1 / 55

Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet. Varför så länge upp och sen så länge bakåt?. Tillväxtfasen 1800-1955: Fred efter 1809, nyodling, tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller, vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor

takara
Download Presentation

Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

  2. Varför så länge upp och sen så länge bakåt? Tillväxtfasen 1800-1955: Fred efter 1809, nyodling, tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller, vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor (som blev stor). De internationella marknaderna lyfte Norrland i 150 år! Sedan två ”storsmällar” På 1960-tal Inlandet; från timmersvans via motorsågen till lastbilar och avverkningsmaskiner. På 1970-t Industriorterna; Snabbt hårdnande konkurrens. Malm från Brasilien /Australien, stål från Japan/Korea, koppar från Chile, massa/papper från Nord- och Sydamerika! Bilar från Japan/Korea Globala ekonomin avfolkar nu Norrland.

  3. SKOGSSKÖRDARE Källa : NG Lundgren

  4. Internationella sjötransportkostnader 1820-2000

  5. Medborgare i Norr 4000 enkäter ut i de fyra norrlänen hösten 2008. Representativt urval, kön, ålder, stora orter, mindre orter osv. 2392 svarade alltså 64,1% Svaren: Lite för mycket kvinnor 53,2% (49,8%) För få unga (5-8%). I övrigt hög grad av representativitet. För få för att säga någonting på kommunnivå, men om län och ortstyper.

  6. Globalt verkande krafter styr och avgör i allt väsentligt hur Norrland förändras Den fråga jag haft att besvara: I vilken omfattning och på vilket sätt möter och värderar medborgarna i Norrland Globaliseringen /Internationaliseringen idag? Hur ser den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegativa norrlänningen ut? Den politiska frågan; Hur ska vi hantera globaliseringen?

  7. Vad är/betyder globalisering då? Enkel definition. Rörlighet övernationsgränser av; - Varor - Tjänster - Kapital - Människor

  8. Om avgörande vändning på t.ex. arbetsmarknaden? Finns människorna/arbetskraften? Jo, men inte i Norrland eller ens i Sverige som nation. Sanningen! Mellan år 2000 och 2009 netto – flyttningsförlustsöderut från de fyra norrlandslänen på 29 000 personer. Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft en Nettoinvandring på 25 500 personer. Norrlands tillbakagång kunde alltså varit mycket, mycket värre!

  9. I folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994 vanligen 70% (+-10%) NEJ i Norrland, men nått sker vanligen 70% (+-10%) NEJ

  10. Just nu en ny globaliseringsvåg som Norrland verkar ha (svårt??) att möta! Vad är det som händer? Vet Norrlänningen och i så fall vad?

  11. Prel. index BRP löpande pris

  12. Tabell 8 Din värdering av följande tänkbara effekter av Globaliseringen?

  13. Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? (N=1374, procentfördelning)

  14. Om du i ditt arbete har kontakt med personer från andra länder, varifrån kommer dessa?

  15. Har du under de senaste 12 månaderna rest utanför Sverige i ditt arbete? (N=1366, procentfördelning)

  16. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna rest utanför ditt hemlän på din fritid? (N=1366, procentfördelning)

  17. Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt arbete eller studier?(N=2001, procentfördelning)

  18. Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland N=1390, procent)

  19. Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt hem? (N=2001)

  20. Det multikulturella Norra Sverige, men hur mångkulturellt ”egentligen”? Sverige har officiellt erkänt fem nationella minoritetsgrupper; Samer, Tornedalingar, Finländare, Romer och Judar KÄNNER DU PERSONLIGEN NÅGON ANKNYTNING TILL NÅGON AV DESSA GRUPPER? Svarsalternativ; 1= INGEN ANKNYTNING ALLS. Därefter en skala 2-7 där 7 = STARK ANKNYTNING Borde frågan varit binär alltså ”ÄR DU EN……?”

  21. Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland SAMER (783st) Ingen anknytning 62.3% 64.0% 74.0% 54.9% Viss (2-4) 22.1% 24.9% 18.9% 25.6% Relativt stark (5-6) 10.2% 9.0% 5.2% 15.1% Stark anknytning(7) 4.4% 2.1% 1.8% 3.8% TORNEDALINGAR (649st) Ingen anknytning 43.0% 76.6% 83.7% 84.6% Viss (2-4) 20.2% 17.3% 11.5% 25.6% Relativt stark (5-6) 17.6% 4.9% 3.8% 11.7% Stark anknytning (7) 19.1% 1.3% 1.0% 0.3% FINLÄNDARE (721st) Ingen anknytning 54.9% 70.9% 69.6% 75.5% Viss (2-4) 24.4% 18.5% 18.5% 16.3% Relativt stark (5-6) 14.6% 7.2% 7.1% 18.0% Stark anknytning (7) 8.6% 4.6% 4.8% 3.5%

  22. Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland • ROMER (144st) • Ingen anknytning 94.5% 92.0% 93.9% 92.6% • Viss (2-4) 4.4% 6.9% 5.8% 7.1% • Relativt stark (5-6) 1.1.% 1.0% 0.0% 0.3% • Stark anknytning (7) 0.4% 0.2% 0.3% 0.0% • JUDAR (218st) • Ingen anknytning 92.4% 89.5% 88.4% 88.3% • Viss (2-4) 6.7% 8.3% 9.7% 9.9% • Relativt stark (5-6) 0.9% 1.8% 1.2% 1.5% • Stark anknytning (7) 0.2% 0.5% 0.7% 0.3%

  23. ”NORMEN?” - ”MAJORITETSBEFOLKNINGEN?” Andel av befolkningen i de fyra nordligaste svenska länen som INTE har någon personlig anknytning till någon av de fem nationella minoriteterna och som INTE heller själva har, ELLER har någon förälder som, invandrat till Sverige Västernorrland 34,0 % Västerbotten 31,3 % Norrbotten 18.8 % Jämtland 15.9 % Självklar slutsats; Det ”normala” för främst Norrbotten, men också för Västerbotten och Jämtland är den mångkulturella karaktären sedan mycket lång tid tillbaka i historien. De etniska identiteterna verkar inte heller avta med ”moderniseringen”, snarast tvärtom. Minoritetsspråklagarna i Norrbotten/Västerbotten dvs. rätt att använda nordsamiska, meänkieli och finska i kontakter med myndigheter lagstiftat sedan år 2000 (de som anger en ”minoritetsanknytning” avviker ej, dvs. är t.ex. inte genomsnittligt äldre)

  24. Tabell 9 Är globaliseringen i huvudsak bra eller dålig för Sverige och Norrland?

  25. Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegative norrlänningen?

  26. Hur ser en globaliseringspositiv respektive negativ norrlänning ut? OM en norrlänning; --- finns i ett hushåll med över 600 000 i årsinkomst, har universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern 50-64 år (och har en judisk identitet), då över 90%uttalat globaliseringspositiva! --- finns i ett hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva! --- finns i hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50 procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar, medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter. Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett ”elitprojekt”

  27. Några generella slutsatser från ”Meborgare i Norr-studien” Skepsis/negativ opinion till storregion. Starkast längst i norr, mindre i söder. Norrlänningen FINNS! Läns-, svensk- och norrlandsidentiteterna lika starka. De starka identiteterna dock främst lokala, grupp- eller individrelaterade. Norrlänningen är påtagligt nöjd med den välfärd kommuner, landsting och stat levererar! Det missnöje som finns rör främst kommunikationer, dvs. vägar och kollektivtrafik (och i någon mån vårdcentraler i fjällkommuner). Norrlänningen vill att beslut ska fattas så decentraliserat som möjligt men Samtidigt att skillnader i livsvillkor inte får bli stora mellan olika individer och delar av Norrland! Norrlänningen är nöjd med demokratin, främst på kommunal och nationell nivå, mindre på EU- och landstingsnivån. Inga egentliga skillnader mellan fjäll- skogs eller kustbygd, större städer eller små orter. Dessutom; Starkt förtroende och många med starkt ”Socialt kapital”

  28. Inställning till serviceskillnader och politiskt beslutsfattande

  29. Blir man lycklig av mera pengar, ekonomisk tillväxt? ”The American way of Life”?? Den som har mest grejer då han dör har vunnit! (Berglund Christer, pitbo som då var doktorand i nationalekonomi på LTU, men för tillfället tillbringade en termin på Texas A&M för att gå doktorandkurser. Är nu energimarknadsanalytiker åt Vattenfall men veckopendlar Piteå-Råckstad Och Norrlänningen?

  30. Innebär höga BRP-siffror, höga nettoexportkvoter och mångmiljardinvesteringar att norrlänningen därmed automatiskt har det/mår bra? Norrlandstaktiken/strategin sedan länge. Se så stora värden Sverige tillförs p.g.a. Norrlands export- och energiföretag, dvs. försöka motivera olika typer av omfördelningar och investering i Infrastruktur En hållbar strategi? Njaeä ytterst ”bökig” omfördelningsdebatt. Vad vi alla som norrlänningar (nog) gjort, mer eller mindre, inte i alla fall fått bort, en stämpel som bidragsberoende landsdel där livsvillkoren i grunden inte är bra. Folk flyttar ju! Nytt politiskt landskap i Sverige, nu mer än 50% i storstadsregionerna! Hur Norrland bli RIKTIGT attraktivt!? Där människor vill bo och dit många vill flytta? NY NORRLANDSBILD?! Av vem?

  31. NORRLAND & KOSTNADS-UTJÄMNING

  32. Norrlands kommuner är självförsörjande i kostnadsutjämningen. AC, BD och Västernorrland betalar nettoavgift, medan Jämtland erhåller bidrag. AC, BD och Västernorrland täcker dock Jämtlands underskott, samt ytterligare 150 miljoner kronor i övriga landet. Om man räknar på det hela kan sägas att Norrlands överskott täcker underskotten i Örebro och Södermanlands län, samt en mindre del av underskotten i några Stockholmskommuner (Stockholms län erhåller mest kostnadsutjämningsbidrag i riket). • I Inkomstutjämningssystemet betalar några höginkomstkommuner i Stockholm och region Skåne avgifter till låginkomstkommuner i deras egna arbetsmarknadsområden? (resten är statligt finansierat)

  33. Vad är viktigt i livet för en Norrlänning? Procentbalans Fast arbete 78 Det jag nu gör på min fritid 74 Ha kvar mina vänner 73 Omväxling i livet 66 Nära till vänner 56 Förverkliga mina ideér 55 Att bo där jag nu bor 38 Att ha nära till släkt 30 Att göra karriär 7 Källa: Westin K (2009)

  34. Att mäta lycka/nöjdhet med livet bland norrlänningar? • Den personliga hälsan antas vara en viktig ingrediens i ett lyckligt liv. En standardfråga i folkhälsoforskningen är frågan; ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, där svarsalternativen är från 0, då ”mycket dåligt” till värdet 10 för ”mycket gott”. De som angett värdena från 8 till 10 har här fått värdet 1 medan de som angett värden från 7 och nedåt fått värdet 0. • Som ett annat mått på ”välbefinnande” har det förtroende för andra människor som en individ uttrycker använts. Det gäller såväl mänskligheten generellt som de personer som finns i den omedelbara omgivningen. På frågan ”Enligt din mening, går det att lita på människor i allmänhet?” utgörs svarsalternativen av en elvagradig skala från ”Inte alls” med värdet 0 till värdet 10 för ”Det går att lita på andra människor”. Här har endast de som angett höga värden dvs. 8-10 getts värdet 1, medan 7 och lägre fått värdet 0. • En sammantagen värdering av livsvillkoren där man bor ingår också i vårt ”lyckoindex”. På frågan; Vad anser du om livsvillkoren på den ort där du bor, har de som svarat ”Mycket bra” fått värdet 1, medan de som svarat ”ganska bra”, ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” fått värdet 0. • Att inte känna sig utanför det sammanhang i vilket man lever torde också, på goda grunder antas vara en viktig del av välbefinnandet. För att fånga en sådan individuell inställning har de som angett ”Stor samhörighet i det dagliga livet med andra på den ort där jag bor” fått värdet 1 och alla andra på en 7 gradig skala fått värdet 0. • Att känna trygghet på den ort där man bor kan också antas vara ett viktigt inslag i tillfredställelsen med livet. På frågan ”Känner du dig trygg på den ort där du bor”, har det som angett ”Mycket trygg” fått värdet 1

  35. Andel av befolkningen som angett en låg, viss samt hög grad av lycka relaterat till län, kommuntyp samt kommunens folkmängd (procent)

More Related