Första världskriget

1. Första världskriget Förloppet

2. Schlieffenplanen. Den stora styrkan skall anfalla… …och den lilla styrkan som ligger här lurar samtidigt den franska huvudstyrkan att anfalla Tanken var att den franska huvudstyrkan därför inte skulle hinna att förflytta sig och möta den tyska huvudstyrkan. Schlieffen hade föreställt sig att han därigenom snabbt skulle ta Paris för att därefter förflytta huvudstyrkan till östfronten och möta det ryska hotet.

3. Målet var att ta Paris, tvinga Frankrike till att kapitulera, samt därefter föra över armén till östfronten Huvudpoängen med Schlieffenplanen var själva omringningen… …och att samtidigt binda upp den franska huvudstyrkan så att motståndet skulle bli minimalt.

4. Von Schlieffen dog innan kriget började och han efterträddes av Helmut Moltke den yngre som gjorde vissa förändringar av planen: 1. Han gjorde västfronten svagare och östfronten starkare. 2. Han försvagade högra flanken. 3. Han förstärkte vänstra flanken…

5. Försvagningen av den högra flanken innebar att man inte kunde hålla så långt till höger… …och förstärkningen på vänsterflanken gjorde att den franska huvudstyrkan pressades tillbaka. Denna lyckade omgruppering kallar fransmännen för ”undret vid Marne”. Den franska huvudstyrkan kunde därför lätt omgruppera och möta den tyska huvudstyrkan

6. Kriget körde nu fast och den s.k ”västfonten” skapades.

7. Linjen flyttade sig enbart marginellt under kriget. Linjen

8. Ex. 1914 Linjen 1914 I slutet av 1914 förlängdes linjen till havet.

9. Svarta veckan • 28 juli Serbien avvisar kraven och Ö-U förklarar krig mot Serbien. • 29 juli mobiliserar Ryssland sina styrkor. • 1 augusti förklarar Tyskland Ryssland krig. • Frankrike lovar Ryssland stöd. • Tyskland förklarar Frankrike krig 3 aug. I föregående presentation berättades om den s.k. ”svarta veckan” Ytterliggare krigsförklaringar som kom efter att Tyskland hade förklarat Frankrike krig gör denna ”vecka” komplett.

10. Svarta veckan • 28 juli. Serbien avvisar kraven och Ö-U förklarar krig mot Serbien. • Den 29 juli mobiliserar Ryssland sina styrkor. • Den 1 augusti förklarar Tyskland Ryssland krig. • Frankrike lovar Ryssland stöd. • Tyskland förklarar Frankrike krig 3 aug. I föregående presentation berättades om den s.k. ”svarta veckan” Den 4 augusti förklarar Storbritannien Tyskland krig p.g.a. intåget i det neutrala Belgien. Den 6 augusti förklarar Ryssland Österrike-Ungern krig.

11. Svarta veckan • 28 juli. Serbien avvisar kraven och Ö-U förklarar krig mot Serbien. • Den 29 juli mobiliserar Ryssland sina styrkor. • Den 1 augusti förklarar Tyskland Ryssland krig. • Frankrike lovar Ryssland stöd. • Tyskland förklarar Frankrike krig 3 aug. • Den 4 augusti förklarar Storbritannien Tyskland krig p.g.a. intåget i det neutrala Belgien. • Den 6 augusti förklarar Ryssland Österrike-Ungern krig. Alltså:

12. Västfronten skapades 1914 Varför stannade fronten? Detta berodde främst på den tekniska utvecklingen t.ex. • Kulsprutan gjorde det lättare att försvara sig än att anfalla. • Artilleri och flyg användes, men kunde inte samordnas med infanteriet.

13. Förtydligande Bilden visar en typisk skyttegrav under första världskriget. Kulsprutor ställdes upp ovanför värnen och med den massiva eldhastigheten kunde man försvara sig mycket bra.

14. Förtydligande Artilleri och flyg användes för att förbereda ett anfall, men…. …träffsäkerheten var dålig … …och samband med infanteriet fungerade inte bra.

15. Förtydligande • I och med det dåliga sambandet med infanteriet kom ofta ett anfall att förberedas genom att man bombade med artilleri och flyg först, därefter anföll infanteriet. • När bomberna föll kunde de försvarande soldaterna gömma sig och när bombardemanget hade slutat kröp de fram. • Då började anfallet som möttes av kulspruteeld. • Anfall hade mycket svårt att lyckas.

16. Teknisk utveckling: Kulsprutan gjorde det lättare att försvara sig än att anfalla. Artilleri användes men kunde inte samordnas med infanteriet. Mentaliteten hos generalerna: Man ansåg att anfall visade på glöd och styrka. Kriget ansågs vara härdande (ett ”stålbad”) Varför dog så många på västfronten? Kombinationen gjorde kriget vid västfronten till ett blodbad.

17. Vad hände på östfronten? • På östfronten gick det bra för Tyskland. • Med hjälp av generalerna Hindenburg och Ludendorff lyckades den tyska armén nå stor framgång. Ett berömt slag var det s.k. ”slaget vid Tannenberg”. Paul von Hindenburg Erich Ludendorff

18. 1915 England och Tyskland var de främsta stridande parterna på västfronten Tysklands och England försökte hitta sätt att få initiativet efter låsningen på västfronten Tyskland inledde ett luftkrig mot England med hjälp av zeppelinare.

19. 1915 England blockerade Tysklands handelsflotta med hjälp av patrullbåtar. Blockaden började egentligen redan 1914, men berörde då bara krigsflottan som befann sig här. Kiel Willhelmshaven Det bör dock tilläggas att delar av den tyska flottan befann sig i Medelhavet i Trieste. Den enda teoretiska möjligheten att nå tyska farvatten var att passera den engelska kanalen. I praktiken var det en omöjlighet med Frankrike och England på ömse sidor. Trieste

20. Handelsblockadens följder • Handelsblockaden ledde till att Tyskland inledde ett ubåtskrig mot England och torpederade handelsfartyg till och från England. • Vid ett antal tillfällen torpederades amerikanska fartyg. Detta blev en anledning för USA att gå med i kriget 1917. • Handelsblockaden påverkade även Sverige, då det även här blev ont om varor. 1917 slog potatisskörden fel i Sverige, något som ledde till svält. Denna svält hade faktiskt stor betydelse för Sveriges utveckling mot demokrati. (Detta kommer vi till senare i kursen.)

21. 1915 Notera maktförhållandena på kartan: Det osmanska riket dominerade mellanöstern. England anföll osmanska riket 1915 i Gallipoli.

22. 1915 Denna halvö heter Krim och ytterst på denna låg en rysk flottbas. Mitt i Bosporen ligger Istanbul, vilket vid denna tid var osmanska rikets huvudstad. Sevastopol Istanbul

23. 1915 Genom att ”öppna” Dardanellerna hoppades England på följande: 1. Att nå Bosporen, ta Istanbul och därmed knäcka osmanerna. 2. Att öppna sunden för att hjälpa den ryska flottan. 3. Att öppna sunden för att kunna föra in förstärkning till Ryssland.

24. Ett första försök gick ut på att, med hjälp av fartyg, tränga sig in i sundet. Eftersom sundet var minerat landsatte de alllierade infanteri. Detta misslyckades också och Gallipoli förblev osmanskt.

25. Gallipoli • Den som fick bära skulden för misslycklandet var dåvarande marinminister Winston Churchill • En annan person som vid slaget gjorde sig känd var den osmanske officeren Mustafa Kemal. Han sågs som segraren i Gallipoli. • Efter kriget kom han att skapa det nya Turkiet och kom därför att få namnet ”Atatürk”, vilket betyder ”turkarnas fader.”

26. 1915 Notera på kartan att Italien har bytt sida. Varför bytte Italien sida? Detta område, Sydtyrolen, tillhörde Österrike-Ungern, medan Italien ansåg att det tillhörde dem. Alliansen med Österrike-Ungern ansågs därför vara ofördelaktig för Italien.

27. 1916 • 1916 var det år då ett antal anfall på västfronten inleddes. • Med tanke på det som tidigare nämnts (t.ex. nya tekniska uppfinningar, som kulsprutan) blev dessa anfall fruktansvärt blodiga. • Exempel på platser är Verdun, Somme och Ypres. • 1916 startar också ett stort arabuppror.

28. Kartan beskriver mellanöstern 1914. Här startade arabupproren mot osmanerna 1916

29. Arabupproret 1916 • Engelska armén hade en undersättelseofficer, Thomas Lawrence, i Mellanöstern som såg till att hjälpa araberna. • England såg detta som sin chans att kunna öppna en front mot osmanska riket. • Araberna lovades ett självständigt rike av England. Detta hände ej och detta ses fortfarande som ett svek av många arabiska nationalister.

30. 1917 Två viktiga händelser USA gick med i kriget . Ryska revolutionen.

31. USA går med i kriget . Orsaken: Handelsblockaden mot Tyskland ledde till att de tyska ubåtskaptenerna beordrades beskjuta engelska handelsflottan. En del amerikanska handelsfatyg besköts. Följden: Det amerikanska engagemanget mot Tyskland är av avgörande betydelse för krigsutgången i och med landets industriella kapacitet

32. Ryska revolutionen. Orsaken: Krigströtthet p.g.a. att kriget gick dåligt. Inre problem i landet m.m. Följderna: I det korta perspektivet: Ryssland gick med på en seperatfred med Tyskland och resten av centralmakterna. I freden i Brest- Litovsk tvingades landet lämna ifrån sig stora landområden. I det längre perspektivet ledde revolutionen till att landet omvandlades till en socialistisk stat som kallades förSovjetunionen

33. 1918 • Vid en sista tysk offensiv på hösten 1918, var det märkbart att fienderna var för många och att tyskland var slutkört. • Med stridsvagnar lyckades nu entente- styrkorna bryta fronten och knäcka Tyskland • Tyskland tvingas till kapitulation och den 11/11 den 11: e timmen 1918 blåste trumpetarna ”eld upphör”. Kapitulationen var då redan underskriven.

34. Sammanfattning av händelseförloppet • 1914 – Undret vid Marne – västfronten kör fast. Tannenberg, Marinblockad mot Tyskland, Osmanska riket går med i kriget. • 1915 – Tyskt luftkrig mot England. England blockerar tyska handelsfartyg, vilket leder till ubåtskrig. England mot Osmanska riket(Gallipoli), Italien går med i kriget på ententens sida (Bulgarien går med). • 1916 – Verdun. Hijaz (arabiskt uppror mot turkarna). • 1917 – USA går med i kriget. Ryska revolutionen. • 1918 – Tyskland ger Ryssland möjligheter till att teckna en separatfred i mars (freden i Brest-Litovsk). Tyskland försöker med en sista offensiv på västfronten, men tvingas kapitulera i november.