Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet

1. Nya ReligionerVT 2011Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism och nyreligiositet Kennet Granholm

2. (Västerländsk) Esoterism • Ett flertal olika definitioner och angreppssätt • Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid • Fokus på västvärlden, alltså inte en ”universell esoterism” • Inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap • Detta sätt kan hittas i flera ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism • Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen

3. Tidigare angreppssätt • Frances Yates • Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) • ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion • Problem: Pseudo-enhetlig tradition, homogeniserar det esoteriska • Antoine Faivre • Access to Western Esotericism (1994) • En samling (västerländska) praktiker och filosofier som delar familjelikhet och en specifik ”tankeform” • Primärt: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation. Sekundärt: Konkordans, lärans förmedling (initiation) • Problem: Baserad på begränsat material från en begränsad tidsperiod; tar inte beaktande esoterismens historiska förändring; enkel att använda som en ”kryssa för”-lista

4. Senare angreppsätt • Wouter Hanegraaff • New Religion and Western Culture: Esotericism in the Mirror of Secular Thought (1996), • Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kultur • The Grand Polemical Narrative – hur vissa kunskapsformer marginaliserats • Kocku von Stuckrad • Western Esotericism: A Brief History of Secret Knowledge (2005); Locations of Knowledge in Medieval and Early Modern Europe (2010) • Esoterisk diskurs: påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap; ofta baserat på ontologisk monism

5. Klassiska ingredienser • Nyplatonism – Det Ena ursprunget till allt genom emanationer, lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena • Prisca Theologia/Philosophia Perennis(”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”) • En kärna av hemlig visdom går att spåra i en mängd olika traditioner • Försök att harmonisera olika religioner och filosofier • Kabbala –Judisk mystik och nyplatonism • Ein Sof, gudomlig emanation, livets träd med 10 världar • Spanien/södra Frankrike från ca. 1150, sprids i Europa från 1492 • Kristna och ”hermetiska” varianter utvecklas • ”De ockulta vetenskaperna • Alkemi, astrologi, magi – samband med vetenskap, religion och politik • Problematiskt att klumpa ihop

6. ”Hemliga sällskap” • Rosenkorsarna: • Från 1600-t baserat på fiktion om Christian Rosenkreutz (Fama Fraternitatis, 1614) • Frimurarna: • Inspiration från rosenkorsordnar, modell från hantverkargillen • Grand Lodge of England 1717 • Gradsystem, starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar • Esoterism och ”hemlig kunskap”: • ”Hemlighetsfull retorik” – Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade • Erfarenhetsbaserade hemligheter – behöver upplevas för att nås

7. Esoterism i olika epoker • Renässansen – esoterismens födelse? • ”Återupptäckt” av antika källor • Kristen esoterism • Upplysningstiden – stora förändringar • Sekularism, vetenskap framom religion • Relativ frigörelse från Kristendom, ökat intresse för icke-kristen religion • Impulser från icke-kristen religion; evolutionism; kausalitet framom korrespondenser; psykologisering • Romantiken – revolt mot upplysningstiden • Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron • “Upptäckten av naturen”; intresse för det förkristna • Tankar om Nation och Folk

8. Senmodernitet • Ökad individualisering, av-kristning, pluralism och avtraditionalisering • Ökad fragmentering, nya kombinationer av praktiker och filosofier uppstår • Globalisering, mediatisering • Postsekulära kritik av sekularism • Occulture: • Christopher Partridge – The Re-Enchantment of the West (2004/2005) • En reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter • Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc. • Populärisering av det esoteriska • Från Kristen till ockult kultur

9. Ockultism • ”Sekulariserad esoterism” vs. specifik 1800-tals inriktning av esoterism • ”Vetenskaplig” esoterism, kritik av Kristendom • Tankar om självständig ”ockult tradition” • Spiritualism 1848-> • Systrarna Fox i delstaten New York, kommunikation med avlidna • Den ockulta väckelsen • Eliphas Lévi (Alphonse-Louis Constant, 1810-1875) – den första moderna magikern • Den Gyllene Gryningens Hermetiska Sällskap (1888) – model för nästan alla senare magiska sällskap • Aleister Crowley (1875-1947) – den mest inflytelserika moderna magikern, ”världens ondaste man” och ”Satanismens fader”, Thelema – viljans religion • Ordo Templi Orientis (1912) – Crowley’s senare språkrör

10. Esoteriska strömningar som diskurskomplex • Diskurs – ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) • En esoterisk strömning är en samling specifika diskurser i en specifik kombination • Dessa påverkar vilken den ”högre kunskapen” man söker är samt metoderna för att nå den

11. Teosofi och Antroposofi • Teosofiska Samfundet • New York 1875, Helena Blavatsky (1831-1891) • Fokus på Indien, introducerade begrepp som reinkarnation, Karma och Chakras till väst • ”Den första nyreligiösa rörelsen”, stor påverkan på senare utvecklingar • Antroposofiska Sällskapet • Rudolf Steiner (1861-1925), tidigare ledare för Teosoferna i Tyskland, grundar sällskapet 1912 • Stor påverkan utanför rörelsen genom t.ex. Waldorf-pedagogik (Steiner-skolan) och Biodynamisk odling

12. Modern magi • Sexmagi • Paschal Beverly Randolph (1825-1875) – den första inom att utveckla en systematisk sexmagi • Aleister Crowley & O.T.O. – Popularisering av sexmagi • Den vänstra handens väg • Uppkommit under senare hälften av 1900-talet • Individualism, självdeifikation, antinomianism • T.ex. Church of Satan, Temple of Set, Dragon Rouge • Kaosmagi • Ny magisk strömning från slutet av 1970-talet • Väldigt svårt att definiera, utmärkande drag: Extrem eklekticism; Undvikan av dogmer; ”Avprogrammering”; Psykologiserad magi; Sigillisering; kaosteori – att påverka sannolikheter

13. Nypaganism • Naturens gudomlighet, återuppväckandet av Europeiska förkristna religioner • Sekundär påverkan från ras-fokus (racialism) och feminism • Asatro/Germansk nypaganism • Tysk romantik, slutet av 1800-talet • Ny-nyhedendom, fr. 1970-talet • Wicca • Gerald Gardner, fr. 1950-talet – ”Europas förkristna häxreligion” • Gudinnedyrkan – fokus på Gudinnan, feminism • Andra inriktningar: Druidism, nyschamanism

14. Traditionalism • Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter ”äkta tradition” • René Guénon (1886-1951), Julius Evola (1898-1974) • Söker sig till t.ex. Ortodox Kristendom, Sufism, Hinduism • Radikal Traditionalism • Fokus på Europeisk förkristen religion och kultur • Anti-demokratiskt • Tidskriften Tyr främsta språkrör • Visst intresse för radikal ekologi och Alan de Benoists ”Nya höger” • T.ex. Rune-Gild, grundat i Texas 1980

15. Esoterism och religionsforskning • Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933 • Deltagare bl.a. Carl G. Jung (1875-1961), Gershom Scholem (1897-1982), Mircea Eliade (1907-1986), Joseph Campbell (1904-1987) • Esoteriska impulser in i religionsforskningen • Philosophia Perennis i en akademisk form – sökandet efter universella strukturer • Jung och psykologiseringen av alkemi • Dessa författare stor inspiration för esoteriker