Prio projektet juridik
Download
1 / 61

Prio-projektet - Juridik - PowerPoint PPT Presentation


  • 119 Views
  • Uploaded on

Prio-projektet - Juridik. Offentlighet och sekretess Psykiatrisk tvångsvård Lex Maria Dokumentation. Frågor.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Prio-projektet - Juridik' - qamar


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Prio projektet juridik
Prio-projektet - Juridik

  • Offentlighet och sekretess

  • Psykiatrisk tvångsvård

  • Lex Maria

  • Dokumentation


Fr gor
Frågor

  • Kan man hävda att det är för patientens bästa att information ges över vårdgivargränser, eller är ett samtycke från patienten ett skall-krav? Alltså: Hur hanterar kommunal personal information från brukare som behöver komma till landstingets psykiatri till känna inför en suicidbedömning?

  • Finns det något i sekretesslagstiftningen eller annan lagstiftning som motverkar och/eller hindrar samverkan mellan olika verksamheter när det gäller suicidnära personer?


Fr gor forts
Frågor forts,

  • Hur går man tillväga om polisen ringer och vill ha information om en patient som vill ha sekretess?

  • Hur mycket får man delge anhöriga?

  • Hur ser ett medgivande ut som är juridiskt riktigt?

  • Finns det något tillfälle, när det gäller suicid, då det är ok att bryta sekretessen för att förhindra suicid?


Offentlighet och sekretess
Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipens olika former

Yttrandefrihet

Meddelarfrihet

Förhandlingsoffentlighet

Handlingsoffentlighet


Handlingsoffentligheten
Handlingsoffentligheten

TF 2:1

”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”

Vad är en allmän handling?


Kriterier f r allm n handling
Kriterier för allmän handling

Myndighet?

Handling?

Förvaras hos myndigheten?

Inkommen?

Upprättad?

Journalhandlingar?


Begr nsning av offentlighetsprincipen
Begränsning av offentlighetsprincipen

Alla allmänna handlingar är inte offentliga

Allmänna offentliga handlingar och allmänna hemliga handlingar

Begränsningen måste ske genom lag

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)


Osl s till mpningsomr de
OSL:s tillämpningsområde

Mellan myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet

Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

Förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller om det sker på annat sätt = sekretess

Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar


H lso och sjukv rdssekretessen
Hälso- och sjukvårdssekretessen

25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.

Omvänt skaderekvisit innebär presumtion för sekretess


Menpr vning
Menprövning

När anses en person lida men?

Vem är närstående?

När står det klart att den enskilde eller någon honom närstående inte lider men?

Samtycke?

Om uppgiften behövs i direkt vårdsyfte anses menrekvisitet inte vara uppfyllt.


M jlighet och skyldighet att bryta sekretessen
Möjlighet och skyldighet att bryta sekretessen

Trots den stränga sekretessen finns i vissa situationer möjlighet och i andra situationer en skyldighet att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter.

Viktigt att skilja mellan möjlighet och skyldighet.

Någon särskild suicidsekretess finns inte.


Underl ttar samarbetet inom landstingets eller kommunens patientverksamhet
Underlättar samarbetet inom landstingets eller kommunens patientverksamhet

Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas från en myndighet som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting.


Underl tta uppgiftsutbyte mellan h lso och sjukv rd och socialtj nst
Underlätta uppgiftsutbyte mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst

Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av annat skäl inte kan samtycka till att uppgift lämnas ut, hindrar hälso- och sjukvårdssekretess inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens område.


Under riga och missbrukare
Underåriga och missbrukare socialtjänst

Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att uppgift om enskild eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd och den enskilde

inte fyllt 18 år

fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller

Vårdas enligt LPT


V ntade barn
Väntade barn socialtjänst

Samma reglering som underåriga och missbrukare men skyddsobjektet är det väntade barnet.

Väntat barn – möjlighet

Fött barn - skyldighet


N dsituation
Nödsituation? socialtjänst

  • I en nödsituation får enligt BrB 24:4 uppgifter lämnas ut vid överhängande fara för någons liv eller för allvarlig skada för hans hälsa.


Generalklausulen
Generalklausulen socialtjänst

  • OSL 10 kap. 27 §

  • En sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

  • Bestämmelsen ska användas med försiktighet och gäller inte för socialtjänsten eller för hälso- och sjukvården.


M jlighet att polisanm la vissa beg ngna brott
Möjlighet att polisanmäla vissa begångna brott socialtjänst

  • Brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år

  • Försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år

  • Sammanfattningsvis - de grövsta brotten

  • Gäller hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess


Brott mot under riga
Brott mot underåriga socialtjänst

Möjlighet att anmäla alla våldsbrott, sexualbrott och ”brott mot frihet och frid”, oavsett straffskala.


M jlighet blir skyldighet
Möjlighet blir skyldighet! socialtjänst

En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.


Skyldighet att bryta sekretessen
Skyldighet att bryta sekretessen socialtjänst

Uppgiftsskyldighet till enskild enligt förordning om verksamhetschef

”Verksamhetschefen ska ansvara för att

- om en patient som lämnar eller avser att lämna sjukhuset är farlig för någon annans personliga säkerhet eller sitt eget liv, någon närstående till patienten omedelbart underrättas och att, om patienten är farlig för viss person, även denna samt, om det behövs, lämplig myndighet omedelbart underrättas.


Skyldighet att bryta sekretessen forts
Skyldighet att bryta sekretessen, forts. socialtjänst

  • Anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

  • Upplysning om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgiften i ett särskilt fall begärs av domstol, åklagar-, polis-, Kronofogdemyndighet, Skatteverket, 2 kap. 11 § LYHS


Skyldighet att bryta sekretessen forts1
Skyldighet att bryta sekretessen, forts. socialtjänst

Missbrukare som riskerar att skada sig själv – anmälningsskyldighet för läkare, LVM 6 §

Uppgift som behövs för att chefsöverläkaren ska kunna fullgöra sin uppgift enligt LPT 43 §

Körkortslagen

Vapenlagen mm.mm.


Vem f rfogar ver sekretessen
Vem förfogar över sekretessen? socialtjänst

Patienten!

Skydd för patienten, OSL 25:6

Skydd för uppgiftslämnare, OSL 25:7

Uppgifter om andra personer som dokumenterats i patientens journal


Sekretess mellan barn och v rdnadshavare
Sekretess mellan barn och vårdnadshavare socialtjänst

Vårdnadshavarens ansvar enligt föräldrabalken – rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga utveckling.

Informationsplikt?

Sekretess gäller mellan underårig och vårdnadshavare om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.

När förfogar den underårige själv över sekretessen?


Sekretess efter patientens d d
Sekretess efter patientens död socialtjänst

Gäller hälso- och sjukvårdssekretessen även för avlidna?

Sekretesskyddet består men är inte lika omfattande.

Förtal av avliden, BrB 5:4

Regeringsrättens avgörande 2007 Ref 16


Var g r sekretessgr nserna
Var går sekretessgränserna? socialtjänst

Sekretessgränser gäller mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.

Finns det några självständiga verksamhetsgrenar inom hälso- och sjukvårdsverksamheten inom en myndighet?

Nej, enligt OSK och Patientdatautredningen!

Verksamhetsområdet som inte regleras av sekretesslagen kan bli mycket stort


Patientdatalagens reglering av den inre sekretessen
Patientdatalagens reglering av den inre sekretessen socialtjänst

4 kap. Grundläggande bestämmelser om inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet

1 § Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.


Psykiatrisk tv ngsv rd
Psykiatrisk tvångsvård socialtjänst

  • Är suicidrisk grund för tvångsvård?


Fr gor1
Frågor socialtjänst

  • På vilka grunder kan man bli tvångsvårdad?

  • Vilka rättigheter har du som patient när du vårdas enligt LPT? Telefonsamtal, besök?

  • Suicidförsök räknas väl inte som allvarlig psykisk störning enligt LPT? Innebär det att psykiatrin måste släppa hem en person som gjort ett självmordsförsök även om han /hon säger att det kommer att ske igen?


F ruts ttningar f r tv ngsv rd enligt lpt
Förutsättningar för tvångsvård enligt LPT socialtjänst

  • Psykiatrisk tvångsvård enligt LPT får endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och

    1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom sluten psykiatrisk tvångsvård eller

    2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)


F ruts ttningar forts
Förutsättningar, forts. socialtjänst

  • En förutsättning för vård enligt LPT är att patienten motsätter frivillig vård eller det finns grundad anledning att anta att vård inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

  • Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.


Konvertering
Konvertering socialtjänst

  • Från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård enligt LPT

  • Utöver de kriterier som generellt gäller för tvångsvård beaktas suicidrisk särskilt.


Vilka psykiska tillst nd omfattas av begreppet allvarlig psykisk st rning
Vilka psykiska tillstånd omfattas av begreppet allvarlig psykisk störning?

  • Inte utvecklingsstörning – vård ska ges i andra former

  • Ingen uppräkning i lagtexten

  • ”Tillstånd av psykotisk karaktär” med något av symtomen förvirring, tankestörningar, hallucinationer, vanföreställningar. Här i inryms en rad psykotiska tillstånd.


Allvarlig psykisk st rning forts
Allvarlig psykisk störning, forts psykisk störning?

  • Som allvarlig psykisk störning räknas också allvarliga depressioner utan psykotiska symtom men med självmordsrisk.

  • Lider personer med suicidtankar av en allvarlig psykisk störning?

  • Självmordsrisken som sådan är inte tillräcklig grund för tvångsvård.


Samr d med n rst ende
Samråd med närstående psykisk störning?

  • Samråd ska ske med närstående om det inte är olämpligt.


Inskr nkningar i patientens r tt
Inskränkningar i patientens rätt psykisk störning?

  • Elektroniska kommunikationstjänster

  • Kontroll av försändelser både till och från patient

  • Droger

  • Annan skadlig egendom


Lex maria

Lex Maria psykisk störning?

Vad?

När?

Hur?


Lex maria regleringen
Lex Maria - regleringen psykisk störning?

  • Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

  • SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria

  • SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården


Lex maria vad inneb r det
Lex Maria – vad innebär det? psykisk störning?

  • Om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen(6 kap. 4 § LYHS)


Varf r lex maria
Varför Lex Maria? psykisk störning?

  • Att lära av de misstag som sker så att inte andra ska råka illa ut

  • Att patienten ska få klarhet i varför en skada eller sjukdom har uppstått


Vilka omfattas
Vilka omfattas? psykisk störning?

  • Lex Maria gäller både kommun och landsting

  • Lex Maria gäller även för den privata vården samt tandvårds- och apotekspersonal


H ndelser som b r f ranleda en anm lan
Händelser som psykisk störning?bör föranleda enanmälan

  • Några exempel:

  • Vid felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling

  • Vid brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbete mellan olika vårdenheter

  • Förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar

  • Handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord och som föranletts av brister i undersökning, vård eller behandling


H ndelse som skall f ranleda en anm lan
Händelse som psykisk störning?skall föranleda en anmälan

  • En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom (4 kap. 2 § SOSFS 2005:28)


Hur g r man en lex maria anm lan
Hur gör man en Lex Maria anmälan? psykisk störning?

  • Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (2 kap. 7 § LYHS)

  • Anmälan ska ske till en av vårdgivaren utsedd anmälningsansvarig

  • Den anmälningsansvarige rapporterar till Socialstyrelsen

  • Patienten eller närstående ska, och bör i vissa fall, underrättas om en anmälan

  • Patient/närstående har i vissa fall möjlighet att lämna sin version

  • Anteckning i journalen!


H lso och sjukv rdspersonalens skyldighet att medverka
Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka psykisk störning?

  • Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet

    (28 § HSL och 2 kap. 1 § SOSFS 2005:12)

  • Hälso- och sjukvårdspersonal skall inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i t ex risk och avvikelsehantering (3 kap. 3 § SOSFS 2005:12)


H lso och sjukv rdspersonalens skyldighet att medverka forts
Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka forts.

  • Lex Maria är en del i avvikelsehanteringen

  • Vid en negativ händelse eller tillbud ska en bedömning snarast göras om det inträffade också ska Lex Maria anmälas

  • Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att rapportera till vårdgivaren

  • Vårdgivaren ska använda de erfarenheter som kan göras i samband med utredningar i Lex Maria ärenden i det förebyggande riskhanteringsarbetet


Om patienten sj lv vill anm la
Om patienten själv vill anmäla? forts.

  • Om patienten själv är missnöjd och vill göra en anmälan kan han/hon vända sig till:

  • Patientnämnden inom sitt landsting

  • Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)

  • Socialstyrelsen


Bikupa
Bikupa forts.

  • Vet Du vem/vilka som är anmälningsansvariga för Lex Maria på din arbetsplats?

  • Har Du gjort en Lex Maria anmälan någon gång? Vad har Du för erfarenheter?


Dokumentation

Dokumentation forts.

Vikten av att dokumentera vid tillämpning av Lex Maria och LPT


Patientjournalf ring reglering
Patientjournalföring - reglering forts.

  • Patientdatalagen (2008:355) (PDL)

  • SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården

  • SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria

  • Förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård


Syfte med journalf ring enligt pdl
Syfte med journalföring enligt PDL forts.

  • I första hand att bidra till en god och säker vård av patienten

  • … med även en informationskälla för:

  • patienten,

  • uppföljning och utveckling av verksamheten,

  • tillsyn och rättsliga krav,

  • uppgiftsskyldighet enligt lag, samt

  • forskning.


Patientjournalens inneh ll enligt pdl
Patientjournalens innehåll enligt PDL forts.

  • Uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.

  • Om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla

  • 1 uppgift om patientens identitet,

  • 2 väsentliga uppgifter om bakgrund till vården,

  • 3 uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydliga åtgärder,

  • 4 väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och

  • 5 uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.

  • Det ska finnas uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.


Patientjournalens inneh ll enligt sosfs 2008 14
Patientjournalens innehåll enligt SOSFS 2008:14 forts.

Patientdokumentation ska alltid innehålla:

  • entydig personidentifikation,

  • en patients senast kända adress eller andra kontaktuppgifter,

  • namn och befattning på den person som svarar för en viss journaluppgift,

  • tidpunkt för varje vårdkontakt som en patient har haft eller ska ha.


Patientjournalens inneh ll enligt sosfs 2008 141
Patientjournalens innehåll enligt SOSFS 2008:14 forts.

  • Patientjournalen ska även i förkommande fall innehålla uppgift om:

  • aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar,

  • ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar,

  • förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel,

  • undersökningsresultat,

  • överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen,

  • vårdhygienisk smitta,


Forts
Forts… forts.

  • epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård,

  • lämnade samtycken,

  • patientens egna önskemål vad avser vård och behandling,

  • uppgift som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende de medicintekniska produkter som har föreskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient,

  • utfärdade intyg och remisser och andra inkommande och utgående uppgifter samt,

  • vårdplanering.


Dokumentation vid till mpning av lex maria och lpt
Dokumentation vid tillämpning av Lex Maria och LPT forts.

  • Utöver vad som föreskrivs i 5 och 6 §§ får en patientjournal innehålla de uppgifter som enligt lag eller annan författning ska antecknas i en patientjournal (3 kap. 7 § PDL)


Lex maria sosfs 2005 28
Lex Maria – SOSFS 2005:28 forts.

  • En anteckning om att en patient eller en närstående underrättats om Lex Maria anmälan skall göras i patientjournalen. Det skall även antecknas om informationen inte lämnats och anledningen till detta

    (7 kap. 2 §)


Lpt f rordning 1991 1472 om psykiatrisk tv ngsv rd och r ttspsykiatrisk v rd
LPT – Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

  • Chefsöverläkaren ska se till att journalen för patienter som avses i LPT utöver vad som följer av PDL och föreskrifter meddelade med stöd av lagen innehåller, t ex:

  • Vårdintyget eller kopia av det

  • Uppgift om beslut i fråga om tvångsvård

  • Uppgift om patienten överklagat beslut om tvångsvård

  • Vårdplanen


Lpt forts
LPT forts. och rättspsykiatrisk vård

  • Uppgifter om samråd med patienten och dennes närstående enligt 16 och 17 §§ LPT

  • Uppgifter om tvångsåtgärd enligt LPT 6 eller 6 a §§ samt skälen för åtgärden

  • Uppgift och beslut om upphörande av sådan vård som anges i 10 §

  • Uppgift om omhändertagande av egendom och om kontroll av försändelser

  • M.m m.m


Bikupa1
Bikupa och rättspsykiatrisk vård

  • Fundera på vilka konsekvenserna skulle kunna bli vid en bristfällig dokumentation

    • För en suicidnära patient

    • För dig som yrkesutövare

    • För vårdgivaren