Nya medier, s mre journalistik

1. Nya medier, s�mre journalistik? Tobias Olsson Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds och V�xj� universitet

2. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r�, Mattias Hess�rus i SvD �Programledare p� TV4 blottade sig�, �Roger hittade den r�tta - 50 g�nger per �r�, �Stinkande h�l slukade hus�. Tre Expressenl�psedlar? Nej, rubrikerna �r h�mtade fr�n listan �ver de mest l�sta artiklarna p� svd.se �r 2007, en lista med artiklar genomg�ende av kv�llstidningskarakt�r - ett tydligt tecken p� en tidningsbransch i f�r�ndring och en morgontidning som f�rs�ker hantera en bister ekonomisk verklighet.

3. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r� �Det f�refaller som om SvD i en tid av �kad konkurrens anser sig tvingad att ta till n�got vi kan kalla f�r �klickjournalistik� - internet�lderns motsvarighet till l�snummerf�rs�ljning med braskande rubriker.�

4. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r� �F�r morgontidningarna har omst�llningen varit st�rre �n f�r kv�llstidningarna. Den svenska morgontidningen har byggt p� att s�lja en helhet till sina trogna prenumeranter � �v�rlden i sammanfattning� till morgonkaffet. Men den typ av journalistik som har k�nnetecknat morgontidningen, f�rdjupning av nyhetsfl�det, tolkning av samtiden och �mnesbredd, fungerar inte lika v�l p� n�tet. Och sk�let �r v�rt n�tbeteende.�

5. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r� �Men om vi inte s�ker oss till n�ttidningarna f�r att l�sa artiklar, varf�r intresserar vi oss d� f�r dem? Ja, ska man tro listan som svd.se sammanst�llt f�refaller det som om vi s�ker avkoppling och f�rstr�else snarare �n information. N�got personligt kittlande, en lustig anekdot, en dos skvaller - vi "sl�tittar" p� internet p� samma s�tt som vi "sl�tittar" p� tv. Och det �r d�liga nyheter f�r kvalitetsjournalistiken.�

6. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r� �Men framtiden f�r journalistiken finns trots det p� n�tet och den morgontidning som vi i skolan l�rde oss att vi skulle l�sa f�r att kunna orientera oss i samh�llet har d�rf�r tuffa �r framf�r sig. Det skulle vara en tragedi f�r oss medborgare om kvalitetspressen till slut �vergav ambitionen att informera, tolka och f�rdjupa till f�rm�n f�r en kostnadseffektiv journalistik vars enda syfte �r f�rstr�else.�

7. �Sl�a n�tl�sare ger tidningarna tuffa �r� �S� kanske har det blivit dags att, p� samma s�tt som n�r vi v�ljer att handla ekologiskt eller r�ttvisem�rkt, ocks� reflektera �ver v�r mediekonsumtion - att mediekonsumera ansvarsfullt. R�ddningen f�r kvalitetsjournalistiken beh�ver inte vara l�ngre bort �n ett musklick.�

8. En problematisk analys� �av �tminstone fyra olika sk�l: V�rt n�tbeteende �r mer komplext �n vad analysen f�resl�r Den ekar argument vilka �r s�v�l bepr�vade som utf�rligt kritiserade Skyller p� l�sarna� �och g�r journalistiken till ett hj�lpl�st offer

9. V�rt n�tbeteende �r mer komplext� N�tet inneb�r inte antingen f�rflackning eller f�rdjupning, utan n�stan alltid b�de och� �den litteraturintresserade n�tl�saren� �fotbollsfanatikern p� n�tet� �n�tet, argumentsamlarens b�ste v�n�

10. V�rt n�tbeteende �r mer komplext� Analysen ser bara en n�tanv�ndare medan data fr�n studier ger en helt annan bild � det finns m�nga olika anv�ndare Ex. �Datorn anv�nder jag enbart till att leta upp och h�mta hem musik� Ex. �Hyperaktiva internetanv�ndare�

11. Ekar argument vilka �r s�v�l bepr�vade som utf�rligt kritiserade Nya medier g�der b�de utopier och dystopier, som bygger p� samma felslut� Radions genombrott� �ett medium f�r �massamh�llet��. �ett medium f�r en �vitalare demokrati�

12. Ekar argument vilka �r s�v�l bepr�vade som utf�rligt kritiserade Televisionen� ��skapar en global by� ��underh�ller oss till d�ds� Internet� ��ger vingar �r m�nniskans f�rm�ga� ��l�ter oss betala f�r att vi ska kunna m�tas igen�

13. Ekar argument vilka �r s�v�l bepr�vade som utf�rligt kritiserade Utopierna som dystopierna delar samma problematiska grundantagande � att det g�r att utl�sa nya mediers betydelse ur deras form� Internet, � ena sidan �n�tverksteknik� och �teknik f�r deltagardemokrati�, � andra sidan ��vervakningsteknik� och �utrymme f�r ljusskygg verksamhet�

14. Ekar argument vilka �r s�v�l bepr�vade som utf�rligt kritiserade P� nyhetsomr�det: Den svenska radions genombrott och tidningarnas �nyhetsmonopol�� �Fr�n TT till Ekot�

15. Skyller p� l�sarna� V�ra �klickningar� skapar problemet� Argumentet har anor: �L�ter man kreti och pleti best�mma blir det problem� � klassiskt devis hos motst�ndarna till allm�n r�str�tt Besl�ktat med 1920-talets r�dsla f�r �massan�

16. Skyller p� l�sarna� Tre fr�gor: Vem erbjuder �klickningarna�? Det g�r knappast l�sarna sj�lva, utan de organiserade producenterna av inneh�ll. 2) Varf�r erbjuds � klickningarna�? De organiserade producenterna av inneh�ll g�r aktiva val. 3) Varf�r m�ter man � klickningarna� och presenterar dem f�r l�sarna? Det �r den logik enligt vilken de organiserade producenterna verkar, m�tandet sker inte p� l�sarnas initiativ.

17. �och g�r journalistiken till ett hj�lpl�st offer Blir ett offer i den nya mediemilj�n: �De nya medierna har skapat f�ruts�ttningar som journalistiken inte kan hantera� Blir ett offer f�r publikens nyckfulla preferenser: �De preferenser som publiken utvecklar i den nya mediemilj�n om�jligg�r journalistik� Blir ett offer f�r sin egen, konservativa h�llning: �Bra journalistik �r om�jligt p� n�tet�

18. �och g�r journalistiken till ett hj�lpl�st offer Detta perspektiv� ..g�r abstrakta, oberoende �krafter� av vad som �r m�nskliga agenters val �f�der likgiltighet bland journalister: �Det �r ingen id� att g�ra n�got��. Och det �r i detta det egentliga hotet mot journalistiken ligger:

19. Att journalistiken avs�ger sig sitt professionella ansvar f�r utvecklingen� Till skillnad fr�n vissa andra bed�mare v�grar jag att tro, att det inte skulle finnas utrymme f�r seri�s, kunnig och intressant journalistik ocks� i interneteran.