Stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar

1. Stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 9, forts 2014-03-28

2. Stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar • Avvägningen inflation-arbetslöshet – kapitel 15 • Centralbanken och penningpolitiken – kapitel 16

3. Inflation vs. arbetslöshet Sambandet mellan arbetslöshet och inflation: Phillipskurvan Mindre arbetslöshet  högre löner  högre produktionskostnader  högre priser = högre inflation Större arbetslöshet  lägre löner  lägre produktionskostnader  lägre priser = lägre inflation Eklund, figur 15.1

4. Inflation vs. arbetslöshet Punkt A: långsiktig BNP med ”naturlig” arbetslöshet utan inflation eller inflationsförväntningar Naturlig arbetslöshet: endast struktur- och friktionsarbetslöshet: NAIRU (Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment) – stabil inflationsnivå Eklund, figur 15.4

5. Inflation vs. arbetslöshet Expansiv stabiliseringspolitik  minskad arbetslöshet  högre löner = ökad köpkraft Utan inflationsförväntningar: ökad köpkraft  ökad produktion och sysselsättning = minskad arbetslöshet: från punkt A till punkt B Sedan: inser att prisnivåerna stigit generellt  uppmärksammar inflation  justerar inflationsförväntningarna uppåt och kräver högre löner och priser för att skydda sig mot urholkad köpkraft  kurva 2 Fortsätter: högre löner, högre priser  kurva 3, 4  arbetslösheten återgår och inflationen stabiliserar sig i punkt D (högre inflation än i läge A)

6. Inflation vs. arbetslöshet Skärningspunkterna mellan långsiktig BNP och de olika Phillipskurvorna  långsiktig, vertikal Phillipskurva där arbetslöshet är konstant Slutsats Expansiv stabiliseringspolitik kan inte bota friktions- och strukturarbetslöshet, men kan fungera vid temporärastörningar i ekonomin, som mycket djupa lågkonjunkturer och när inflationen inte är ett hot För att nå bestående förändringar i sysselsättningen krävs istället att man förbättrar ekonomins funktionssätt genom att öka anpassningarna på arbetsmarknaden

7. Inflation vs. arbetslöshet Expansionspolitik på kort och lång sikt i modellen för aggregerat utbud och efterfrågan Eklund, figur 15.5

8. Inflation vs. arbetslöshet Åtstramningspolitik Eklund, figur 15.6 Eklund, figur 15.7

9. Inflation vs. arbetslöshet Hur snabbt sker anpassningen till nya förhållanden på marknaderna? Långsammare anpassningar p g a socialt skyddsnät som skyddar löntagare från lönesänkningar  minimilöner som hindrar vissa anställningar Karriärmarknaden och lågkvalificerade arbetare

10. Inflation vs. arbetslöshet Komplettera stabiliseringspolitiken genom att även stimulera utbudet: ”supply-sideeconomics” Reformera marknadens struktur: 1) Stram finanspolitik 2) Riktade stödinsatser för största offren för arbetslösheten som då uppstod: solidarisk lönepolitik, aktiv arbetsmarknadspolitik minska friktionsarbetslösheten  Förskjuta långsiktigt utbud utåt – öka potentiell BNP Begränsningar: kostsamt att t ex sänka skatter pga uteblivna skatteintäkter  underskott i statsbudgeten

11. Inflation vs. arbetslöshet Supply-sideeconomics Eklund, figur 15.8

12. Inflation vs. arbetslöshet Stabiliseringspolitik för att stimulera BNP via efterfrågan mest effektivt när chockerna på marknaderna är temporära, eftersom de inte kan leda till långsiktiga förändringar i sysselsättningen utan att leda till ohållbar inflation Utbudspolitik: försök att öka den långsiktiga, potentiella BNP för att på lång sikt försöka lösa samhällsekonomiska problem

13. Centralbanken och penningpolitiken Centralbanken avgör den långsiktiga inflationstakten genom att styra penningmängden med hjälp av styrräntan och sätta upp inflationsmål Kontracyklisk stabiliseringspolitik: funkar bara på kort sikt På lång sikt: trovärdiga inflationsmål kan påverka inflationsförväntningar och skapa stabilitet

14. Centralbanken och penningpolitiken Tidigare: trycka pengar för att öka statens eller privata aktörernas köpkraft  inflation och omfördelning av resurser Penningmängdens effekter på räntor och kreditvolymer  penningpolitiken viktig för stabiliseringspolitiken

15. Centralbanken och penningpolitiken Penningmarknaden, repetition Hög ränta  lägre efterfrågan på likvida medel Låg ränta  högre efterfrågan på likvida medel  Negativt lutande efterfrågekurva för cash = spegelbilden av utbudet på krediter Utbudet: konstant – varierar inte med räntenivån utan med Centralbankens beslut om penningmängd

16. Centralbanken och penningpolitiken Penningmarknaden Eklund, figur 16.1

17. Centralbanken och penningpolitiken Förskjutning i utbudskurvan när centralbanken påverkar den monetära basen (tillgången på likvida medel) uppåt eller nedåt genom: • Höja eller sänka styrräntan • Köpa respektive sälja värdepapper  Påverka efterfrågan på likvida medel via räntan  C och I Eklund, figur 16.2

18. Centralbanken och penningpolitiken Hög reporänta  hög marknadsränta dyrt att låna  C och I ner  aggregerad efterfrågan ner Låg reporänta  låg marknadsränta  billigt att låna  C och I upp  aggregerad efterfrågan upp Låg ränta  mer lån  mer pengar till bankerna  möjlighet att låna ut ännu mer så att C och I upp ytterligare= ”kreditmultiplikatorn”

19. Centralbanken och penningpolitiken Svårigheter med monetär stabiliseringspolitik Expansiv stabiliseringspolitik  inflation Endast tillfälliga effekter på sysselsättningen Eventuellt motsatt effekt på långfristiga låneräntor Låg ränta kan leda till överlån och finansiell instabilitet Ev. crowdingouteffect

20. Centralbanken och penningpolitiken Förutsättning: bra prognoser Faktorer som påverkar prognosen: • Hushållens framtidstro • Industrins orderingång • Investeringarna • Lagerutvecklingen • Antalet nyanmälda lediga platser och varsel om uppsägning • Börsutvecklingen, räntor och valutakurser • Förväntade ekonomisk-politiska beslut

21. Centralbanken och penningpolitiken Signalera icke-acceptans av inflation  trovärdighet (men göra avkall på sysselsättningen under en period) Signalera m h a inflationsmål När förväntningarna om inflation justerats: lätta upp åtstramningarna och tillåta ökad sysselsättning Förutsättning: autonomi – att Riksbanken inte påverkas av politikers ovilja att skapa arbetslöshet Risk: låga räntor  finansiell instabilitet p g a ökade lån trots oförmåga att betala tillbaka

22. Centralbanken och penningpolitiken I situationer med överoptimism på börsen krävs extremt höga räntor för att dämpa uppåtspiralen: För att upprätthålla finansiell stabilitet behövs komplettering med andra instrument som CB inte förfogar över: minskat värde på ränteavdragen, regleringar, skatter – finansdepartementets och finansinspektionens uppgift Likviditetsfällor med redan låg inflation och pessimism penningpolitik i kombination med att öka penningmängden på annat sätt – sänka krav på kreditsäkerhet, köpa ”värdelösa” värdepapper från banker och företag = Kvantitativa lättnader: för att stimulera lågkonjunktur med bestående deflation