GENTEKNIK – en genväg till ny mat? - PowerPoint PPT Presentation

genteknik en genv g till ny mat n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
GENTEKNIK – en genväg till ny mat? PowerPoint Presentation
Download Presentation
GENTEKNIK – en genväg till ny mat?

play fullscreen
1 / 36
GENTEKNIK – en genväg till ny mat?
694 Views
Download Presentation
velma
Download Presentation

GENTEKNIK – en genväg till ny mat?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. GENTEKNIK – en genväg till ny mat?

  2. Fördelar med genmat • Räddar världen från svält • Genmodifierad grödor modifieras bland annat för att ge högre avkastning • Maten blir säkrare och nyttigare • Grödorna modifieras för att ha högre näringsinnehåll • Minskad besprutning/ mindre miljöproblem • De kan modifieras för att bli resistenta mot diverse skadegörare såväl mikroorganismer som insekter, besprutning behövs alltså inte.

  3. Nackdelar med genmat • Ekosystem kan skadas och människor förgiftas • Vissa genmodifierade organismer modifieras så att de tål besprutningsmedel (”Round Up”-resistens). Man kan alltså utföra kemisk ogräsrensning. Man har hittat Round Up i grundvatten och i vissa vattendrag.

  4. forts Nackdelar med genmat • De ekonomiska klyftorna vidgas • Det är bara rika länder som har råd att köpa det dyrare genmodifierade utsädet • Den biologiska mångfalden utarmas • Skadedjur som äter växter som genmodifierats för att tåla parasitangrepp dör då de äter växten. Faunan utarmas. Giftet bildas då växtmaterialet kommer i kontakt med parasitens saliv. Giftet är helt ofarligt för oss människor och för boskap som äter grödan.

  5. DNA-strukturen Ur: Ärftlighet på nytt sätt (H. Skjervold)

  6. DNA (deoxyribonukleinsyra) • Vår arvsmassa är uppbyggd av DNA, vilken består av, fosfat, socker och fyra olika kvävebaser (Adenin, A; Tymin, T; Guanin, G; samt Cytosin). Kombinationen av dessa kvävebaser ger oss alla de olika arter som finns på vår jord och all variation som finns inom en art, t ex grå, blå, gröna eller bruna ögon.

  7. ”Gud vet vilka monster de har i sina provrör”

  8. Klonade möss:Försöket visade att gener går att flytta från en art till en annan och att de kan fungera i en helt ny art!

  9. Bakteriekloningförklaring finns på nästa bild

  10. Bakteriekloning • Bakterier är encelliga och förökar sig genom delning. Bortsett från att de har sin arvsmassa i en bakteriekromosom innehåller bakterier ofta också plasmider, vilket är cirkulära DNA fragment. Dessa kan hoppa in och ut ur bakterier. Forskare upptäckte att man kunde ”klistra in” DNA/gener i dessa och få bakterierna att producera genprodukten. Detta innebär att man idag kan t ex framställa humant insulin eller tillväxthormon med hjälp av bakterier. Det finns många medicinska användningsområden av denna teknik.

  11. Kommersiella produkter som framställs med hjälp av genteknik/kloning • Modifierade bakterier och andra mikroorganismer som producerar t ex citronsyra (smak) och etanol • Tillsatser i bröd och mjölkprodukter (se nästa bild)

  12. Genteknik-producerat

  13. Konventionell Växtförädling • Innebär att man korsar växter i hopp om att få fram bra anlag, t ex är de kålsorter som vi kan köpa i affären samma art nämligen Brassica oleracea. För grön- och vitkål har man förädlat på blad. För blomkål och rosenkål har man förädlat på blomman, se nästa bild

  14. Konventionell växtförädling

  15. Växtförädling traditionell/genteknik • Vid traditionell växtförädling korsas två plantor. Avkomman blir en ”blandning” av sina föräldrar. • Med hjälp av genteknik ”klipps det önskade anlaget in” i den modifierade individen. I övrigt har individen samma egenskaper som tidigare.

  16. Växtförädling mha jordbakterien Agrobacterium tumefasciensJordbakterien har som de flesta andra bakterier, plasmider. Denna plasmid har förmåga att ta sig in i växter. Ute i naturen kommer infekterade växter att bilda cancerliknande tumörer, krongaller. Genom att byta ut de gener som bildar krongaller mot ”bra ha”-gener kan önskade anlag överföras till grödor. Med denna teknik har man kunnat föra in genen för ”Round Up”-resistens, genen som gör att insekter dör om de äter växten etc.Näst, nästa bild visar tomaten ”Flavr Savr”, som har modifierats så att den mognar långsamt, den kan alltså ligga länge i affären och sedan under en lång tid hos konsumenten. Här har man inte tillfört någon ny gen utan man har istället med olika tekniker tagit ut en gen och sedan satt tillbaks den omvänt. Detta har fått effekten att tomaten mognar mycket långsamt. Denna tomat blev dock ingen hit hos konsumenterna, ”träiga” tomater smakar inget vidare. Det är när tomaten verkligen är mogen som den smakar gott!

  17. Agrobacterium

  18. Genmodifierade produkter Ur: Fundamentals of Genetics (P. J. Russell)

  19. Växter som är genmodifierade • Sojaböna (proportion 58 % 2008) • Majs (proportion 23 % 2008) • Bomull (proportion 47% 2008) • Raps (proportion 21% 2008) • Ris (?)

  20. Vilka egenskaper är tillförda

  21. Genmodifierad majs

  22. Angrepp på majs, vilket undviks antingen genom besprutning eller om majsen är genmodifierad

  23. Angrepp på majs

  24. Genmodifierat Öl Detta är ett svenskt färsk-öl (Ystad bryggeri) som är bryggt på genmodifierad majs så kallad Bt-majs (insektsresistent majs)

  25. Fortsatt arbete med GM- växter • Ris (hög produktion av karotenoid) - “det gyllene riset” • I tredje världen utgör ris den huvudsakliga födan. Pga svält och ensidig kost blir många barn blinda pga avsaknad av vitamin A. Karotenoid, ett pigment som bland annat ger moroten sin orange färg är förstadie till vitamin A. Genom att ha ris innehållande karotenoid får minskas risken för att bli blind • Produktion av omega 3-fettsyror i raps • Produktion av biologiskt nedbrytbara plaster, oljor och fetter • Potatis med kolhydrater som ger längre mättnadskänsla • Stress resistens (salt, värme och uttorkning) • Många jordar i tredje världen har höga salthalter, temperaturerna är höga i vissa områden och det är stor vattenbrist. Genom att ta fram sorter som tål dessa extrema förhållanden kan många munnar mättas! • Som rening av luften t ex från tungmetaller • Allergifritt ris

  26. Genmodifierad potatis, producerar annan typ av stärkelse en den ”vanliga” potatisen

  27. Bladmögel på potatis kan vara ett minne blott om de blir resistenta mot mögelsvamp

  28. ”Golden rice”

  29. Areal (milj hektar) GMO-odling, odlingen av GMO ökar hela tiden

  30. Hur mycket odlas av grödorna?

  31. Vem odlar GMO? • USA (50 %) • Argentina (17,1 %) • Brasilien (9,4 %) • Kanada (5,8 %) • Kina (3,3 %) • EU (Spanien,Tjeckien, Rumänien, Portugal, Tyskland 108.000 hektar, Bt majs)

  32. Vad odlas i Sverige? • 2008 fanns inga kommersiella odlingar, men en rad grödor har odlats i fältförsök bla raps och sockerbeta (tål bekämpnings-medel) samt potatis (förändrat stärkelseinnehåll) • Inom EU är 14 genmodifierade grödor godkända för odling och därmed även godkända i Sverige

  33. Djurkloning Kloning av djur innebär oftast att man klyver redan befruktade ägg och planterar in i surrogatmammor. På det viset får man många kopior, tvillingar, trillingar etc. Avelsdjur med bra egenskaper används t ex kor med bra mjölkegenskaper används. Ur: Klona skapelsens krona? (källa/49 FRN)

  34. Möjligheter med GM-husdjur • Produktion av mediciner • I befruktade ägg har man fört in gener som “producerar mediciner”. Genom att dricka mjölken får man i sig sin medicin • Genmodifierad “miljögris” (Enviropig) - har endast 1/4 fosfor i avföringen som en vanlig gris • Ett kött med bättre tillagningsegenskaper och med ännu godare smak kan kanske åstadkommas med hjälp av genteknik?

  35. Märkning av GMO • Livsmedel som innehåller mer än 0,9 % av en genmodifierad råvara ska märkas • Husdjur som utfodrats med GM-foder behöver inte märkas • Idag behöver inte tillsatser som framställts med GM-mikroorganismer märkas • Det är nog här vi hittar de flesta livsmedel som är genmodifierade och dessa behöver alltså inte märkas upp!

  36. Web-adresser där du kan läsa vidare om gmo • http://www.gmo.nu/ • GMO - http://www.ohioline.osu.edu/gmo/ • GMO – http://www.gmo-compass.org • http://www.ja.se/?p=36302&pt=105&m=3433