1 / 27

En bildserie om rökavvänjning från Tobaksuppdraget

En bildserie om rökavvänjning från Tobaksuppdraget. Varför rökavvänjning? I. Rökning är den faktor som bidrar mest till sjukdomsbördan Rökningen beräknas kosta det allmänna minst 26 miljarder kr per år Rökare förkortar livet med 7–8 år Rökare har 8 sjukdagar mer per år

tadhg
Download Presentation

En bildserie om rökavvänjning från Tobaksuppdraget

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. En bildserie om rökavvänjning från Tobaksuppdraget

  2. Varför rökavvänjning? I • Rökning är den faktor som bidrar mest till sjukdomsbördan • Rökningen beräknas kosta det allmänna minst 26 miljarder kr per år • Rökare förkortar livet med 7–8 år • Rökare har 8 sjukdagar mer per år • Varje rökare kostar det allmänna 1,2 miljoner kr under ett liv • Arbetsgivarens kostnad är ca 30 000 kr per år (pauser, sjukdagar) 2004-03

  3. Varför rökavvänjning? II • 19% kvinnor och 14% män röker • Upp till 85% vill sluta • Rökare förväntar sig hjälp inom hälso- och sjukvården • Rökavvänjning är kostnadseffektivt; även små insatser har stor effekt • Tillgången på rökavvänjning är otillräcklig 2004-10

  4. Rökavvänjningens nivåer 1. Det korta motiverande samtalet på 5 minuter (eller mindre) • alla inom hälso- och sjukvården bör ha det • alla bör kunna hänvisa till SLUTA-RÖKA-LINJEN 2. Utbildad rökavvänjare • minst 10% resurs på en vårdcentral • minst 50% resurs på ett sjukhus • alla inom hälso- och sjukvården bör kunna hänvisa till rökavvänjare 3. Specialistklinik • alla landsting bör ha en klinik som kan ta emot de svåraste fallen 2004-12

  5. Kort rådgivning 1. Fråga alla patienter om rökning/tobaksvanor. Journalför svaret. 2. Inled ett kort samtal om rökningen. • Försök bedöma motivationen att sluta röka/snusa och anpassa samtalets fokus till graden av motivation. • Förklara sambandet mellan rökning/snusning och den sjukdom patienten söker för. • Informera om läkemedel för avvänjning. 3. Hjälp till. Erbjud stöd och behandling hos utbildad tobaksavvänjare respektive Sluta-röka-linjen vid behov. 4. Följ upp samtalet. 2004-12

  6. Risker med rökning I • LungsjukdomarKroniskt obstruktiv lungsjukdom – KOL(x12), infektioner • CancerLunga(x20), mun(x20), strupe(x15), matstrupe(x10), bukspottkörtel(x3), njurar(x2), urinblåsa(x3), livmoderhals(x2) • Hjärt-kärlsjukdomarHjärtinfarkt(x3), slaganfall(x3), aneurysmbristning(x9), åderförkalkning(x2)

  7. Graviditetpåverkar fostret och barnets framtida liv och hälsa Fertilitetnedsatt kvinnlig/manlig fertilitet, spontanaborter Passiv rökningCancer, hjärt-kärlsjukdom, plötslig spädbarnsdöd, infektioner Övrigtosteoporos, ryggbesvär, struma, magsår, tandlossning Risker med rökning II

  8. Sammanfattning risker III • Rökning ger större medicinska skador än något annat missbruk • Rökrelaterade sjukdomar kan i regel inte behandlas eller mildras om inte rökningen upphör • Ett lyckat rökstopp minskar, inte sällan dramatiskt, risken att insjukna

  9. Var med i en tävling där alla vinner högsta vinsten! Vinnaren, DU, får 1 1/2 timme extra om dagen för all framtid till att göra nya saker. Det FÅR du också råd med, för du får 13 000 KRONOR om året skattefritt under resten av ditt liv. Du BLIR VACKRARE, friskare och piggare. Du luktar bättre. Du ORKAR MER OCH får ett längre liv. Om du är man BLIR du till och med EN BÄTTRE ÄLSKARE! Att vara med i tävlingen kostar ingenting, men du behöver koncentrera dig ordentligt under ett år på att hålla dig till tävlingsreglerna. Vad gör du?

  10. Blodtryck och puls blir normala Varmare händer och fötter Bättre kondition Smak- och luktsinne förbättras Friskare ansiktsfärg Bättre blodcirkulation och lungkapacitet Riskerna för sjukdomar i hjärta och kärl minskar Mera tid och pengar till annat Snabba vinster med rökstopp

  11. Rökning är guldkanten på livet – det blir tomt och trist om jag slutar Att sluta röka är plågsamt Man blir fet när man slutar röka Rökare är trevligare och har roligare Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill inte sluta, bara bli feströkare Det är farligt att sluta röka Hinder för rökstopp

  12. Nikotinberoendet I”Bästa välbefinnandenivå” (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”

  13. Nikotinberoendet–abstinensperioden II”Bästa välbefinnandenivå” (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”

  14. Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin nedstämdhet sömnsvårigheter irritabilitet, frustration, ilska koncentrationssvårigheter ängslan, rastlöshet långsammare puls ökad aptit, viktökning Nikotinabstinens

  15. Den genomsnittliga viktökningen är ca 3–5 kg, ca 10% kan öka mer. Bekräfta att viktökning kan ske Betona att hälsoriskerna av viktökningen är små jämfört med fortsatt rökning Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; ökad motion, planera måltiderna, ät mer frukt och grönsaker, se upp för det som är fett Upplys om att nikotinläkemedel (särskilt nikotintuggummi) och bupropion (Zyban) minskar tidig viktuppgång Vikt och motvikt

  16. 1. Sätt ett rökstoppsdatum en bit fram i tiden (gärna inom 2–6 veckor). 2. Försök ändra vanor och gärna trappa ner litegrann. 3. Vid rökstoppet: • Använd gärna nikotinläkemedel eller bupropion (Zyban) • Ät ordentligt och regelbundet • Drick mer vatten än vanligt första tiden • Håll dig sysselsatt med sådant som gör dig glad; att röra på sig är bra • Rök inte ett enda bloss Bästa sättet att sluta röka

  17. Tuggummi Styrkor: 2 resp 4 mg, flera olika smaker Fabrikat: Nicorette, Nicotinell och Nikotugg Rekommenderad dos: 8–12/ dag. Plåster Fabrikat och styrkor: Nicorette 16-timmarsplåster 15 mg, 10 mg, 5 mg Nicotinell 24-timmarsplåster 21 mg, 14 mg, 7 mg NiQuitine 24-timmarsplåster 21 mg, 14 mg, 7 mg Microtab Styrka: 2 mg/tablett Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 1 tabletter 8–12 gånger per dag vid lågt beroende, 2 tabletter 8–12 gånger per dag vid högt beroende Sugtablett Styrka: 1 mg resp 2 mg/tablett Fabrikat: Nicotinell Rekommenderad dos: 1 mg tablett 8–12 gånger per dag vid lågt beroende, 2 mg tablett 8–12 gånger per dag vid högt beroende Inhalator Styrka 10 mg/cylinder Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 4–12 pluggar per dag. 6 pluggar per dag rekommenderat genomsnitt. Nässpray (receptbelagt) Styrka: 0,5 mg/dos Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 1–2, högst 3 doser/ timme i vardera näsborren. Nikotinläkemedel

  18. Bupropion • Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin • Fabrikat: Zyban • Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna • Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor • Behandlingstid 7–9 veckor • En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag – 8 tim mellan doserna! • Dämpar abstinens • Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel • Kontraindikationer och interaktioner 2004-10

  19. Av männen snusar 22%, av kvinnorna 3% Snus innehåller 2500 kemiska ämnen Genomsnittssnusaren använder 1/3 dosa om dagen (= nikotin motsvarande cirka 20 cigaretter) Snus i munnen 13 timmar i snitt Hög nikotinnivå i blodet ger starkt nikotinberoende Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Hjärta-kärl, höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer i munnen och bukspottkörteln Ökad risk för muskelskador vid idrottsutövning Risk för plötslig spädbarnsdöd och låg födelsevikt Snusavvänjning = rökavvänjning (med viss modifikation) Har nytta av nikotinläkemedel Snus är inte ett rökavvänjningsmedel Snus och snusare 2004-10

  20. 1. Ett intresse för förändring och en tro på att man kanmåste växa fram 2. När vi är beredda gör vi ett val – tar ett beslut 3. Om ett verkligt beslut har fattats följer handling Motivationsprocessen– väga för och emot

  21. 1. Öppna frågor – ”Hur ser du på att du röker?” 2. Reflektivt lyssnande. 3. Sammanfatta gärna. 4. Försök bedöma motivationsnivån. 5. Styr in samtalet på viktiga fokus. 6. Erbjud information som kan behövas. 7. Klienten väljer väg: självmotiverande uttalanden. Motiverande samtalsmetodik

  22. Rökslutarprocessens fem stadier I 3. Förberedelse/(beredd) 4. Handling 2. Intresserad/(osäker) 5. Vidmakthållande 1. Ointresserad/(inte beredd)

  23. Rökslutarprocessens fem stadier II 5. Vidmakthållande 4. Handling 3. Förberedelse/beredd 2. Intresserad/osäker 1. Ointresserad/inte beredd

  24. Rökslutarprocessens fem stadier III 5. Vidmakthållande Fokus: Hålla fast vid beslutet. Hur undviker man att återfalla? – Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka (snusa)? Vid återfall – Hur kan du göra? 4. Handling Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? – Hur lindra abstinens och nikotinsug? – Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka (snusa)? 3. Förberedelse/ beredd Fokus: Beslut och planering. Hur gör man på bästa sätt? – Beslut – Sätta stopp-datum? – Förberedelser? – Läkemedel? 2. Intresserad/ osäker Fokus: Väga för och emot. Hinder, lösningar. – Fördelar med att sluta? – Nackdelar med att sluta? – Om du jämför, hur tänker du då? – Vad blir svårt? – Hur skulle du kunna göra? 1. Ointresserad/ inte beredd Fokus: Väcka intresset. Varför ska man sluta? – Känner du till hur rökningen(snuset) påverkar din hälsa… får jag berätta? Om det verkar gå bra – Vad är fördelarna med attröka (snusa) tycker du? – Någon fördel med att sluta?

  25. Att snabbt mäta motivationenSom utgångspunkt för ett samtal kan du använda en motivationsskala som löper mellan noll och tio. Varje intervall anger ett lämpligt fokus för samtalet. Du kan fråga: Röker du? Hur intresserad är du av att sluta på en skala 0–10?Alternativt: Hur ser du på din rökning? 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 Ointresserad/inte beredd (0-3) Samtalsfokus: Väcka intresset. Varför ska man sluta? Intresserad/osäker (4-7) Samtalsfokus: Hitta lösningar på det som känns svårt. Förberedelse/beredd (8-10) Samtalsfokus: Hur gör man för att sluta på bästa sätt? 2004-10

  26. Hur kunde du ha gjort? Hur tänker du göra nästa gång? Kartlägg risksituationer Planera för att hantera dem Definiera återfall/bakslag som lärosituationer Återfall

  27. Hemsidor rökavvänjning • www.tobaksfakta.org (allmän tobakshemsida) • www.slutarokalinjen.org (även invandrarspråk) • www.cancerfonden.se/slutaroka (interaktiva Pepp) • www.ragnarok-sweden.nu (ungdomar) • www.apoteket.se (Apotekets hemsida om läkemedel)

More Related