1 / 32

Spannmålsodling 2009

Spannmålsodling 2009. Ekonomiskt och Miljömässigt Uthållig Spannmålsodling. En med rimliga insatser, välutvecklad gröda = bra för miljön och ekonomin. En bra start och ett bra bestånd kan ge god skörd med minimal insats efter sådd. Gott om ogräs finns det ibland.

rogan-reid
Download Presentation

Spannmålsodling 2009

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Spannmålsodling 2009 Ekonomiskt och Miljömässigt Uthållig Spannmålsodling

  2. En med rimliga insatser, välutvecklad gröda = bra för miljön och ekonomin.

  3. En bra start och ett bra bestånd kan ge god skörd med minimal insats efter sådd.

  4. Gott om ogräs finns det ibland. Särskilt om grödan är halvbra,kan de konkurrera bra. Hög tid för ogräsharvning.2-3 blad och ogräs med hjärtblad + ett till. Mållafrö kan det bli rikligt av. Kräver rensning för att bli smakligt foder. Ogräsfröet är fuktigt så dettar fort värme.

  5. Med ogräsbekämpning Utan ogräsbekämpning

  6. När ogräset är så här stort går det inte att harva bort.(t.v.) Kemisk bekämpning kompletterar, särskilt om beståndet är klent. (t.h.)

  7. Redan under den varma pingsthelgen 2009började fritflugorna lägga ägg. (Bilden till höger från Jordbruksverket.)

  8. Huvudskotten vissnar bort. En larv hittar man där axanlaget skulle ha varit.

  9. Vart tredje – femte år kommer det ut bladlöss i spannmålsgrödan. Senast veckan efter midsommar börjar de synas. På vårenkläcks depå häggarna.

  10. Lössen sprider även rödsotvirus. DC 13 DC 30

  11. Nykläckt lus Äggrester

  12. Minerarfluga Näringsstick ochäggläggning

  13. DC 22 DC 30 DC 49

  14. DC 30 DC31

  15. Bladfläcksjuka Mark och utsädessmitta

  16. DC 39

  17. Sköldfläcksjuka blir allvarlig om det finns marksmitta. Särskilt vid ensidig kornodling kan angreppen bli kraftiga.

  18. Bekämpningströskel: Vi angrepp av avsköldfläcksjukaeller bladfläcksjuka påett av de tre översta bladen påvar tredje plantaunder stråskjutningen Och att vädret varit regnigt.

  19. Fysiologiska fläckar • Oregelbundna • På en viss bladnivå Manganbrist ger liknande Grå fläckar i havre och I korn bruna fläckar I rader som sen flyter samman. Oftast gulrandiga blad. Sköldfläcksjuka Bladfläcksjuka

  20. DC 30 DC 32

  21. Svampförekomsten ökar under sommaren. Sen sådd ger större risk för angrepp.

  22. DC 11 Ogräs Målla Strax kanogräsharvningsättas in Fritfluga Våtarv

  23. DC 21 Ett sidoskott Lite sent för ogräsharvning, men ännu tid för kemisk ogräsbekämpning Kanske redan DC 30 ?

  24. DC 30 Första noden mindre än 1 cmaxanlag når över 1cm från basen DC 31 Första noden över 1 cm Andra noden mindre än 2 cm

  25. DC 31 sista chansen för ogrässprutning med MCPA (Duplosan Super t.o.m. DC 39) Ev. kombinerad med inssekts eller svampbekämpning.

  26. DC 32 En lång andra nod

  27. DC 37 Flaggbladets spets börjar sticka fram DC 39 Flaggbladets slidaväxer fram Optimala tiden för svampbekämpning om bekämpnings-tröskeln haröverskridits.

  28. DC 49borstspetsarna synliga DC 53 DC 55 DC 57 Axgång - helt ut holk=DC 59

  29. Hur blev skörden ? Avrenset i skörden i handeln har minskat mot bara för 4 år sen. 2009 som 2008

  30. Även volymvikterna har ökat de senaste åren.

  31. Hur och när skörda ?Helsäd eller kärna ?

More Related