1 / 62

Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag : rädda civilisationen ! av Lester R. Brown

Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag : rädda civilisationen ! av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström. www.svenskaplanb.se. Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing . Första boken 1963, Man, Land and Food. Worldwatch Institute 1974.

rowa
Download Presentation

Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag : rädda civilisationen ! av Lester R. Brown

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag: räddacivilisationen! avLester R. Brown (I vår version) Doris NorrgårdAlmström Lars Almström www.svenskaplanb.se

  2. Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

  3. Första boken 1963, Man, Land and Food WorldwatchInstitute 1974 50 böcker 40 språk Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 24 universitet

  4. Vi utgårfrånhoppet Är en klokklimatpolitikegentligensåskrämmande? Vilka uppoffringar vi än måste göra finns det oändliga möjligheter till ett rikt, meningsfullt, omväxlande och roligt liv, som inte bidrar till att fördärva klimat och miljö. Om vi gör den stora omställningen för klimatförändringens skull och forskarna har fel: vad förlorar vi på det? Förlorar vi på en övergång till oändliga energiresurser, renare miljö och en återvunnen ekologisk balans? Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

  5. Dagens bilcentrerade köp-och-släng-ekonomi, som baseras på förbränning av fossila bränslen kommer inte att kunna fungera länge till. Vi behöver bygga en ny typ av ekonomi:- som har ett mångsidigt transportsystem - som baseras på förnybara energikällor - som återvinner och återanvänder allt

  6. Paul Hawken, till en avgångsklass från college 2009: ”Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Och först därefter frågar vi om det är möjligt.” (Citerad av Lester Brown i Plan B 4.0) www.paulhawken.com/paulhawken_frameset.html

  7. Tre modeller för social förändring KatastrofmodellenInvänta en sådan katastrof som får alla att förstå att nu är det farligt. Den har nackdelen att det då också kan vara försent. BerlinmursmodellenLåt opinionen sakta växa utom synhåll för överheten, för att sedan åstadkomma stora förändringar. Nackdel: både osäker och långsam. Tårtbottensmodellen Bearbeta opinionen ihärdigt både uppifrån och nedifrån. Uppifrån: med ständigt nya forskningsresultat. Nedifrån: med återkommande krav på politisk handling. Denna modell fungerade bra i anti-rökkampanjen. Fördel: den ger hopp och den ger oss alla en viktig roll.

  8. Plan B har fyra mål Stabiliserafolkmängden. Utrotafattigdomen. Återställajordensekologiska system, somjuärekonominsbas. Stabiliseraklimatet. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

  9. - I en värld där enorma förmögenheter samlar sig hos de rika är det inte rimligt att barn måste gå hungriga till skolan. • Ingen kan idag påstå att vi inte har resurserna att göra vad som krävs. • Vi är kapabla att bygga upp ett globalt samhälle, där varje människa på jorden får sina grund-läggande behov tillfredsställda – en värld som skulle tillåta oss att betrakta oss själva som civiliserade varelser. • Lester Brown

  10. Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen • Allmängrundläggandeutbildning • Avskaffandeavanalfabetism bland vuxna • Skollunchprogrami de 44 fattigasteländerna • Mödra- ochbarnavårdsinsatseride 44 fattigasteländerna • Reproduktivhälsaochfamiljeplanering • Allmängrundläggandehälsovård Årligatilläggsanslag, totalt: 77 miljarder dollar Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock

  11. Återställajorden Återställajordensekologiska system, somjuärekonomins bas. • Planteraträdochåterställaskogar • Bevaraochbyggauppjordar • Skyddaden biologiskamångfalden • Återställafiskbestånden • Stabiliseragrundvattnen • Planteraträdförattbindakoldioxid Årligatilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

  12. Plan B-budgeten Årligatilläggsanslagsombehövs (miljarder dollar) Grundläggandesocialamål77 Återställandeavjorden 110 Total Plan B-budget 187 Somjämförelse: dettaär en åttondelavvärldensårligamilitärutgifter... Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill

  13. Stabiliseraklimatet Skärner de globalanettoutsläppenavkoldioxid med 80 % föreår2020. Trekomponenter: • Bytutfossilabränslen mot förnybara. • Stoppaavskogningenochplanteraträdförattbindakoldioxid. • Förbättraenergieffektivitetenochstruktureraomtransportsystemen. … såatt vi hindraratt den globalakoldioxidhaltenöverstiger400 ppmochpåsåsättminimerardenkommandetemperaturhöjningen. Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo

  14. Förbättra energieffektiviteten • Byggnader • Bättreisoleringochmereffektivaapparaterkanskäranerenergibehovet med 20-50 %. • Belysning • En världsomfattandeövergång till högeffektivalågenergilamporskulleskäranerenergi-förbrukningen med 12 % vilketmotsvarar 705 avvärldens 2670 kolkraftverk. • Apparaterochvitvaror • Japans Top Runner Programanvänderdagensbästatekniksomminimikravpåmorgondagensprodukter, vilketger en enormenergibesparing. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

  15. Förbättra energieffektiviteten • Industrin • Detfinnsstoramöjligheterattminskaenergi-behovetför de värstautsläpparnaavkoldioxidinomindustrin (kemi, petrokemi, stålochcement). • Transporter • En omläggningavtransportsystemet mot merajärnväg, spårvägochsnabbabusslinjerskullesparaenergiochsamtidigtgöratrafikensäkrareförcyklisterochfotgängare. • Övergångfrånolja till el gerstoraenergivinster. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

  16. En ny struktur på bilmarknaden • Laddhybriderärelhybridbilar med batteriersomkanladdasfråndetvanligaelnätet. Om de laddas med utsläppsfriel frånvind- ochsolenergikanpendlingochkortabilresorgörasutankoldioxidutsläpp. • Om man kombinerarladdhybrider med kraftigtutbyggdvindkraftkanbatteriernaladdaspånatten till mycketlågkostnad. Photo Credit: iStockPhoto / mm88

  17. Energieffektiviseringen i Plan B Förbättrad isolering i byggnader (7 EJ) Effektivare belysning (20 EJ) Förväntad efterfrågan enligt IEA Höjd effektivitet hos apparater (20 EJ) Höjd effektivitet i industrin (31 EJ) Omstrukturering av transporterna (79 EJ) Efterfrågan efter energieffektivisering enligt Plan B Källa: EPI och IEA 1 Exajoule =1000 000 000 000 000 000 joule = 1 triljon joule

  18. Byt ut fossila bränslen mot förnybara • Vind • Sol • Geotermiskenergi • Andra: småskaligvattenkraft, våg- ochtidvattenkraft, biomassa Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner

  19. Vindkraft • Hörnsteni Plan B. Installeradvindkraftskapacitetivärlden, 1980-2008 • Förekommerrikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulleensammaklarahela USAs energibehov. • Finns ivarjeland. • Alltbilligare. • Plan B-måletärattvärldenår 2020 ska ha 3 miljoner MW iinstalleradkapacitet. • Dåbehövs 1,5 miljonerturbinerpå 2 MW varderaföreår 2020. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

  20. Solkraft Världenssamladeproduktionavsolceller1975-2008 • Dagensteknikerinne-fattarsolceller, solvärme-kraftverksamtsolfångareförvärmeochvarmvatten. • Den solenergisomträffarjordenpåbara 1 timmemotsvarardetglobalaenergibehovetförettheltår. • Plan B-måletäratt den installeradekapacitetenförsolenergi (värmeoch el) skaöverstiga 1 miljon MW år 2020. Photo Credit: iStockPhoto / Ekaterina Romanova

  21. Geotermisk energi • Värmenijordskorpansöversta10 km innehåller50 000 gångersåmycketenergisom de totalaglobalareservernaavoljaochgas. • Plan B-måletärattökaden geotermiskavärme-produktionen5 gånger till 500 000 MW värmeoch den geotermiskaelproduktionen 20 gånger till 200 000 MW till år2020. Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo

  22. Världens fördelade elproduktion år 2008 jämfört med Plan B ekonomins 2020 Procent Förnybar utom vattenkraft 4,1 Biomassa 5,6 Vattenkraft17,5 Geotermisk 6,3 Sol 13,5 Kärnkraft 13,7 Vind 37,7 Fossilgas 19,1 Olja 5,2 Vattenkraft20,8 Kol 40,3 Kärnkraft 11,4 Fossilgas 4,8 2008 2020 Källa: EPI och IEA

  23. Stoppanettoavskogningenochplanteraträd • Om nettoavskogningenkanstoppas till år2020 kommer de årligakoldioxidutsläppenattminska med 1,5 miljarder ton kol. • Om vi planterarträdochinförmerskonsamjordbearbetningochmarkanvändningkan vi bådestabiliserajordarnaochbindakol. Om vi kombinerardessametoder med våramålför den förnybaraenergiproduktionenkan vi minskanetto-utsläppenavkoldioxid med 80 % till år2020. Photo Credit: iStockPhoto / AVTG

  24. Plan B-målenförminskningavkoldioxidutsläppen till år 2020 (Miljoner ton kol) Återstående utsläpp 1680 Förnybar energi i stället för fossila bränslen vid produktion av el och värme Jordbruk för att binda kol 600 3210 Trädplantering för att binda koldioxid 860 1500 1400 Omstrukturering av transportsystemet Slut på avskogningen Minskad kol- och oljeanvändning i industrin (100) Utgångsvärdet för utsläppen: 9350 miljoner ton kol (år 2006)

  25. Görkoldioxidutsläppendyrare • Problem: Prisetpåfossilabränslenuttryckerintevad de egentligenkostar. Kostnadenförklimatförändringeningår till exempelinte.Marknadentalarinteekologisksanning. • Lösning: Skatteväxling! • Plan B föreslårsänktainkomstskatteroch en samtidigskattehöjningpåkoldioxidutsläpp med 20 dollar per ton varjeår, såattskattenblir 200 dollar per ton år 2020. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  26. James Hansen är en av världens främsta klimatforskare och en av de första som slog larm om klimatrubbningen. Han studerar klimatets utveckling under långa historiska perioder. Då kan man se farliga åter-kopplingsmekanismers inverkan. Hansen menar att klimatet är känsligare för störningar än vi hittills trott: vi måste sänka halten av koldioxid i atmosfären till under 350 ppm.

  27. Brown vill växla koldioxidskatten mot sänkt inkomstskatt. Hansen föreslår i stället 100 % återbetalning i lika stora delar till alla vuxna medborgare. Det kunde till exempel fungera så här: Höj bensinskatten rejält, men betala genast (nästa månad) ut hela skatteintäkten till alla vuxna medborgare i lika delar på deras skattekonton.

  28. Skatten på bensinen skulle höja bensinpriset. (Det blir dyrare att släppa ut koldioxid.) Men alla får en rejäl skatteåterbäring varje månad. Alla skulle leta efter smarta sätt att behålla pengarna och konsumtionen av bensin skulle gå ner. Allmänheten skulle tycka att det var rättvist att de som förstör klimatet får betala mer, om alla får kompensation. Politikerna skulle få röster. Skatten kunde höjas år efter år, tills alla koldioxidutsläpp blir för dyra.

  29. Tiden är den knappaste resursen av alla. Om vi väntar till det är för sent – vad ska vi då svara när våra barn frågar: - Hur kunde ni göra detta mot oss? - Hur kunde ni utsätta oss för ett sådant kaos? Detta är frågor som vi måste tänka igenom nu, för om vi sviker och inte handlar tillräckligt snabbt, så är det just dessa frågor som kommer att ställas till oss. Lester Brown

  30. Huvuddrag Civilisationenärillaute Lösningarfinns • Hungernbrerutsig • Plan B harfyramål • Livsmedelsprisernaökarsnabbt • Stabiliserafolkmängdenochutrotafattigdomen • Hurhamnade vi här? • Återställajordensekologiskasystem • Matbristensgeopolitik • Plan B-budgeten • Hotandepåfrestningar • Stabiliseraklimatet • Maten– den svagalänken? • Koldioxidskatt • Sönderfallandestater Varför är det så bråttom? • Omslagspunkter Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  31. Hungern brer ut sig Hungern och undernäringen i världen minskade under senare delen 1900-talet – men efter att ha sjunkit till 825 miljoner i mitten av 1990-talet började antalet hungriga öka igen och nådde 915 miljoner år 2008. År 2009 hade antalet passerat 1 miljard. Om vi fortsätter som hittills ifråga om jordbruk, befolkning och energi kommer minst 1,2 miljarder att vara hungriga år 2015. Photo Credit: iStockPhoto / Claudia Dewald

  32. Snabbt stigande matpriser • Åren 2006-2008 tre-dubbladesprisetpåspannmålochsojabönor. Vetepriserna • Effekternablevglobala, men de fattigadrabbadeshårdast. • - De fattigasteanvänderofta50-70 % avinkomsten till mat. • - Om prisetpåspannmåltre-dubblassåtre-dubblasocksålivsmedels-kostnaderna, särskiltförfattigaiu-länder. Rispriserna • Den värstaekonomiskakrisen sedan depressionenficknerprisernaigen, men de liggerändåkvarklartöversinahistoriskamedeltal. Källa: futures.tradingcharts.com

  33. Hur hamnade vi här? • Förrkundematprisernanå en topppågrundavnågonenstakahändelse, somt.ex. missväxt. Men de återgickvanligen till sinanormalavärdenefternästaskörd. • Den nuvarandeprisstegringenberorpålångsiktigatrendersombegränsarutbudetochökarefterfrågan. Photo Credit: iStockPhoto / Tobias Helbig

  34. Utbudet begränsas • Detfinnsintemycketoanvändodlingsbar mark kvar – ochsamtidigtförsvinneråkermark till andraanvändningsområden. • Detgårinteattökabevattningen, eftersom man redanpumparuppförmycketgrundvattenochöverutnyttjarfloderna. • Skördarnasavkastningökarlångsammare. • Jordarnaeroderasochöknarnaväxerp.g.a. avskogningochförhårdbetningochplöjning. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  35. Efterfrågan ökar • Jordensbefolkningökar med 79 miljonervarjeår. • Runt 3 miljardermänniskorförsökerklättrauppförnäringskedjanochätamerspannmåls-intensivaköttprodukter. • Livsmedelstårnumera mot fordonsbränslen: Närproduktionenavbiobränslenökarmåstemänniskornakonkurrera med bilarnaomskördarna. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  36. Mat står mot bilbränslen Omvandlingavmajstill etanol1980-2009 i USA • Ökandeoljepriserhargjortdetlönsamtattomvandlaspannmål till bränsle. • USAs snabbaomställ-ning till etanolproduktiongjordeatt den globalaefterfrågeökningenpåspannmåldubbladesochvärldensspannmålsprisersteg. Den spannmålsomkrävsföratttillverka 100 liter etanolskullekunnalivnära en person iettheltår. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss

  37. Livsmedelsbristens geopolitik • I slutetavår 2007 drevsprisernauppytterligarenärutbudetpåvärldsmarknadenminskadesavattledandespannmålsexportörersom Vietnam begränsadeellerstoppade sin export. • Stigandespannmålspriserorsakadeupploppochoroligheteridussintalsimporterandeländer. • Dettabidrog till attHaitisregeringföll. • Rika ländersomärberoendeavspannmåls-import börjadeköpaellerarrenderastora land-områdenutomlandsförattodla mat åt sig själva. Photo Credit: iStockPhoto / Niko Vujevic

  38. En ny“lösning”: odlautomlands … • Libyenplanerarattodlavetepå 100 000 hektariUkraina. • Sydkoreahartecknatavtalomattfåodlavetepå 690 000 hektariSudan. • Ettkinesisktbolagharförsäkrat sig om 2,8 miljonerhektariDemokratiskarepublikenKongoförattproducerapalmolja. • Totaltärett50-tal storaavtal till ettvärdeav20-30 miljarderdollar klara, ellerpågång. Photo Credit: iStockPhoto / Darko Dozet

  39. Detta skapar risk för konflikter • Markförvärvenskeroftaifattiga, hungrandeländersom Sudan ochEtiopien. • Avtalenträffasöverhuvudetpålokalabönder. • Vissaländertänkerta in egnalantarbetarevilketkanunderblåsadetfolkligamotståndet. • Men ävendessaförsökatttryggamatförsörj-ningenkan visa sig värdelösaomvärldenintetar tag i de långsiktigatrendernaochde hotandepåfrestningarna. Photo Credit: iStockPhoto / Klaas Lingbeek- van Kranen

  40. Hotande påfrestningar Oljetoppen Klimatförändringen Bristen på vatten …förebådarattlivsmedelsproduktionenbegränsasytterligare, prisernastigerochden politiskaoronökar, ifall vi inteklararatthanteradessapåfrestningar.

  41. Oljetoppen • De 20 störstaoljefältenupptäcktesmellanår 1917 och1979. • Sedan 1981 hargapetmellanolje-utvinningenoch de nyaupptäckternablivitstörreochstörre. • Störstadelenav den lättåtkomligaoljanärredanuppumpad. Näroljeproduktionenminskarmåsteländernakonkurreraomettminskandeutbudavolja. Detblirmycketsvårareattöka en energislukandejordbruksproduktionnäroljeprisetstigerochutbudetminskar. Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2

  42. Bristen på vatten • Förbrukningentredubbladesår 1950 – 2000. • 70 % avalltsötvattenanvänds till bevattning. • Överanvändningleder till attsjöarförsvinnerochattfloderintenårfram till havet. • Närakvifärertömssjunkergrundvattnetochbrunnarnasinar. • 175 miljonerindieroch 130 miljonerkineser lever avspannmålsomproducerasgenomatt man pumparuppförmycketgrundvatten. Eftersom man nu pumparuppalltförmycketgrundvattenimångaländersamtidigt, skulleutplåningenavgrundvattendepåerna (och de minskandeskördarna) kunnauppträdavidungefärsammatidpunktöveralltochskapa en matbristsomkanbliomöjligatthantera. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  43. Ettskakande fall: Saudiarabien • Saudiarabienharkraftigtsubventioneratveteproduktionenochdärigenomvaritsjälvförsörjandeimerän 20 år. • Med oljeborrningsteknikerkunde man bevattnaöknenfrån en akvifärsomintefyllspå. • År2008 meddelade man attakvifärenvarnästantömdochattveteproduktionenmåstefasasutheltsenastår2016. • Saudiarabienkommeratttvingasimportera all spannmål till sin befolkningpå 30 miljoner. Saudiarabienärdetförstalandetsomofficielltmeddelatattöverpumpningenkommerattkrympaspannmålsskörden. Photo Credit: NASA

  44. Klimatförändringen • Sedan industrialiseringensbörjanharkoldioxid-halteniatmosfärenökatfrån 277 ppm (miljon-delar) till 389 ppm. • År2008 lågkoldioxidutsläppenfrån de fossilabränslenapå 7,9 miljarder ton kol. • Utsläppenfrånavskogningvar 1,5 miljarder ton kol. • Transporternaochelproduktionenär de störstakällorna till koldioxidutsläpp, ochvärstärkolkraftverken, allakategorier. • Jumerkoldioxidiatmosfären, destohögre global temperatur. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  45. Global medeltemperatur och atmosfärens koldioxidhalter 1880-2008

  46. Klimatförändringen • Jordensmedeltemperaturharökat0,6 grader sedan år1970. • Högretemperaturerskaparstarkarestormarochförvärrarvärmeböljorsomorsakarmissväxt. • IPCC förutsägerattjordensmedeltemperaturkommerattstiga med mellan 1,1 och 6,4 grader dettasekel. • Men den nuvarandetrendenärvärreändessaförutsägelser. Förvarje grad somtemperaturenökaröver den normala under växtperiodensjunkeravkastningen med 10 % förvete, risochmajs. Photo Credit: iStockPhoto / dra_schwartz

  47. Smältande is • Himlensreservoarerförsvinner: • Bergsglaciärernaihelavärldensmälterbortsnabbt. • Himalayas glaciärerförserAsiensstorafloder med vatten under den torraårstiden, vilketärlivsviktigtförjordbruket. • Om dessaglaciärerfortsätterattsmältaidagenstaktkanflodersomGulafloden, Chang Jiang, Ganges och Indus torkaut under torrperiodenochvete- ochrisskördarnaminskadrastiskt. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  48. Smältande is • Haven stiger: • LandisarnapåGrönlandochVästantarktissmälteri en alltsnabbaretakt. • Tillsammansinnehåller de tillräckligtmycketvattenföratthöja haven med 12 meter. • En 10-meters havshöjningskulleöversvämmakustområdendärmerän 600 miljonermänniskoridagharsina hem. Riskenärstorattklimatförändringenkanväxabortomall kontroll. Detkanbliomöjligtattstoppatrendersomstigandetemperaturer, isavsmältningochhavshöjning, vilketskullehotalivsmedelsförsörjningenochskapagigantiskaflyktingströmmar. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

  49. Är maten den svaga länken? • Livsmedelsbristharorsakatattmångacivilisa-tioner, somt.exmajakulturen, gått under. • Skullematenkunnavara den svagalänkenävenfördagenshögtutveckladesamhällen? • Vi harintelyckatsvända de trendersom under-minerarlivsmedelstryggheten. I ställethar vi lagt till nyapåfrestningar. • Närproblemenökarkantrycketpåalltflerregeringarblisåhårtattvissaländer faller sönder. Photo Credit: iStockPhoto / Steven Allan

  50. Sönderfallande stater • En stat kollapsaromdessregeringtapparkontrollenöversittterritoriumochintelängrekangaranterainvånarnastrygghet. • Snabbtväxandebefolkning, ökande hunger ochfattigdom, utarmningavresursernaochpolitiskoropressarefterhandalltflerstater(somAfghanistan, Haiti ochSudan) mot sammanbrott - ochdettaminskarstabilitetenihelavärlden. Hurmångasönderfallandestaterklararvärldeninnan den globalacivilisationenbörjarupplösas? Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh

More Related