slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige Professor Bo-Lennart Nelldal PowerPoint Presentation
Download Presentation
Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige Professor Bo-Lennart Nelldal

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 30

Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige Professor Bo-Lennart Nelldal - PowerPoint PPT Presentation


  • 87 Views
  • Uploaded on

Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige Professor Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp 2012-02-21. Kvalitets krisen. Klimatkrisen. Nya spår och nya tåg. Flyget växer. Energikris 2. Privatbilens genombrott. Energikris 1.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige Professor Bo-Lennart Nelldal' - tim


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Utbyggnadsstrategier för höghastighetsbanor i Sverige

Professor

Bo-Lennart Nelldal

KTH Järnvägsgrupp

2012-02-21

slide2

Kvalitets krisen

Klimatkrisen

Nya spår och nya tåg

Flyget växer

Energikris 2

Privatbilens genombrott

Energikris 1

slide4

När är höghastighetsbanor intressanta i Sverige?

  • När det finns en stor ändpunktsmarknad med flygkonkurrens och
  • Stora marknader mellan större städer längs banan samt
  • En omfattande godstågstrafik så att det finns behov av att separera person- och godstrafik
slide5

Ortsstorlek

Stockholm

>1

milj

invånare

Göteborg

0,5

-

1,0

milj

inv.

250

-

500 tusen inv.

Malmö

100

-

250 tusen inv.

Uppsala

50

-

100 tusen inv.

Gävle

Stora godstrafikflöden+Stora persontrafikflöden=Separering av trafik nödvändig

Luleå

Uleåborg

Skellefteå

Umeå

Trondheim

Östersund

Örnsköldsvik

Sundsvall

Tammerfors

Åbo

Bergen

Falun

Gävle

Borlänge

S:t Petersburg

Oslo

Helsingfors

Uppsala

Karlstad

Västerås

Örebro

Tallinn

Stockholm

Stavanger

Eskils

-

Moss

tuna

Skövde

Norrköping

Linköping

Trollhättan

Borås

Göteborg

Jönköping

Riga

Varberg

Ålborg

Århus

Halmstad

Helsing

-

borg

Köpen

-

hamn

Lund

Malmö

Odense

Målstandard

Kiev

Blandtrafik 250 km/h

Blandtrafik 200 km/h

Hamburg

Annan viktig linje

Bremen

h ghastighetsn t g talands och europabanan f r 300 350 km h
Höghastighetsnät Götalands- och Europabananför 300-350 km/h

Ortsstorlek

Stockholm

>1

milj

invånare

Göteborg

0,5

-

1,0

milj

inv.

250

-

500 tusen inv.

Malmö

100

-

250 tusen inv.

Uppsala

50

-

100 tusen inv.

Gävle

Luleå

Uleåborg

Skellefteå

Umeå

Trondheim

Östersund

Örnsköldsvik

Sundsvall

Tammerfors

Åbo

Bergen

Falun

Gävle

Borlänge

S:t Petersburg

Oslo

Helsingfors

Uppsala

Karlstad

Västerås

Örebro

Tallinn

Stockholm

Stavanger

Eskils

-

Moss

tuna

Skövde

Norrköping

Linköping

Trollhättan

Borås

Göteborg

Jönköping

Riga

Varberg

Ålborg

Århus

Halmstad

Helsing

-

borg

Köpen

-

hamn

Lund

Malmö

Odense

Målstandard

Persontrafik 350 km/h

Kiev

Blandtrafik 250 km/h

Blandtrafik 200 km/h

Hamburg

Annan viktig linje

Bremen

slide7
1. OstlänkenStockholm-Linköping2. GötalandsbananLinköping-Göteborg3.EuropabananJönköping-Helsingborg-Malmö/Köpenhamn-Hamburg

Ortsstorlek

Stockholm

>1

milj

invånare

Göteborg

0,5

-

1,0

milj

inv.

250

-

500 tusen inv.

Malmö

100

-

250 tusen inv.

Uppsala

50

-

100 tusen inv.

Gävle

Luleå

Uleåborg

Skellefteå

Umeå

Trondheim

Östersund

Örnsköldsvik

Sundsvall

Tammerfors

Åbo

Bergen

Falun

Gävle

Borlänge

S:t Petersburg

Oslo

Helsingfors

Uppsala

Karlstad

Västerås

Örebro

Tallinn

Stockholm

Stavanger

Eskils

-

Moss

tuna

Skövde

1:00

Norrköping

Linköping

Trollhättan

2:00

Borås

Göteborg

Jönköping

1:20

Riga

Varberg

Ålborg

Århus

Halmstad

Helsing

-

borg

Köpen

-

2:45

hamn

Lund

Malmö

Odense

Höghastighetsbanor

Ostlänken

Kiev

Götalandsbanan

Europabanan

4:30

Hamburg

Konventionella banor

Bremen

slide8

Kortaste restid med höghastighetståg till/från Stockholm

0:44

1:12

0:40

1:00

2:00

3:00

0:59

1:37

2:29

3:57

1:40

2:30

1:23

3:11

3:22

4:30

2:00

2:45

2:27

4:10

2:49

3:55

1:53

3:45

2:15

3:15

2:37

3:51

1:58

3:18

5:30

12:12

2:51

5:01

4:40

9:55

2:14

4:43

2:09

3:59

2:50

4:34

3:24

4:48

2:39

3:57

Stockholm

Nyköping

Uddevalla

Norrköping

Trollhättan

Linköping

Borås

Jönköping

Göteborg

Nässjö

Varberg

Värnamo

Växjö

Ljungby

Kalmar

Halmstad

Karlskrona

Kristianstad

Helsingborg

Med höghastighetsbanorRestid h:min med snabbaste tåg till/från StockholmI dag (2009)

Malmö

Köpenhamn

Hamburg

Berlin

slide10

Utrikestransporter 2006- Mot Danmark och den Västeuropeiska kontinenten

1 lastbil var 15:e sekund

1 godståg var 40:e minut

Avser båda riktningarna

1 EU-lastbil medellast 15 ton

1 godståg medellast 600 ton

1 godståg=40 lastbilar

slide11

3 000 lastbilar/dag

Eller 60 godståg

10 000 lastbilar/dag

Eller 200 godståg

eus white paper 2011 m ls ttningar f r transporter
EUs white paper 2011Målsättningar för transporter
  • 30 % av vägtransporterna över 300 km bör fram till 2030 flyttas över till järnväg eller sjötransporter
  • Mer än 50 % fram till 2050 med hjälp av effektiva och miljövänliga godskorridorer.
  • Fram till 2030 tredubbla nätet för höghastighetståg och upprätthålla ett tätt järnvägsnät i alla medlemsstater.
  • Fram till 2050 färdigställa det europeiska nätet för höghastighetståg
  • 2050 bör huvuddelen av persontransporterna på medellånga sträckor ske med tåg
slide14

Godståg 2030

med ökad andel järnväg

Godståg 2010

kapacitetsutnyttjande p s dra stambanan med dagens trafik
Kapacitetsutnyttjande på södra stambanan med dagens trafik

Modellen hittade 2720 tidtabellsvarianter

kapacitetsutnyttjande p s dra stambanan med europabanan
Kapacitetsutnyttjande på södra stambanan med Europabanan

Modellen hittade 4 700 tidtabellsvarianter

slide20

Stambanealternativet?

Södra stambanan 2015

Hallsberg

Katrineholm

Kimstad

Linghem

Nyköping/Stockholm

Vikingstad

Mantorp

Norrköping

Linköping

Mjölby

Tranås

Jönköping

Ökad turtäthet

Jämförelse med 2011:

Antal tåg i maxtimmen, ökning i %

Nässjö

Bodafors

Sävsjö

Katrineholm – Norrköping +25 %

Norrköping – Linköping +14 %

Linköping – Mjölby +20 %

Mjölby – Nässjö +25 %

Nässjö – Alvesta +67 %

Alvesta – Hässleholm +50 %

Stockaryd

Nya stationer

Lammhult

Moheda

Punktlighet hösten 2010: 50%

Alvesta

Vislanda

Kalmar/Karlskrona

Diö

Älmhult

Godståg

Snabbtåg

IC-/regional-/pendeltåg

Killeberg

Osby

Antal avgångar i maxtimmen

(streckad: varannan timme)

Hästveda

Pågatåg Nordost

Ballingslöv

Kristianstad/Karlskrona

Hässleholm

Malmö

h ghastighetst g har h g punktlighet eftersom de g r p egna banor
Höghastighetståg har hög punktlighet- eftersom de går på egna banor
  • Höghastighetståget Shinkansen mellan Tokyo och Osaka
  • 12 tåg per timme och riktning och många förbigångar
  • Medelförsening på endast 42 sekunder 2005
  • Inklusive tyfoner och snöstormar!
slide22

Jämförelse långsiktig investering i höghastighetsbanor eller stambanor

  • Höghastighetsalternativet: 125 Mdr
    • Omfattar 72 mil dubbelspår i ny sträckning
  • Stambanealternativet 55 Mdr
    • Sth 250 km/h, fler spår och förbigångstationer
  • Återstår att bygga fyrspår 125 Mdr
    • Det krävs ytterligare 72 mil dubbelspår
  • Total kostnad fullt utbyggt 180 Mdr
    • Samma kapacitet men längre restider
slide23

Samhällsekonomiska kalkyler för

Götalandsbanan och Europabanan

den samh llsekonomisk kalkylen blir aldrig b ttre n prognosen
Den samhällsekonomisk kalkylen blir aldrig bättre än prognosen
  • Den prognosmodell Sampers som hittills använts i kapacitetsutredningen har stora brister:
    • Modell för utrikesresor saknas
    • Överföring från flyg och bil för låg
    • Kombinerade resor kan inte prognosticeras
    • Dagens flexibla priser på tåg och flyg kan inte återspeglas
    • Konkurrens mellan operatörer kan inte prognosticeras
    • Förseningar ingår inte
den f retagsekonomiska l nsamheten r god
Den företagsekonomiska lönsamheten är god
  • Det s.k. producentöverskottet är stort i alla kalkyler
  • Kan användas för att delfinansiera en utbyggnad av höghastighetsnätet
    • En möjlig finansiering enligt SOU 2009:74: Privata 35%, staten 45%, regionerna och EU 20%
  • Det innebär att staten behöver finansiera ca hälften av investeringen ca 60 Mdr
  • Vilka andra järnvägsprojekt har denna möjlighet?
t gplan 50
TÅGPLAN 50
  • Vägplan 70
    • En långsiktig plan för vägnätet utifrån behov från 1970
    • Ligger till grund för dagens motorvägsvägnät
    • Ett föredöme för järnvägssektorn
  • Vilken strategi har Trafikverket i dag?
    • Regioner och trafikhuvudmän har initiativet
    • Godstrafik och fjärrtrafik kommer i kläm
    • Trafikverket har ingen långsiktig egen strategi
  • Tågplan 2050
    • En plan för järnvägsnätet till 2050
    • Marknaden för person- och godstransporter utgör grunden
    • En del i en väg mot ett långsiktigt hållbart samhälle
slutsatser
Slutsatser
  • Det finns marknad för höghastighetståg i Sverige
    • Stockholm-Jönköping-Göteborg/Malmö är de största marknaderna för långväga person- och godstrafik
  • Höghastighetståg ger extremt korta restider och skapar nya resmöjligheter
    • Mellan ändpunkter, städer längs och bredvid banorna
  • Höghastighetsbanor frigör kapacitet för industrins behov
    • Avlastar stambanorna för ökad godstrafik och regionaltåg
  • Höghastighetståg är samhälls- och företagsekonomiskt lönsamt och kan byggas ut med en samfinansiering
    • Privata 35%, staten 45%, regionerna och EU 20%
  • Höghastighetståg bidrar till en bättre miljö och är ett långsiktigt hållbart transportsystem
    • Avlastar flyg och väg och är energieffektivt med minimala utsläpp
slide30

Tack!

bo-lennart.nelldal@abe.kth.se

Hemsida:

www.infra.kth.se/tol/jvg