1 / 39

ENERGISMARTA SMÅHUS

ENERGISMARTA SMÅHUS. Ring rådgivarna 08-29 11 29 www.energiradgivningen.se Opartisk, kommunal och kostnadsfri. ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARE. Västerleds Trädgårdsstadsförening 2011-10-17 Kerstin Lundvik Birgitta Govén 08-29 11 29 www.energiradgivningen.se info@energiradgivningen.se.

stevie
Download Presentation

ENERGISMARTA SMÅHUS

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. ENERGISMARTA SMÅHUS Ring rådgivarna 08-29 11 29 www.energiradgivningen.se Opartisk, kommunal och kostnadsfri

  2. ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARE Västerleds Trädgårdsstadsförening 2011-10-17 Kerstin Lundvik Birgitta Govén 08-29 11 29 www.energiradgivningen.se info@energiradgivningen.se

  3. INNEHÅLL • Hur används energin? • Husets värmebehov • Uppvärmningssystem • Varmvatten • Hushållsel • Energideklaration

  4. HURANVÄNDSENERGIN? Ett genomsnittligt småhus använder ca 25 000 kWh/år

  5. HUSETS VÄRMEBEHOV • VART TAR VÄRME VÄGEN? • ÅTGÄRDA KLIMATSKALET • FÖNSTERÅTGÄRDER • TERMOSTATER • STYR- OCH REGLERSYSTEM

  6. Ventilation 15% Tak 15% Väggar 20% Fönster och dörrar 35% Golv och källare 15% VARTTARVÄRMENVÄGEN? Bild från www.energimyndigheten.se

  7. ÅTGÄRDAKLIMATSKALET • Tilläggsisolera vinden, upp till 50 cm • Täta dörrar och fönster med förstånd • Isolera fasaden när du byter ut beklädnaden Bild från www.energimyndigheten.se

  8. FÖNSTER Täta befintliga fönster och välj energieffektiva fönster vid byte • Energieffektiva fönster • Minskar värmeförluster • Dämpar ljud • Minskar kallraset • Risk för utvändig kondens

  9. EKONOMI FÖR NYA FÖNSTER Ungefärliga kostnader för olika fönsteråtgärder inkl. arbetskostnad Kostnaderna är ungefärliga och utgångsläget är ett 15 kvm, 2-glasfönster

  10. TERMOSTATER • Dåligt fungerande termostater kan orsaka onödig energianvändning • Termostaten ska snabbt anpassa sig till förändringar i omgivningen • Över 25 år gamla termostater klarar ofta inte att hålla jämn värme • Oljefyllda radiatorer är inte alltid mer energieffektivt • Bra med elektroniska termostater Undersök och byt ut vid behov KOMPLETTERA VÄRMESYSTEMET

  11. UPPVÄRMNINGSSYSTEM • DIREKTVERKANDE EL • KOMPLEMENT • KONVERTERING TILL VATTENBURET • VATTENBURNA ALTERNATIV • VIKTIGT OM GOLVVÄRME • MILJÖASPEKTER

  12. SMÅHUS UPPVÄRMNING Fördelningen av uppvärmningssätt för småhus under 2009

  13. DIREKTVERKANDE EL • Fördelar och nackdelar • Enkel och billig installation • Dyr drift • Få valmöjligheter • Exempel på komplement • Pelletskamin • Braskamin • Luft-luftvärmepump • FTX-ventilation • Centralbaserat styrsystem

  14. KAMIN OCH KAKELUGN • Ved • Kakelugn lagrar värmen länge • Ger värme vid strömavbrott • Enkelt och hög trivsel • Förutsätter skorsten • Kakelugn kan innebära komplicerad installation • Pelletskamin • Bränslet matas in automatiskt • Går dygnet runt • Liten arbetsinsats • Ger ifrån sig visst ljud • Öppen planlösning behövs för ett bra utnyttjande

  15. LUFT-LUFTVÄRMEPUMP Luft-luftvärmepumpen hämtar värme från uteluften • Fördelar och nackdelar • Enkel installation • Kan användas i direktelvärmda hus • Kan sänka värmebehovet med 30-50 % • Kräver öppen planlösning • Kan medföra buller • Kompletterande värme behövs • Var uppmärksam på kondensvatten Bild från www.energimyndigheten.se

  16. FTX-VENTILATION FTX-ventilation är ”Från- och tilluftsventilation med återvinning” • Fördelar och nackdelar • Kan spara ca 3000 – 4000 kWh/år • Förutsätter nästan att mekanisk frånluftsventilation finns installerat • Passar bäst i hus från 80-talet och senare • Dyrt att dra nya kanaler Bild från www.energimyndigheten.se

  17. KONVERTERING TILL VATTENBURET • Fördelar och nackdelar • Ger stor valfrihet av värmekälla • Kan ge ett bättre inomhusklimat • ROT-avdrag går att använda på arbetskostnaden • 50 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr/person • Stor investeringskostnad: • I genomsnitt 6 000 – 9 000 kr per radiator

  18. VATTENBURET SYSTEM • Vanligaste alternativen: • Fjärrvärme • Pelletspanna • Värmepump • Exempel på komplement • Solvärme • El-patron i nödfall • Samtliga komplement som för direktverkande elvärme

  19. PELLETSPANNA • Fördelar och nackdelar • Årlig kostnad i normalfall ca 10 000 – 12 000 kr • Finns flera olika leveranssätt • Klimatneutralt bränsle och bra förbränning • Kräver viss arbetsinsats och lagringsutrymme • Förutsätter pannrum och skorsten

  20. FJÄRRVÄRME • Fördelar och nackdelar • Mer miljöanpassat än småskalig förbränning • Bekvämt och tryggt • Tar liten plats i huset • I dagsläget är du bunden till en leverantör • Stora prisvariationer mellan olika orter Bild från www.energimyndigheten.se

  21. BERGVÄRMEPUMP • Fördelar och nackdelar • Minskar behovet av köpt energi med ca 65 % • Bekvämt och litet underhåll • Kräver tillstånd från kommunen för att få borra • När det är som kallast krävs tillskottsenergi • Hög investeringskostnad Bild från www.energimyndigheten.se

  22. LUFT-VATTENVÄRMEPUMP Luft-vattenvärmepumpen hämtar värme från uteluften och avger den till det vattenburna värmesystemet • Fördelar och nackdelar • Lägre investering än bergvärme • Ingen åverkan till följd av borrning • Minskar behovet av köpt energi med 50-65 % • Ger mindre värme när det är kallt ute och kräverdå tillskottsenergi. • Utomhusdel kan medföra störande buller UPPVÄRMNINGSALTERNATIV Bild från www.vattenfall.se

  23. VIKTIGT OM GOLVVÄRME • Minst 250 mm isolering under källare eller platta på mark • Risk för kallras vid fönster • Välj golvmaterial som lätt släpper igenom värme till rummet • Trögreglerat • Risk för fuktproblem Läs mer i Grundtips för golvvärme

  24. VARMVATTEN • BETEENDE • UTRUSTNING • SOLFÅNGARE

  25. BETEENDE • Ändra dina vanor och spara varmvatten • Duscha kortare tid • Bada inte för ofta • Diska smart • Stäng kranar så fort de inte används

  26. Byt ut den här! UTRUSTNING • Byt till snålspolande dusch • Täta droppande kranar • Installera resurseffektiva blandare • Välj välisolerad beredare

  27. SOLFÅNGARE En kompletterande värmekälla som kan sänka energikostnaderna • Fördelar och nackdelar • Bekvämt och miljövänligt • Sparar årligen ca 400 kWh/m2 • Bidrag på upp till 7 500 kr • Kräver ackumulatortank • Ger värme under sommarhalvåret april-september Bild från www.wikipedia.se

  28. HUSHÅLLSEL • FÖRDELNING AV HUSHÅLLSEL • BELYSNING • VITVAROR • STANDBY • MATLAGNING • SOLCELLER

  29. FÖRDELNING AV HUSHÅLLSEL

  30. BELYSNING • Glödlampor fasas ut • Lågenergilampor • 80 % mindre energi • 10 gånger längre livslängd • Vitare ljus än glödlampor • Halogenlampor • 30 % mindre energi • 2 gånger längre livslängd • LED-lampor • 80 % mindre energi • 25 gånger längre livslängd • Mycket dyra i dagsläget • Få effektalternativ att välja på Lågenergilampa Halogenlampa LED-lampa Energi och livslängd ovan är jämfört med dagens glödlampor

  31. VITVAROR • Vitvaror är stora elförbrukare, välj minst A-klass vid byte • Kyl och frys • Rätt temperatur • Utför regelbundet underhåll • Kylning och tining • Tvätt och tork • Tvätta med full maskin • Rätt tvättprogram • Välj torktumlare före torkskåp • Använd centrifugering

  32. STANDBY PÅ ELEKTRONIK • Exempel på utrustning: • TV, dator, mobilladdare • Sätt att minska standby-förluster: • Dra ur batteriladdare när de inte används • Koppla samman flera källor med grenkontakt • Aktivera energisparläge på datorn och dess monitor En standby-effekt på 5 W medför en kostnad på 65 kr/år

  33. MATLAGNING • Använd vattenkokare och mikrovågsugn för mindre mängder • Använd inte en platta som är större än grytan • Utnyttja eftervärmen • Använd lock, spara 30% • Välj rätt diskprogram Bild från www.energimyndigheten.se

  34. SOLCELLER • Helt förnyelsebar elproduktion som kan monteras på hustak • 1 kW solceller kan ge 850 kWh per år vid rätt placering • Elproduktion upp till 150 kWh/m2 och år • 1 kW kostar ca 50 000 kr • Bidrag på upp till 60 % går att få • Dimensionera sparsamt Bild från www.energimyndigheten.se

  35. ENERGIDEKLARATION • VAD ÄR DET? • VARFÖR BEHÖVS DEN? • HUR GÅR DET TILL?

  36. VAD ÄR DET? En energideklaration visar: • Byggnadens energiprestanda • Om radonmätning är utförd • Vad som behöver förbättras • Kostnadseffektiva åtgärder för att sänka energianvändningen • Referensvärden för andra byggnader inom samma kategori

  37. VARFÖR BEHÖVS DEN? • EG-direktiv om lägre energianvändning • Ger en tydligare bild av husets driftkostnader, för både köpare och säljare • Småhus ska ha en energideklaration. fr.o.m. den 1 januari 2009, men endast vid försäljning.

  38. HUR GÅR DET TILL? • Samla alla uppgifter om din byggnads energianvändning • Kontakta en oberoende expert • Experten gör följande: • Bedömer handlingarna • Upprättar energideklarationen • Skickar energideklarationen till Boverket

  39. LÄNKTIPS • Vill ni har mer information? • www.energiradgivningen.se • www.energimyndigheten.se • www.boverket.se • www.ab.lst.se • www.svenskfjarrvarme.se • www.svepinfo.se • www.pelletsbranschen.se

More Related