

1 kr/kWh.

20 procent mindre energianvändning med VVX!

Kanske 40 % vid normtäthet, 0,8 l/m2s

f rs mrad termisk komfort

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Försämrad termisk komfort

Värmeutbyte med omgivningen

• Konvektion

• Strålning

• Ledning

• Andning och avdunstning

PPD

För att beskriva hur man upplever den termiska komforten finns begreppet PPD (Predicted Percentage of Dissatisfied).

slide11

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Drag

Drag

Ofta kring fönster och dörrar och vid tak- och golvvinkel. Redan vid lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade.

Termogram tak – vägg

vertikal temperaturskillnad

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Vertikal temperaturskillnad

Vertikal temperaturskillnad

En stor vertikal temperaturskillnad kan orsaka obehag.

Andelen missnöjda personer som funktion av den vertikala temperaturskillnaden.

Enligt SS EN ISO 7730.

(0,1 och 1,1 över golvet för sittande personer).

kalla golv tak

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Kalla golv/tak

Kalla golv/tak

Luftläckage vid golvvinkeln, vid kallvindar

(via t.ex. dåligt tätade imkanaler),

vid mellanbjälklag.

Andelen missnöjda som en funktion av golvtemperaturen enligt SS EN ISO 7730.

ot thet vid syllen

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Otäthet vid syllen

Otäthet vid syllen

-10 ºC ute och 22 ºC inne och en tryckskillnad på 20 Pa.

• Tätremsa av extruderad polystyren XPS.

• Papp mot slät betong.

Enligt BBR golvtemp

> 16 ºC,

> 18 ºC i hygienrum

> 20 ºC i lokaler avsedda för barn.

Vistelsezonen börjar 0,6 m från ytterväggen.

skillnad i str lningstemperatur

Ökad energianvändning på grund av

Försämrad termisk komfort

Skillnad i strålningstemperatur

Skillnader i strålningstemperatur

Många är t.ex. känsliga för kalla väggar och fönster.

Andelen missnöjda som funktion av skillnader i strålnings-temperaturen orsakade av en nerkyld vägg enligt SS EN ISO 7730.

klassindelning

Klassindelning och krav på termisk komfort

Klassindelning

• SS EN ISO 7730 ger förslag på klassindelning av inomhusklimatet.

• Utgår från det förväntade PPD-värdet.

• Kvalitetskategorin B (motsvarar < 10 procent missnöjda)

Rekommenderade värden för kvalitetskategori B enligt SS EN ISO 7730.

klassindelning17

Klassindelning och krav på termisk komfort

Klassindelning

BBR allmänt råd anvisningar om termisk komfort.

(Vistelsezon:

Över 0,1 m och under 2,0 m höjd.

0,6 m från ytterväggar, 1,0 m vid fönster och dörr.)

Termisk komfort i Boverkets byggregler, avsnitt 6:42, Allmänt råd. Ytterligare regler ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.

v rdering termisk komfort

Värdering av försämrad termisk komfort

Värdering termisk komfort

Antag att den kallare delen utgör 1/6 av rymdvinkeln. För samma operativa temperatur måste lufttemperaturen höjas. Enkelt överslag ger följande ekvation:

Tl= 23 ºC

En höjning från 22 till 23 grader betyder cirka fem procents ökning av energibehovet i detta rum.

v rdering termisk komfort19

Värdering av försämrad termisk komfort

Värdering termisk komfort

Försämrad termisk komfort ger minskad produktivitet

Övertemp

Undertemp

Samband mellan relativ prestation (i procent) i kontorsarbete och andelen missnöjda med den termiska komforten

v rdering termisk komfort20

Värdering av försämrad termisk komfort

Värdering termisk komfort

Kostnader för bad will, klagomål etc

• Hyresgästen klagar.

• Hyresgästen talar illa om fastighetsägaren och fastigheten.

• Hyresgästen flyttar.

• Direkta kostnader – telefonsamtal, besiktning och administration.

• Indirekta kostnader – bad will, intäktsbortfall, betalningsovillighet.

d lig luftkvalitet

Dålig luftkvalitet

Dålig luftkvalitet

Otätheter ger en oönskad spridningsväg för gaser och partiklar.

• Spridning via entrédörrar till trapphuset.

• Från lägenhet till trapphus i de nedre våningsplanen.

• Från trapphus till lägenhet i de övre våningsplanen.

spridning av brandgaser
Spridning av brandgaser

Dålig luftkvalitet

Spridning av brandgaser

Lägenheter är normalt egna brandceller.

BBR:”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser …”.

Denna täthet kontrolleras sällan.

BBR har inget kvantifierat krav på tillåten otäthet.

spridning av markradon

Dålig luftkvalitet

Spridning av markradon

Spridning av markradon

Tre förutsättningar

• Radon i marken

• Lufttrycksskillnad (inv undertryck)

• Otätheter i byggnadsdelar mot mark

Medverkar

Termiska drivkrafterna

Ventilationssystem med självdrag, mekanisk frånluft.

Täta

Genomföringar (vatten, avlopp, golvbrunnar, elledningar etc), Anslutningar golv–vägg

Sprickor pga. sättningar eller krympning.

Lättklinkerblock, bör putsas på bägge sidor för att ge fullgod lufttäthet.

d lig luft utifr n

Dålig luftkvalitet

Dålig luft utifrån

Dålig luft utifrån

Exempel:

• Partiklar

• Ozon

• Kolmonoxid

• Kvävedioxid

• Svaveldioxid

• Bly

Även damm, lösningsmedel, PCB m.m.

Uteluften filtreras och/eller luftintagen placeras där luftkvaliteten är god.

ventilationssystemets funktion

Dålig luftkvalitet

Ventilationssystemets funktion

Ventilationssystemets funktion

En minskning av ventilationsflödet kan ge minskad produktivitet och därmed värderas ekonomiskt.

Dålig luftväxling kan också medföra ökad sjukfrånvaro, framför allt korttidsfrånvaro.

(En halvering av luftflödet skulle kunna öka sjukfrånvaron med 30 procent.)

Sambandet mellan relativ produktivitet och andelen missnöjda med luftkvaliteten. Värdena ur Seppänen & Fisk (2005) och gäller maskinskrivning.

fuktskador

Otätt vindsbjälklag

Fuktkonvektion: Fukt transporteras med en luftström, kyls och kondenserar

• Fukt i inneluften

• Lufttrycksskillnad

• Otätheter i byggnadsskalet

Fuktskador av luftläckage

Fuktskador
fuktskador27

Fuktskador av luftläckage

Fuktskador

Otät luftspärr mellan tak och vägg gav fuktskada i nybyggd villa

Genom otäthet i luftspärren läcker varm luft ut och kondenserar mot tak och takstol.

Rimfrost i fuktskadat tak. Isolering med lösull.

(I ett likadant hus med samma otätheter men med frånluftsventilation uppstod ingen skada. Frånluftsventilationen ger ett svagt undertryck i huset som gör att ingen fuktig och varm luft trycks ut på vinden.)