1 / 52

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:. Sveriges jämställdhetspolitik. 1972 – eget politikområde. 1994 – maktperspektiv. 2006 – jämställdhetspolitiska mål. Vad styr arbetet med jämställdhet?.

tiva
Download Presentation

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Basutbildning i jämställdhetoch jämställdhetsintegrering Ett material från:

  2. Sveriges jämställdhetspolitik 1972 – eget politikområde 1994 – maktperspektiv 2006 – jämställdhetspolitiska mål

  3. Vad styr arbetet med jämställdhet? • FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor) • Europakonventionen • Diskrimineringslagstiftningen • Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken • Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar

  4. Jämställdhet Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Alltid kön, men inte bara kön… Det handlar om kön, om kvinnor och män Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp i samhället. (Prop. 2005/06:155) Alla har ett juridiskt kön…

  5. Intersektionalitet

  6. Ett normkritiskt perspektiv • Sätter fokus på makt • Ifrågasätter normer • Förändrar uppfattningar om vad som är normalt = önskvärt • ”Vi”, ”de normala” bestämmer om ”de avvikande” ska tolereras eller ej Foto: Johnér, Regeringens hemsida

  7. Bild: SKL Hållbar jämställdhet

  8. Genus • Kön är socialt och kulturellt konstruerat • Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som ”kvinnligt” och ”manligt” • Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar

  9. I synonymordboken Manlig: karlaktig, maskulin Maskulin: kraftfull, viril Faderlig: – Kvinnlig: moderlig, mjuk, feminin Feminin: effeminerad, förkvinnligad Moderlig: kvinnlig, feminin, mjuk

  10. Genussystemet Över- och underordning (norm) Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner Isärhållande

  11. Genusglasögon • Könsneutral • Könsblind • Könsmedveten • Fundera på: • Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.? • Hur kan vi beköna vårt arbete? • Vad vinner vi på det? Foto: COLOURBOX

  12. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

  13. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål ett: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet • Politik • Företag • Medier • Trossamfund • Kultur • Folkbildning

  14. Riksdagens sammansättning 1921-2010, könsfördelning

  15. Styrelse och ledning i börsföretag 2012

  16. Styrelse och ledning i statligt hel- och delägda företag 2012 Procent

  17. Verkställande direktörer, verkschefer, inom offentlig sektor, könsfördelning, 2011

  18. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål två: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut • Grundskola • Gymnasium • Universitet och högskola • Anställd • Arbetslöshet • Sjukskriven • Pension

  19. Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder, 1970-2010 År

  20. Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel heltid/deltid, 2011

  21. Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män 20-64 år, 2011

  22. Sysselsatta kvinnor och män, arbetar vanligen… (2011)

  23. De 30 största yrkena 2011 Antal och könsfördelning (%) Bild: Yrkesregistret, SCB

  24. Antal företagare, 20 år eller äldre, 2010

  25. Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön) som företagare efter näringsgren, 2010

  26. Genomsnittlig månadslön, män och kvinnor, efter sektor, 2011

  27. Kvinnors disponibla inkomst, andel av mäns disponibla inkomst, 2010

  28. Individuell disponibel inkomst, medianinkomst i 1000-tal, 2010

  29. Flickor och pojkar behöriga till gymnasieprogram (2011)

  30. Avgångna män och kvinnor från gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11)

  31. Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011)

  32. Antal män och kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011)

  33. Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer, 1975-2011

  34. Medellivslängd 79 år 83 år

  35. Andel kvinnor och män + 65 år med garantipension

  36. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål tre: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor • Föräldraskap • Föräldraledighet • Omsorg om flickor och pojkar • Omsorg om äldre kvinnor och män • Obetalt hemarbete

  37. Tidsanvändning per vecka, kvinnor och män 20-64 år, efter aktivitet (timmar och minuter) 2010/11

  38. Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar (timmar och minuter i veckan) 2010/11 Sammanboende kvinnor med små barn Ensamstående kvinnor med små barn Sammanboende män med små barn

  39. Ersatta dagar föräldraledighet, könsfördelning

  40. Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning (vård av sjuka barn), könsfördelning

  41. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål fyra: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet • Sexualitet • Reproduktion • Rätt att bestämma över sin egen kropp • Otrygghet • Hedersrelaterat våld och förtryck • Mäns våld mot kvinnor betonas särskilt

  42. Andel kvinnor och män som känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder, 2011

  43. Andel kvinnor och män som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll, efter ålder, 2011

  44. Personer 16-79 år utsatta för misshandel, efter plats 2009-2011, andel

  45. Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter relation till förövaren, 2011

  46. Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök, könsfördelning offer över 18 år, 2011

  47. Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål ett: Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? Delmål två: Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi? Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och företagande?

  48. Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål tre: Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet? Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda omsorgsarbetet? Delmål fyra: Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor? Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?

  49. Vad är jämställdhetsintegrering? En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Varför jämställdhetsintegrering? Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhets-perspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering. Vad vinner vi på det? Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Motverkar sidordnat arbete.

  50. Vanliga fallgropar • Orealistiska förväntningar på resultat: ”rädda världen på ett år” • Ingen uppföljning och/eller styrning • Aktiviteter som inte är kopplade till ett mål (varför göra?) och mål som inte är kopplade till aktiviteter (ska hända av sig självt?) • Inga resurser och inget ansvar: ”allas ansvar ingens ansvar” • Projektmedel för att driva ordinarie verksamhet • Förvirring kring vad som är mål, resultat och aktiviteter

More Related