slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Individ PowerPoint Presentation
Download Presentation
Individ

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 9

Individ - PowerPoint PPT Presentation


  • 236 Views
  • Uploaded on

Den humanekologiska triangeln : En modell för analys av samspel och samband. Individ. Natur. Samhälle. Natur står för ekologi och biologisk mångfald Samhälle för sociala, juridiska, politiska och ekonomiska strukturer

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Individ' - tuwa


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Den humanekologiska triangeln: En modell för analys av samspel och samband

Individ

Natur

Samhälle

Natur står för ekologi och biologisk mångfald

Samhälle för sociala, juridiska, politiska och ekonomiska strukturer

Individ representerar den enskilda människans upplevelse, religiösa och existensiella dimensioner

slide2

Forskningsfrågor

Den etniska variabeln

Svenskars naturumgänge i relation till invandrares

- Hur nyttjar svenskar och invandrare närnaturen?

- (Hur) sammanfaller och divergerar deras intressen?

- Vilka natur- och landskapstyper föredras?

- Vilka typer av naturumgänge förs vidare till barnen?

slide3

Forskningsfrågor

Genusvariabeln

Mäns naturnyttjande i relation till kvinnors

- Har män och kvinnor samma behov och önskemål vad gäller närnatur?

- Finns ”manliga” och ”kvinnliga” sätt att nyttja närnatur?

- Vilka sorters relationer till naturen aktualiseras bland män och bland kvinnor?

slide4

Forskningsfrågor

Modernitetsvariabeln

Förmodernt, modernt och postmodernt nyttjande av naturen

- Var och bland vem lever förmoderna naturrelationer kvar idag? Praktiseras

i så fall dessa, exempelvis när det gäller insamling och odling?

- I hur hög grad är aktörerna präglade av ett modernt förhållningssätt till när-

naturen, vad gäller effektivitet, enhetlighet och planeringseffektivitet?

- I vilken mån konkurrerar det postmoderna, spännings- och upplevelsebase-

rade naturnyttjandet med ett mer traditionellt friluftsliv?

slide5

Forskningsfrågor

Nyttovariabeln

Relationer mellan nyttonatur och upplevelsenatur

- Vilka aktörer driver frågan om en viss sorts natur?

- Kan nytta och upplevelse kombineras?

- Vilka konflikter kan tänkas uppstå?

slide6

Metod:

Inledningsvis semistrukturerade djupintervjuer med friluftsfolk,

naturpedagoger, sportfiskare, fotbollsspelare, koloniodlade, picknickätare,

jägare, stadsplanerare, fågelmatare och -skådare, lokalpolitiker och

övriga aktörer engagerade i frågan. Centralt att få etnisk, könsmässig,

åldersmässig och social spridning på informanterna.

Närläsning av styrande dokument, målsättningar och arbetsplaner med

diskursanalytisk utgångspunkt och fokus på de humanekologiska ”noderna”

Löpande återkoppling till informanter och aktörer

slide7

Etiska och kunskapsteoretiska svårigheter

RISK att svenskt, medelklassbaserat och artkunskapsfokuserat

medelklassperspektiv dominerar både i tolkning och planering.

RISK att det tas för självklart att estetiskt tilltalande och rekreations-

optimal natur även innehåller största naturkvaliteterna.

RISK att aktörernas önskemål inte går att kombinera utan djupgående

intressekonflikter.

slide9

Referenser

Bauman, Zygmunt 1991. Intimations of Postmodernity. Routledge.

Borgström Hansson, Carina 2003. Misplaced Concreteness and Concrete Places: Critical Analyses of Divergent Discourses on Sustainability.

Lund Studies in Human Ecology 7, Human Ecology Division, Lund University.

Bramwell, Anna 1989. Ecology in the 20th Century: A History. Yale University Press.

Daun, Åke 2004. “Sinnligheten i naturen”. Invandrare och Minoriteter nr 3, 2004, sid 18-19.

Eder, Klaus 1996. The Social Construction of Nature. Sage Publications.

Emanuelsson, Urban et al 2002. Det skånska kulturlandskapet. Naturskyddsföreningen i Skåne.

Foltz, Richard C. et al 2003. Islam and Ecology : A Bestowed Trust (Religions of the World and Ecology)

Fredriksson, Cecilia 2001. ”Det gröna kulturarvet”, i Friluftsmuseet, Ella Johansson (red.), Kulturens årsbok 2001, sid 28-39.

Gooch, Pernille 2001, ”Experimentell agrarhistoria på Kulturens Östarp”, i Friluftsmuseet, Ella Johansson (red.), Kulturens årsbok 2001, sid 78-87.

Khalid, Fazlun & Joanne O’Brien (red.) 1992. Islam and Ecology. Cassell.

Lisberg Jensen, Ebba 2002. Som man ropar i skogen: Modernitet, makt och mångfald i kampen om Njakafjäll och i den svenska skogsbruksdebatten 1970-2000.

Lund Studies in Human Ecology 3, Human Ecology Division, Lund University.

2002, Fejden om Njakafjäll: Lokala och internationella intressen i en omstridd skog. I Omstridda Naturer: Om miljöfrågans mystifieringar, konflikter och

motsägelser, ed. Johan Hedrén. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion..

2003. Wilson gör "sin grej" lysande och vältaligt. Recension av Edward O. Wilsons bok Livets Framtid. Dagens Forskning nr 11.

2005. "Sätt stopp för sprutet!" : Från arbetsmiljöproblem till ekologisk risk i 1970-talets debatt om hormoslyr och DDT i skogsbruket. I Miljöhistoria över

gränser, red. Fredrik Björk och Bo Fritzbøger. Malmö och Köpenhamn.

Lisberg Jensen, Ebba och Per Eliasson, red. 2001. Naturens Nytta: Från Linné till det moderna samhället. Lagerbringbiblioteket. Lund: Historiska media.

Lisberg Jensen, Ebba och Torvald Jacobsson. 2002. Istället för natur; förvirring eller Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll. I Långt borta

eller nära, red. Mats Ottosson and Åsa Ottosson. Milano: Svenska Naturskyddsföreningen

Norgaard, Richard B. 1994. Development Betrayed: the end of Progress and a Coevolutionary Revisioning of the Future. Routledge.

Ouis, Pernilla, 1998, "Islamic Ecotheology based on the Qur'an". Islamic Studies 37:2, pp 151-181.

1999, "Islamisk ekoteologi -en ny grön rörelse?". In Blågul islam? Muslimer i Sverige, Svanberg & Westerlund (eds). Nora: Bokförlaget Nya Doxa,

pp 235-248.

2002. Power, Person, and Place: Tradition, Modernity, and Environment in the United Arab Emirates. Lund Studies in Human Ecology 4, Human

Ecology Division, Lund University.

2004, "Är blågul islam grön?". Invandrare & minoriteter, No 3, June 2004, pp 29-31.

Ouis, Pernilla & Anne Sofie Roald. 2003. Muslim i Sverige. Wahström & Widstrand.

Pedersen, Inger & Aila Peterson 2004. “Naturen som mötesplats”, i Invandrare & Minoriteter nr 2, 2004, sid 30-33.

Smith, Neil 1990 (1984). Uneven Development: Nature, Capital and the Production of Space. Basil Blackwell.

Sörlin, Sverker (red.) 1992. Humanekologi: Naturens resurser och människans försörjning. Carlssons.

Tunón, Håkan 2004. ”Vad är etnobiologi?”, i Invandrare och Minoriteter nr 3, 2004, sid 32-33.

Unosson, Anders 2004. ”Nilfarare i skärgården”, Invandrare och Minoriteter nr 3, 2004, sid 22-24.

Vogel, Steven 1996. Against nature: The Concept of Nature in Critical Theory. State University of New York Press.