370 likes | 692 Views
Oceanerna. Mera vatten än land. Ann-Catrine Boström, Järvenskolan, Gunnarskog – www.lektion.se. Mera vatten än land. 70% av jordens yta täcks av vatten (hav) 3 stora oceaner. Mera vatten än land. Hav: Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta Atlanten Indiska oceanen. Mera vatten än land.
E N D
Oceanerna Mera vatten än land Ann-Catrine Boström, Järvenskolan, Gunnarskog – www.lektion.se
Mera vatten än land • 70% av jordens yta täcks av vatten (hav) • 3 stora oceaner
Mera vatten än land • Hav: • Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta • Atlanten • Indiska oceanen
Mera vatten än land • Bihav, tex: • Medelhavet • Karibiska havet Nordsjön • Nordsjön
Mera vatten än land • Delar av Oceanerna tex: • Atlanten: Sargassohavet • Indiska oceanen: Arabiska sjön • Stilla havet: Berings hav
Oceanerna Havsbotten
Havsbotten • Shelf – kontinentalsockel – grund del av havsbotten närmast land. - viktiga fiskevatten - olja och naturgas
Havsbotten • Kontinentalbrant - havsbotten stupar brant ner mot djuphavsslätterna
Havsbotten • Djuphavsslätt - 80% av havsbotten - ej så slät - finns bergskedjor
Havsbotten • Bergskedjor under vatten - i Atlanten: Mittatlantiska ryggen, världens längsta bergskedja
Havsbotten • Djuphavsgravar - Marianergraven djupast 11000 m. ( 11 km) under havets yta
Oceanerna Havsvatten
Havsvatten • Vattnets tre former: • Ånga • Vätska • Is
Havsvatten • 94 % av jordens vatten är havsvatten = saltvatten • Resten: insjöar, floder och berggrund = färskvatten
Havsvatten • Saltet i havsvatten kommer från vittrande bergsgrund, följer med flodvatten ut i haven. • Saltvatten har en salthalt på 3,5 % eller lägre. I Östersjön låg salthalt beroende på många flodutlopp och låg avdunstning.
Havsvatten • Bräckt vatten: saltvatten och färskvatten uppblandat = mycket låg salthalt.
Oceanerna Havets rörelser
Havets rörelser • Ytvatten - vind startar rörelse - vattnet rör sig i cirklar, ej framåt - ju mer blåst ju högre vågor. Vågtoppar förvandlas till skum = ”Vita gäss”
Havets rörelser Vågor i cirkelrörelser mot strand
Havets rörelser • Vågor - Kan bli upp till 30 m höga - avstånd mellan vågor på haven 60 – 150 m. Vid långvarig storm upp till 300 m - hastighet varierar med vindstyrka
Havets rörelser • Bränningar Vågen bromsas mot botten eller undervattensgrund, reser sig, bryter, blir till skummande kaskader. Vid botten bildas en utåtriktad ström som kan dra med sig sand och tyngre föremål.
Havets rörelser • Dyning Vinden avtar och sjön lägger sig, en viss lång blank vågrörelse ligger kvar
Havets rörelser • Tsunami - jättevåg, våglängd med flera hundra km. När den närmar sig land tornar vattnet upp sig, 20 – 30 m höga brytande vågor. - kan bero på vulkanutbrott eller jordskalv
Havets rörelser • Havsströmmar = vatten som rör sig över längre sträckor. - Drivkraft: 1. Solens ojämna uppvärmning av världshaven 2. Vind 3. Jordens rotation
Havets rörelser • Golfströmmen - Från Mexico till Europa - Viktig roll i Nordens klimat. Varmt vatten och ljumma västliga vindar ger flera graders värme
Havets rörelser • Labradorströmmen - Från Nordpolen mot Atlanten - Kan påverka sjöfarten mellan Europa och Amerika (isberg följer med strömmen)
Havets rörelser • Tidvatten = Växlingarna mellan ebb och flod, lågvatten och högvatten. Styrs av månens och solens dragningskraft. - Skillnaden större där det är grundare, då vattnet trängs ihop, i tex vikar.
Havets rörelser • Eftersom dragningskraften minskar när avståndet till månen ökar, blir det högvatten även på den motsatta sidan av jorden
Havets rörelser • Var 14:e dag - Springflod • När månen och solen ligger i samma linje och bådas dragningskraft påverkar samtidigt
Havets rörelser • När månen och solen står i rät vinkel – Nipflod. • Månens dragningskraft större än solens då den ligger närmare