A. Verbböjning

1. A. Verbböjning Här måste man i tyskan först lära sig tempusböjning och personböjning. Därutöver kan verbet stå i olika modus. I. Tempusböjning Vi skiljer här mellan sådana verb som bildar förfluten tid med hjälp av ändelser och sådana som bildar det med vokalväxling, s.k. avljud.: • De verb som bildar preteritum med hjälp av ändelsen -te kallar vi för svaga verb. • Verb som bildar preteritum med hjälp av avljud kallas för starka verb eller avljudsverb.

2. Regelbundna svaga verb. • Detta är den absolut vanligaste verbtypen. Exempel: • Om verbstammen slutar på t-ljud skjuts ett e in för att underlätta uttalet: • Om första stavelsen i verbstammen är obetonad används inget ge- i perfekt particip:

3. Starka verb De starka verben bildar olika tempus genom vokalväxling, s.k. avljud. Det finns ett begränsat antal avljudsmönster i tyskan. Perfekt bildas genom tillägg av ge- före och -en efter verbstammen. Tryck här för en fullständig lista över starka verb i tyskan 

4. Oregelbundna svaga verb: Hos två grupper av verb som bildar tempus genom ändelse förekommer ändå vokalförändringar i tempussystemet: • Modalverb

5. Oregelbundnasvaga verb (2) • “brennen-gruppen”

6. 4. Sein, haben, werden, tun. Dessa mycket vanliga verb uppvisar olika slags oregelbunden böjning:

7. “Blandadböjning” • Därutöver finns ”blandad böjning” hos några få verb. Det rör sig om starka verb som tycks övergå till att bli svaga, exempelvis: • backen • hauen • salzen.

8. Olikaböjningavwerden När det gäller verbet werden har det olika böjning beroende på i vilken betydelse det används. Man skulle kunna säga att det finns tre eller fyra olika verb werden: • Huvudverbet werden (med betydelsen ’bli något som man inte var förut’):werden - wird - er wurde - er istgeworden • Detpassivbildandehjälpverbet werden:werden - wird - wurde - ist … worden • Det temporala hjälpverbet werden:werden - wird - würde - --- (förekommer inte i perfekt) • Ett specialfall av det temporala hjälpverbet är det konditionalisbildande ”würde” som används som ersättningsform för konjunktiv och motsvarar en betydelse av svenskt skulle. I denna betydelse är formen alltid würde, och den kan inte böjas i tempus.

9. Svenskans ‘bli’ Lägg märke till att det tyska werden inte är samma sak som det svenska verbet bli. Det svenska verbet motsvaras av olika tyska verb, beroende på vad som menas: • Vid grundbetydelsen 'bli något man inte var förut' används huvudverbet werden. • I passiv används det passivbildande werden. • I betydelsen 'förbli' används bleiben. • Er blieb stehen. • Er blieb ein Dummkopf. • I samband med sinnesrörelser används sein: • Ichwarüberrascht. • Tillsammans med substantiv som uttrycker följd eller resultat används sein. Det gäller exempelvis: Ergebnis, Folge, Antwort, Erfolg, Reaktion: • Die Antwortwar ja • Die FolgewareineKatastrophe

12. Dreyer / Schmitt • Flerverbövningar 1 • Flerverbövningar 2 (Ur Dreyer/Schmitt: Lehr- und Übungsbuch der deutschen Grammatik)

13. Perfektbildning Perfekt bildas med habeneller sein + perfekt particip • Haben: vid de flesta verb (alla transitiva och de flesta intransitiva): • Ichhabegesehen / gelesen / gelegen • Sein: vid intransitiva verb som betecknar rörelse- eller förändring samt vid sein,werden och bleiben. • Ich bin gefahren / gegangen / gewesen / geworden. • Vissa verb kan uppträda i en transitiv och en intransitiv variant: • Ich fahre in die Stadt / Ich fahre das Auto in die Garage. • Der Pilot fliegt das Flugzeug / Wir fliegen nach Amerika.

14. Perfektbildning (2) • Vid ett fåtal rörelseverb kan perfekt bildas antingen med haben eller med sein, beroende på om verbhandlingen ses i första hand som rörelse eller som aktivitet: • Ich habe den ganzen Tag getanzt / gesegelt / gerudert • Ich bin über den See gesegelt / gerudert • Ich bin durch den Saal getanzt

15. Modalverb • Lägg märke till att modalverben har dubbla perfekt participformer: • När modalverben används som hjälpverb används i stället för perfekt particip s.k. infintivparticip. Denna har samma form som infinitiven.

16. Infinitivparticip • Samma sak gäller för lassen: • Även heißen, helfen liksom fühlen, hören, sehen, spüren samt ibland lehren och lernen har infinitivparticip när de står tillsammans med ett annat verb. • Verben hören, fühlen, spüren kan dock även ha perfekt particip på ge-. • Ich habe den Briefträger nicht gesehen. • Ich habe den Briefträger nicht kommen sehen. • Ich habe den Briefträger nicht gehört • Ich habe den Briefträger nicht kommen hören.Ich habe den Briefträger nicht kommen gehört.

17. Ytterligare tempus: • Pluskvamperfekt bildas med hjälp av preteritum av haben eller sein + perfekt particip av huvudverbet. • Er hatte es geahnt. • Futurum bildas med hjälpverbet werden. wollen kan inte användas för att uttrycka ren futurum. • Es wirdbestimmt regnen. • Konditionalis bildas med hjälp av würde + infinitiv. Observera dock att svenskt skulle kan ha olika betydelser. • Das würdeich niemals behaupten.

18. Person / numerus • I tyskan får verbet olika personändelse beroende på subjektet. Följande ändelser används: • I presens indikativ:

19. Person / numerus (2) • I preteritum indikativ m.m.: Ingenändelseiförstaochtredje person singular!

20. III. Modus • Modus betyder sätt och betecknar formkategorier hos verbet som i viss bemärkelse visar talarens inställning till det sagda. I tyskan skiljer man mellan tre olika modus: • indikativ, • imperativ • konjunktiv. • Indikativ är det klart vanligaste och det är det som har behandlats hittills.

21. Imperativ • Den speciella uppmaningsform som finns hos verben kallas för imperativ. • Personer: Du, Sie, ihr, wir • Spiel(e)! Spielen Sie! Spielt! Spielen wir! (Lass uns spielen! Lasst uns spielen!) • Arbeite! Arbeiten Sie! Arbeitet! Arbeiten wir! • Sieh! Sehen Sie! Seht! Sehen wir! omljud • Geh! Gehen Sie! Geht! Gehen wir! • Brenn! Brennen Sie! Brennt! Brennen wir! • Sei (froh)! Seien Sie(froh)! Seid(froh)! Seien wir(froh)! • Tänk dock på att det finns andra – ofta artigare – sätt att uttrycka uppmaning på än med imperativ!

22. Konjunktiv (a) Preteritum konjunktiv:  • Av regelbundna svaga verb = preteritum indikativ • Av starka verb; av modalverb; av brennen-gruppen = stammen i preteritum + omljud + e + personändelse Oftaanvändsomskrivning med würdeistället för konjunktiv!

23. Konjunktiv (forts.) • Presens konjunktiv: (stam + e + personändelse) • Används främst för att visa indirekt tal

24. Delbaraochodelbara verb • Vissasammansatta verb delasityskanihuudsats: • Ichziehe um; ichdenkenach; ichkaufeein. • Grundreglernaärenklaattformulera: • Verb med betonadförledärdelbara: • Ausziehen, angehen, mitkommen • Verb med obetonadförledärodelbara: • bezahlen, empfinden, entkommen, entgehen • Partiklar som inte kan stå självständigt  odelbara verb (exempel: be-, emp-, ent-, er-, ge-, ver-, zer-)

25. Delbaraochodelbara verb (2) • Avledda verb kan se ut som delbara verb men är bildade av ett substantiv i stället:frühstücken (av Frühstück)beantragen (av Antrag)beauftragen (av Auftrag)befürworten (av Fürwort) • Dessa böjs alltid svagt och är alltid odelbara.

26. Någraspecialfall: • Några specialfall: • hinter-: verb på hinter- är odelbara: hinterbringen, hinterlassen • Verb på miss är odelbara med viss modifikation:misslingen – misslingt – misslang-misslungenmen:missverstehen – missversteht – missverstand – missverstanden – misszuverstehen • Verb påwieder- ärvanligendelbara, medanverbpåwider- vanligenärodelbara:Sie sahen sich endlich wieder. Widersprechen Sie mir nicht!Här finns dock undantag vid mycket vanliga verb:Wiederholen; widerspiegeln m.fl.

27. Någraspecialfall (2) • Verb på voll är delbara i konkret betydelse och odelbara i abstrakt:Er gießt das Glas voll – Er vollbringt die Aufgabe. • Verb på durch, über, um, unterföljer speciella regler (detta behandlar vi senare):

29. Specialfall (3)(behandlas under syntaxkursen) über, unter, um, durch Transitivt Intransitivt AO sättsirörelse AO sättsejirörelse Odelbart Delbart Unter, über um durch resultat förlopp Odelbart AO förändras AO för-ändrasej Delbart Odelbart Delbart Odelbart