1 / 15

DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson

DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson. KOMMUNAL EKONOMI. Liknar privatekonomi mer än företagens ekonomi 1) En viss summa per månad ska räcka till nödvändiga utgifter men helst också till en del annat. 2 Minskar inkomsterna måste kostnaderna minskas

soren
Download Presentation

DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009av ekonomichef Kjell Fransson Dialogmöte 30 september 2009

  2. KOMMUNAL EKONOMI Liknar privatekonomi mer än företagens ekonomi 1) En viss summa per månad ska räcka till nödvändiga utgifter men helst också till en del annat. 2 Minskar inkomsterna måste kostnaderna minskas 3) Ibland måste investeringar göras (hus, bil etc) om vi har råd (klarar högre månadskostnad för räntor, underhåll, värdeminskning etc) Dialogmöte 30 september 2009

  3. KOMMUNENS GENERELLA INTÄKTER 2010 Kommunalskatt 355 mkr Inkomstutjämning och statsbidrag 102 mkr Kostnadsutjämning 13 mkr LSS-utjämning 16 mkr Kommunal fastighetsavgift 16 mkr Särskilt statsbidrag 2010 14 mkr TOTALT 516 mkr Dialogmöte 30 september 2009

  4. RESURSER TILL VERKSAMHETEN Intäkter (exkl avgifter) 516 mkr Pensioner -8 mkr Avskrivningar -28 mkr Räntor på lån -5 mkr ÅTERSTÅR 475 mkr Avgifter 140 mkr TOTALT 615 mkr Dialogmöte 30 september 2009

  5. FÖRDELNING AV GEMENSAMMA RESURSER Soc + Bun har 83% av resurserna KS har stor andel gemensamma kostnader, t ex Politik, FHV, Facktid, Ekonomi/Persavd, trafik, samarbete m m Dialogmöte 30 september 2009

  6. VAD ANVÄNDS PENGARNA TILL? Dialogmöte 30 september 2009

  7. VARFÖR SAKNAS DET PENGAR? • Ligger i systemets natur (alla vill ha så mycket som möjligt för skattepengarna) • Färre invånare som betalar • Medborgare värnar om ”sitt” område (bo, skola, vägar, äo m m) Vi får leva med att alltid prioritera mellan olika behov och önskemål Dialogmöte 30 september 2009

  8. BEFOLKNINGSUTVECKLING Dialogmöte 30 september 2009

  9. VARFÖR SAKNAS DET PENGAR? 2009-2011 utvecklas skatteunderlaget dåligt mot de senaste åren Procent Dialogmöte 30 september 2009

  10. VARFÖR SAKNAS DET PENGAR? • Trots sämre skatteutveckling är löneökningarna höga även 2009 (de senaste åren +3-5 %) • Generella statsbidrag inte värdesäkrade • Extra statsbidrag endast för ett år (2010) • Ökade kostnader p g a lågkonjunkturen (försörjningsstöd och missbruksvård) Dialogmöte 30 september 2009

  11. LÄGET INFÖR 2010 • RESURSBERÄKNING (SKATTER M M) • JUSTERING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR FÖR LÖNEÖKNINGAR, KOSTNADSÖKNINGAR, ÄNDRADE BEHOV M M SAKNAS 15 MILJONER KRONOR • Nämnder ett uppdrag effektivisera 5 mkr • Förvaltningscheferna förslag besparingar 10 mkr Extra tillskottet från staten förbättrar läget men är ju bara för 2010 – behov av längre planeringshorisont Dialogmöte 30 september 2009

  12. LÄGET INFÖR 2010 NÄMNDERNA LÄMNAT FÖRSLAG ENLIGT UPPDRAG (SOC 0,6 MKR OCH BUN 1,2 MKR ÖVER BUDGETRAMARNA) FÖRVALTNINGSCHEFERNA LÄMNAT EN LISTA MED 38 PUNKTER TOTALT 15 MKR KSau diskuterar nu vilka förslag som ska tillstyrkas alternativt avstyrkas, allt utifrån ett 3-årsperspektiv Budgetbehandling i KS 3/11 och KF 16/11 Dialogmöte 30 september 2009

  13. VAD ÄR EN INVESTERING? I den kommunala bokföringen precis som i bokföringen för privata företag skiljer vi på driftredovisning och investeringsredovisning. En investering är inköp eller byggnation av en fastighet/anläggning med ett större belopp och som dessutom är värdehöjande. Det kan också vara inköp av inventarier där varan har ett inköpsvärde över 20.000 kronor och en livslängd över 3 år. Utgiften för en investering fördelas över den tid som anläggningen eller inventarier beräknas användas och varierar mellan 3 och 50 år. Den årliga minskningen av värdet kallas avskrivning och belastar varje år driftredovisningen och därmed årets resultat. Om vi dessutom tvingas låna till investeringen får vi betala ränta på det lånade kapitalet. Även detta påverkar driftredovisningen och årets resultat. Detta kan likställas med en privatperson som lånar till en villa och därefter betalar amortering och ränta på lånet. Statliga bidrag som inte är riktade till någon särskild investering får inte användas till investeringar det gäller t ex de generella statsbidragen som kommunen erhåller som stöd under den rådande lågkonjunkturen. Alla dessa bidrag ska användas för kommunal verksamhet under de år bidraget avser. Dialogmöte 30 september 2009

  14. HUR BETALAS EN INVESTERING? • ÅRETS ÖKNING AV DE LIKVIDA MEDLEN (RESULTAT + AVSKRIVNINGAR PÅ TIDIGARE INVESTERINGAR) • NYA LÅN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN INNEBÄR JUST NU ALLA INVESTERINGAR ÖVER 30 MKR/ÅR NYA LÅN (FINNS 163,5 MKR I LÅN I NULÄGET) Dialogmöte 30 september 2009

  15. TACK FÖR MIG! Dialogmöte 30 september 2009

More Related