1 / 30

Ekologi

Ekologi. år 7 ht-2014. Biologi – läran om livet. Vad är liv? Består av celler Behöver syre Behöver näring/energi Behöver vatten Föds och dör Växer. Olika former av liv. Djur Växter Svampar Bakterier. Fotosyntes.

suzuki
Download Presentation

Ekologi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Ekologi år 7 ht-2014

  2. Biologi – läran om livet Vad är liv? • Består av celler • Behöver syre • Behöver näring/energi • Behöver vatten • Föds och dör • Växer

  3. Olika former av liv • Djur • Växter • Svampar • Bakterier

  4. Fotosyntes Fotosyntesen sker i växternas kloroplaster som innehåller klorofyll. Växterna tar upp koldioxid från luften, vatten från marken och omvandlar det med hjälp av solljus till druvsocker och syre. H2O + CO2+ ljusenergi → druvsocker+ O2

  5. Cellandning Cellandning sker i alla celler (mitokondrierna) för att frigöra energi. Socker bryts ned med hjälp av syre och bildar energi. Dessutom bildas restprodukterna vatten och koldioxid. druvsocker + O2 → H2O + CO2 + energi

  6. Cellens byggnad

  7. Växtcell

  8. Fröväxternas liv Blommans delar Pistill Ståndare Kronblad Foderblad

  9. Pollinering och befruktning På ståndarna bildas pollen. För att befruktning ska kunna ske måste dessa komma till pistillen på en blomma av samma art. Pollinering kan ske med vinden eller med olika insekter. Då pollenkorn från en blomma av samma art kommer till pistillen kan befruktning ske inuti pistillen och ett frö bildas.

  10. Spridning av frön Med hjälp av Vind: ex maskrosfrön Vatten: ex kokosnöt Djur: ex kardborre (fastnar i päls) ex äpple (frön äts upp och bajsas ut på annan plats)

  11. Fröet gror För att ett frö ska kunna gro behövs vatten, värme och en bra plats att växa på (jord). I fröet finns näring, som gör att växten klarar sig den första tiden utan solljus och koldioxid.

  12. Växten växer Sockret som bildas i fotosyntsen kan omvandlas till energi med hjälp av cellandningen, men också omvandlas till andra ämnen som växten behöver när den växer.

  13. Ekologins begrepp Producent: Växt – producerar (tillverkar) näring i form av druvsocker som kan användas för att få energi. Konsument: Alla de som konsumerar (förbrukar/använder) den näring som växterna tillverkar. Exempelvis djur och svampar.

  14. Näringskedja ”Vem äter vem” En näringskedja börjar alltid med en växt, sedan kommer den som äter växten osv.

  15. Näringsväv Eftersom djuren oftast äter flera olika saker går de olika näringskedjorna in i varandra och bildar en väv.

  16. Näringspyramid En näringspyramid visar precis som näringskedjan vem som äter vem. Den visar dessutom hur mycket det finns i varje steg, dvs biomassan. Massan av växterna är större än växtätarna osv.

  17. Miljöfaktorer Vilka växter och djur som trivs på en plats beror också på miljöfaktorerna: • Är det varmt eller kallt? • Är det ljust eller mörkt? • Är det torrt eller fuktigt? • Är det näringsrik eller näringsfattig jord? osv

  18. Nedbrytare Nedbrytare är de djur, svampar och bakterier som sönderdelar dött organiskt material (dvs döda växter, djur och svampar) så att materialet kan återanvändas igen. Exempel: • Maskar som sönderdelar löv på marken • Mögel som sönderdelar en frukt

  19. Kretslopp Materialet i naturen återanvänds och går runt i ett kretslopp. Ett kretslopp visar hur ett speciellt ämne cirkulerar i naturen. Exempel: • Vattnets kretslopp • Kolets kretslopp

  20. Ekosystem Ett begränsat område som undersöks, ofta en naturtyp, exempelvis savann, sjö, barrskog. Ekosystemet delas in i djursamhälle och växtsamhälle. Alla individer av en art inom ekosystemet kallas population.

  21. Art Två individer av samma art kan få fertil avkomma, dvs deras ungar kan i sin tur få ungar. Exempel: räv, hare, blåklocka, champinjon

  22. Ekosystem i obalans Människan kan ta bort arter genom jakt eller att förstöra en arts livsmiljö Människan kan också flytta arter och på så sätt göra så att ett ekosystem hamnar i obalans. Den nya arten kan konkurrera ut andra arter.

  23. Monokultur Odling av bara en art på ett stort område. Missgynnar vissa arter så de har svårt att klara sig. Gynnar andra arter så att de blir fler och gör stor skada. Variationen minskar.

  24. När vissa arter ökar och gör skada används bekämpningsmedel (gifter). Dessa skadar även andra arter + att skadedjuret även kan bli resistent (överleva giftet). Marken utarmas också och därför används gödsel. Om man gödslar för mycket sköljs näringsämnena ut i åar, sjöar och hav som då blir övergödda.

  25. Övergödning Mycket näringsämnen gör att det blir mer alger. Vattnet blir grumligt och växter längre ner kan inte göra fotosyntes. När algerna dör bryts de ner. Nedbrytarna använder stora mängder syre. Det blir syrebrist och djur får svårt att leva där.

  26. Anrikning Gifter som hamnar i naturen anrikas i djur högt upp i näringskedjan. Det betyder att gifter som bryts ner långsamt tas upp av växter och sedan följer med i näringskedjan. För varje steg i kedjan ökar mängden gift kanske 10 gånger. På detta sätt kan en toppkonsument ha höga halter av giftet lagrat i kroppsfettet.

  27. Biologisk bekämpning I stället för att använda bekämpningsmedel kan man ibland använda naturliga metoder; exempelvis nyckelpigor om äter bladlöss.

More Related