neuropsykiatriska tillst nd n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Neuropsykiatriska tillstånd PowerPoint Presentation
Download Presentation
Neuropsykiatriska tillstånd

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 55

Neuropsykiatriska tillstånd - PowerPoint PPT Presentation


  • 253 Views
  • Uploaded on

Neuropsykiatriska tillstånd. DAMP och ADHD: 5% Tourettes syndrom: 0,1-1% Aspergers syndrom: 0,1-0,8% Autistiskt syndrom: 0,1-0,3% Atypisk autism: 0,1-0,5%

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Neuropsykiatriska tillstånd' - talisa


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
neuropsykiatriska tillst nd
Neuropsykiatriska tillstånd
  • DAMP och ADHD: 5%
  • Tourettes syndrom: 0,1-1%
  • Aspergers syndrom: 0,1-0,8%
  • Autistiskt syndrom: 0,1-0,3%
  • Atypisk autism: 0,1-0,5%
  • Andra tillstånd såsom tvångssyndrom (OCD), panikångest, depressioner, bipolär sjukdom,schizofreni har också samband med genetik och faktorer under graviditet och förlossning. Var går gränsen?
ad hd attention deficit hyperactivity disorder enligt dsm iv k rnsymptom
AD/HD: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder enligt DSM-IVKärnsymptom:
  • Uppmärksamhetsstörning
  • Hyperaktivitet (Hypoaktivitet)
  • Impulsivitet
damp deficits in attention motor control and perception enligt gillberg
DAMP: Deficits in Attention Motor control and Perception, enligt Gillberg
  • ADHD-problematik
  • Motorisk dysfunktion
  • Perceptuella svårigheter
slide4

UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING/HYPERAKTIVITET (AD/HD)

  • minst sex av följande symptom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
  • Ouppmärksamhet
  • a)är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i
  • skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter
  • b)  har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför
  • uppgifter eller lekar
  •     c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
  •        d) följer inte givna instruktioner och misslyckas med
  • att genomföra skolarbete, hemsysslor eller
  • arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att
  • personen inte förstår instruktionerna)
  •       e) har ofta svårt för att organisera sina uppgifter och
  • aktiviteter
  •       f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra
  • uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex.
  • skolarbete eller läxor)
  •       g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika
  • aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor,
  • böcker eller verktyg)
  •       h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
  •       i) är ofta glömsk i det dagliga livet
slide5

minst sex av följande symptom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

  • Hyperaktivitet
  • a) har ofta svårt för att vara stilla med händer eller
  • fötter eller kan inte sitta still
  •       b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra
  • situationer där personen förväntas sitta kvar på sin
  • plats en längre stund
  •       c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än
  • vad som anses lämpligt för situationen (hos
  • ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till
  • en subjektiv känsla av rastlöshet)
  •       d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter
  • lugnt och stilla
  •       e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
  • f) pratar ofta överdrivet mycket
  • Impulsivitet
  •       g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan
  • frågeställaren pratat färdigt
  •       h) har ofta svårt att vänta på sin tur
  •      i) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar
  • sig in i andras samtal eller lekar)
slide6

Kriterierna enligt 1 men ej enligt 2 är uppfyllda:

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen bristande uppmärksamhet (ibland kallat ADD).

Kriterierna enligt 2 men ej enligt 1 är uppfyllda:

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet.

Kriterierna enligt såväl 1 som 2 är uppfyllda:

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, i kombination.

slide7

ADHD - subtyper

  • AD/HD

Av kombinerad

typ

Uppmärksam-

hetsstörning

Överaktiv

impulsiv

Tidigare kombinerad

typ

“Sub-threshold”

kombinerad typ

“Sluggish

Cognitive Tempo”

(Barkley)

30-50%

browns modell f r nedsatta exekutiva funktioner vid adhd
Browns modell för nedsatta exekutiva funktioner vid ADHD

Exekutiva funktioner

Organi-sera, prioritera och aktivera

Fokusera, upprätt-hålla fokus, byta fokus

Reglering av vakenhet, energi-användning och hastighet

Frustrationshantering och modulering av affekter

Använda arbetsminne och söka i minnes-funktionerna

Övervakning av och själv-reglering av handlingar

1.

Aktivering

2.

Fokus

3.

Ansträng-ning

4.

Känslor

5.

Minne

6.

Handling

adhd symptomens natur
ADHD-symptomens natur
  • Dimensionella till skillnad från allt eller intet. Alla har ibland nedsatta exekutiva funktioner men vid ADHD handlar det om kronisk, allvarlig nedsättning.
  • Situationsbetingade. De flesta med ADHD klarar av vissa mycket intressanta aktiviteter
  • Det ser ut som om det bara handlar om viljestyrka– men det gör det inte!
positiva sidor av adhd
Positiva sidor av ADHD
  • Fantasi och kreativitet
  • Spontanitet
  • Hög aktivitetsnivå. Orkar göra det som är intressant.
  • Äventyrslystnad. Vågar göra saker.
flickor
Flickor
  • Svårt upptäcka flickor med ADHD
  • I kliniska material mer uppmärksamhetsstörd typ
  • Flickor är generellt före i utvecklingen av social förmåga och självkontroll – bättre på att dölja sina symptom?
  • Flickor har lägre grad av fysisk aggressivitet
  • Hyperaktivitet hos flickor ibland ”subklinisk”
  • Flickor bör jämföras med flickor
  • Flickor med ADHD har lägre självkänsla än pojkar med ADHD.
orsaker till adhd
Orsaker till ADHD
  • Genetik verkar stå för >50% av variansen. Endast 5% av genetiken är fullständigt beskriven. Dopamin- och noradrenalinrelaterade gener studeras särskilt.
  • Vissa kromosomrubbningar har samband med ADHD såsom CATCH-22 och Fragil-X.
  • Prematuritet, låg vikt vid födelsen, hjärninflammation, rökning, alkohol, giftpåverkan på hjärnan har samband.
  • Lägre social status- äkta samband? Anknytningsstörning?, institutionsuppföding.
  • Sociala miljön har betydelse för hur det går.
slide16

ADHD

13

10 11 12

Typically developing controls

hj rnan vid ad hd
Hjärnan vid AD/HD
  • AD/HD som ett tillstånd med ”omogen hjärna” som är sårbar.
  • Nedsatta ”filterfunktioner” med svårigheter att aktivera långsiktiga processer och svårigheter att kontrollera känslor och impulser. Variabla prestationer, svårt med motivation, svårt med framtidsplanering
teorier om hj rnfunktionen vid adhd
Teorier om hjärnfunktionen vid ADHD
  • Delay aversion: Svårt att vänta på belöning. System från hjärnstammen, limbiska systemet till frontalloberna, belöningscentra (nc accumbens).
  • Exekutiva funktioner: Arbetsminnesreglering och arbetsminnesaktivering. Gyrus cinguli, frontalloberna, basala ganglierna.
  • Timing: Tidssekvenser i motorik och beteende. Lillhjärnan, basala ganglierna, motor cortex, samordning vänster-höger (Corpus Callosum).
  • Svårt för hjärnan att gå från vila till fokusering, överge ”default mode”
  • Omogen hjärna – längre tid för cortical mognad
stor samsjuklighet
Stor samsjuklighet
  • 85% har annan diagnos
  • Beteendestörningar: trotssyndrom och uppförandestörning är mycket vanligt 30-50%.
  • Inlärningssvårigheter: Språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter är vanligt.
  • Motoriska och perceptuella svårigheter.
  • Ångest
  • Depression
  • Bipolär sjukdom
  • Personlighetsstörning i vuxen ålder, särskilt antisocial personlighetsstörning och borderline personlighetsstörning.
utredning
Utredning
  • Föräldraanamnes: barnets utveckling från födelsen och symptom här och nu, fri anamnes och frågeformulär.
  • Anamnes från lärare: beskrivning av skolsituationen.
  • Observation på kliniken, i skolan, eventuellt hemma. I samtal, lek, testsituation.
  • Testningar: Neurologisk undersökning, begåvningstestning, specialtester.
behandling vid ad hd
Behandling vid AD/HD
  • Information till föräldrar och lärare.
  • Utredning och behandling av föräldrar.
  • Föräldraträning – Cunningham, Webbster-Stratton.
  • Pedagogiska metoder, hjälp med att strukturera och organisera. Beteende-terapeutisk metodik (token economy mm), liten grupp, elevassistent, specialundervisning, skoldaghem, skolhem, social skills training.
  • Arbetsminnesträning, EEG-biofeedback.
  • Meningsfulla fritidsaktiviteter.
  • Vårdbidrag.
  • Vid behov familjeterapi.
  • Individuell stödkontakt i tonåren. Coaching.
  • KBT för äldre tonåringar och vuxna.
  • Kost.
  • Medicinering då andra åtgärder är otillräckliga vid svår uppmärksamhetsstörning eller HKD.
medicinsk behandling
Medicinsk behandling
  • Centralstimulerande: amfetamin (Dexedrin, Metamina, Vyvanse) methylphenidat (Ritalin, Concerta, Equasym, Medikinet).
  • Selektiva noradrenalin upptagshämmare: atomoxetin (Strattera).
  • Övriga: imipramin, bupropion, nikotin, alfa-2 agonister (klonidin, guanfacin), modafinil, venlafaxin.
slide23
Vid samsjuklighet/ andra problem, räcker det inte med att bara ge medicin för ADHD.

Man bör alltid tänka på stödåtgärder i vardagen.

Beteendeterapeutiska tekniker kan hjälpa.

risken f r missbruk minskar vid behandling med cs av adhd
Risken för missbruk minskar vid behandling med CS av ADHD

% av studiepopulationen

n=19

n=56

n=137

Biederman 1999

medicinering vid adhd f rb ttrar
Kärnsymptomen:

- uppmärksamhetsstörning

- hyperaktivitet

- impulsivitet

Relaterade symptom:

- trotsbeteende

- impulsiv aggressivitet

- social förmåga

- inlärningssvårigheter

- slarvfel

- familjefunktion

- självkänsla

Medicinering vid ADHD förbättrar:
1 a linjen
1:a linjen
  • Basutredning: skolbeskrivning, kognitiv bedömning, kartläggning av inlärningssvårigheter.
  • Delar av utredningen, utredning i enkla fall (nivå1, delar av nivå2)? Kompetens, tvärfackliga team. VITS-modellen.
  • Behandlingsuppföljning. Medicinkontroller. Icke-medicinska åtgärder. ADHD-centrum?
autismspektrumst rningar ca 1
Autismspektrumstörningar ca 1%
  • Autistiskt syndrom/Infantil autism/Kanner autism, innefattar även högfungerande autism. 0,1-0,4%
  • Disintegrativ störning – Hellers syndrom <0,01%
  • Aspergers syndrom ~ 0,4-0,6%
  • Andra autismliknande tillstånd, PDD-NOS (pervasive developmental disorder – not otherwise specified), atypisk autism ~ 0,2-0,6%
  • Vid andra tillstånd, exempelvis AD/HD kan det förekomma autistiska drag. Dessa patienter får dock ej en autismspektrum diagnos.
triad kraftig begr nsning avseende
TriadKraftig begränsning avseende:
  • Förmåga till ömsesidig social interaktion
  • Förmåga till ömsesidig språklig och icke-språklig kommunikation
  • Beteende, intressen och aktiviteter (fixerat, stereotypt, repetitivt, socialt opassande beteende)
positiva sidor av autism
Positiva sidor av autism
  • Sinne för detaljer, systematik
  • Förmåga att koncentrera sig på det som är intressant, viktigt
  • Stabilitet, pålitlighet, uthållighet
  • Annorlunda tänkande, originalitet
  • Säger som det är, talar sannning
avvikelser i hj rnan vid autism
Avvikelser i hjärnan vid autism
  • Större hjärna, större hjärnbarksvolym innan 5 års ålder. För litet programmerad celldöd? För många synapser. Större Cortex i förskoleåldrarna, tidigare peak cortical thickness.
  • Ökad ”turnover” i synapsbildningen, dvs fler synapser bildas och går under, ledande till ökad förekomst av vissa peptider i likvor.
  • Sämre aktivitet i långa projektionsbanor i den vita substansen. Dålig ”interconnectivity”
  • Avvikelser i hjärnstammen (klassisk autism), lillhjärnan och fronto-temporalt, speciellt höger sida.
  • Sämre funktion i spegelneuronen?
slide32
Teorier om grundläggande neuropsykologiska skillnader mellan personer med autismspektrumstörning och ”neurotypiska” Individer
  • Dålig ”theory of mind”, ToM.
  • Nedsatta exekutiva funktioner.
  • Låg grad av ”central coherence”.
  • Dålig förmåga att bearbeta nya intryck och överblicka nya oväntade situationer-rutinbundenhet.
  • Dåligt episodiskt minne
  • Nedsatt förmåga/intresseför sociala initiativ
  • Motoriska svårigheter – timing, hastighet
utredning av aspergers syndrom
Utredning av Aspergers syndrom

DSM-IV kriterierna gäller men är svåra att tolka.

Speciella svårigheter: individer med hög funktionsnivå, flickor.

Differentialdiagnostiska svårigheter mot andra autistiska tillstånd.

Comorbiditet: AD/HD, Tourettes syndrom, lindrig mental retardation, språkstörning, depression, OCD, psykos. Hos vuxna ofta symptom på annan personlighetsstörning.

utredningen bygger p tre typer av informationssk llor
Utredningen bygger på tre typer av informationsskällor:
  • Observation av barnet
  • Föräldraanamnes
  • Annan/andra personer som känner barnet väl (lärare, förskollärare mm)
  • Minst två av dessa bör överensstämma.Problem med informatörer som överdriver eller underdriver och observation i en icke-representativ situation.
observation
Observation:
  • I samtalssituationen
  • I samband med motorisk-neurologisk u.s.
  • I samband med psykologtestning
  • I samband med besök på förskola/skola
  • ADOS eller annan strukturerad bedömning
f r ldraanamnes
Föräldraanamnes:
  • Struktur
  • Differentialdiagnostik
  • Comorbiditet: depression, ångest, psykos, missbruk, AD/HD, uppförandestörning
  • Krissituation kan förstärka symptomen
  • ADI eller annat semistrukturerat instrument
  • ASSQ, ASDI, Gillbergs och Szatmaris kriterier (helst intervju), Fem-till femton formuläret
andra uppgiftsl mnare
Andra uppgiftslämnare:
  • ASSQ
  • Gillbergs kriterier
  • Szatmaris kriterier
  • Fem- till femton formuläret
aspergers syndrom hos flickor enligt berit lagerheim 1994
Aspergers syndrom hos flickor enligt Berit Lagerheim 1994
  • Extrem blyghet eller distanslöshet
  • Extremt kravundvikande
  • Svårighet att bedöma faror
  • Svårighet att förstå sammanhang
  • Viss inlevelseförmåga och omtanke
  • Tvångsmässighet
  • Fixeringar
  • Svårighet att välja
  • Planeringssvårigheter
  • Anorexi
  • Splittring
  • Borderline
orsaker till autismspektrumst rningar
Orsaker till autismspektrumstörningar
  • Huvudsakligen genetisk förklaring, speciellt gällande tillstånd med hög funktionsnivå.
  • Vid klassisk autism med låg begåvning relativt vanligt med syndrom såsom kromosomavvikelser och metabola syndrom.
  • Teorier om infektioner under graviditeten.
  • Toxisk påverkan, exempelvis neurosedyn.
  • Extrem deprivation, uppfödning på insitution.
  • Ökad frekvens lågfungerande, men ej högfungerande autism i invandrarfamiljer-oklar anledning.
  • Hormonpåverkan – testosteron, oxytocin
spegelneuron
Spegelneuron

Främst studerat hos apor

Aktiveras vid aktion och observation

Nedsatt aktivitetvid autism

Kopplat till TOM

NMDA (Ecstasy)?

salience landscape teorin
Salience Landscape teorin

Förklarar stereotypa och repetitiva rörelser, överkänslighet, undvikande av ögonkontakt??

Sensorik – amygdala- limbiska systemet –autonoma nerver

Head banging, rörelsermm

Feber

aspergers syndrom i vuxen lder
Aspergers syndrom i vuxen ålder
  • Depressioner
  • Narcissistiskt förhållningssätt mot omgivningen
  • Social imitation
  • Varma och kalla Aspergerpersonligheter
behandling
Behandling
  • Stöd i vardagen - Funktionshinder
  • Behandling av symptom, exempelvis ADHD, depression, beteendestörningar
  • IBT- Intensiv beteendeterapi
  • Grupper
  • Föräldrautbildning
mediciner
Mediciner
  • Ingen specifik medicinsk behandling för autism finns.
  • Beteendeavvikelser med ångest- aggressivitet, psykosliknande symptom: Neuroleptika (exempelvis Risperdal, Seroquel eller Abilify)
  • ADHD-symptom: Strattera, centralstimulerande (Concerta, Ritalin, Medikinet, Equasym)
  • Tvångssymptom, depression, ångest: SSRI-preparat (Fluoxetin, Sertralin)
  • Affektinstabilitet: Affektstabiliserare (Litium, antiepileptika såsom Ergenyl, Lamictal)
tourettes syndrom

Tourettes syndrom

Beskrevs 1885 av Georges Gilles de la Tourette.

Historiska personer med Tourettes syndrom:

Peter den store, Samuel Johnsson

Tics-sjukdom: 0,5-1%, pojkar/flickor: 3/1.

Ofta samtidigt tvångssyndrom (OCD): 30-60%, AD/HD: 60%, PDD (autismspektrumstörningar): 4,5%.

kriterier
Kriterier
  • Såväl flera motoriska som ett eller flera vokala tics har förekommit under en tid, men inte nödvändigtvis samtidigt. (Tics är plötsliga, snabba, återkommande, ickerytmiska, stereotypa motoriska rörelser eller röstuttryck.)
  • Ticsen förekommer många gånger under dagen (vanligtvis i perioder) så gott som varje dag, eller då och då under mer än ett års tid. Under denna tid har ingen ticsfri period varat längre än tre månader.
  • Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
  • Störningen debuterar före 18 års ålder.
  • Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex.stimulantia) eller av somatisk sjukdom/skada (t.ex. Huntingtons sjukdom eller följdtillstånd efter virusencefalit).
andra problem

Andra problem

Sömnsvårigheter: 23%

Affektiva tillstånd (depression, mani): 20%

Ångest 20%

Självskadande: 14%

Coprolali: 14%

slide49
Prognos: 1/3 blir av med sina tics i sen pubertet, 1/3 har lindriga tics i vuxen ålder, 1/3 har svåra tics även som vuxna.
basala ganglierna funktion och f rbindelser
Basala ganglierna:Funktion och förbindelser

Beteende

motorik

Motoriskt system

Perceptuellt system

Perceptuella

Stimuli

Aktiverande

system

Hämmande

system

Basala

Ganglierna:

Frontalloberna

basala gangliernas funktion
Basala gangliernas funktion
  • Initierar rörelse och beteende enligt nedärvda och betingade program
  • Upprätthåller rörelse och beteende, reglerar muskeltonus och hastighet
  • Avbryter rörelse och beteende
  • Samverkan med lillhjärnan, motorcortex och frontalloberna. Input från sensoriska cortexareor.
slide52

Orsaker: Genetik – över hälften avvariansen förefaller vara genetisk. Dopaminerga system i frontallober och basala ganglier verkar vara inblandade.Eventuellt även noradrenerga och serotonerga system. Kvinnliga släktingar till pojkar med TS har oftare OCD än TS (omkring 3ggr oftare).

slide53

PANDAS: Paediatric Autoimmune neurological disorders associated with group-A streptococcal infection. Autoimmun reaktion i basala ganglierna efter en streptokockinfektion. Kan ge tics och OCD-symptom.

behandling1
Behandling
  • Livssituationen har betydelse. Tics varierar över tid – timmar, dagar, månader. Endogena fakorer respektive påverkan av miljön. Trötthet, nervositet, tråkighet ökar tics. Avslappning, att få göra något intressant och stimulerande minskar tics. Förståelse från omgivningen är viktigt. Gränssättningsproblem förekommer.
  • KBT har effekt men är krävande och kan vara svårt för yngre personer.
  • Familjebehandling om relationsproblem uppkommer.
l kemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling
  • Mot tics: Neuroleptica, tidigare Haldol (haloperidol) och Orap (pimozid), numera ofta Risperdal (risperidon) eller något annat atypiskt neurolepticum. Catapressan (clonidin) har effekt på tics och AD/HD men bara i ca 60% av fallen, svårt att använda.
  • Mot AD/HD: Centralstimulantia, Strattera (atomoxetin), Catapressan (clonidin).
  • Mot OCD: SSRI-preparat, Anafranil (clomipramin).