fiskodling pr vning och tillsyn enligt milj balken n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Fiskodling - prövning och tillsyn enligt miljöbalken PowerPoint Presentation
Download Presentation
Fiskodling - prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 19

Fiskodling - prövning och tillsyn enligt miljöbalken - PowerPoint PPT Presentation


  • 205 Views
  • Uploaded on

Fiskodling - prövning och tillsyn enligt miljöbalken. HaV 2012-05-02 robert.erixon@lansstyrelsen.se. Organisation 2012. Landshövding. Stab. Internrevisor. Länsråd. Administrativ. Ledningskansli. Ekonomi. Kommunikations- sekretariat. Lands- bygd. Miljö. Miljö- analys. Livs- miljö.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Fiskodling - prövning och tillsyn enligt miljöbalken' - onawa


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
fiskodling pr vning och tillsyn enligt milj balken

Fiskodling- prövning och tillsyn enligt miljöbalken

HaV 2012-05-02

robert.erixon@lansstyrelsen.se

organisation 2012
Organisation 2012

Landshövding

Stab

Internrevisor

Länsråd

Administrativ

Ledningskansli

Ekonomi

Kommunikations-sekretariat

Lands-

bygd

Miljö

Miljö-analys

Livs-miljö

Natur-vård

Regional

tillväxt

Sam-hälls-utveck-ling

arbetsgrupper inom milj enheten
Arbetsgrupper inom miljöenheten
  • Prövning av miljöfarlig verksamhet

ca 100 ärenden/år

  • Tillsyn av miljöfarlig verksamhet

ca 300 ärenden/år

  • Täktverksamhet

ca 300 ärenden/år

  • Naturvård- Vindkraft, vattenverksamhet, markanvändning, artskydd m.m.
  • Förorenade områden (EBH)
anm lningsplikt f r fiskodling
Anmälningsplikt för fiskodling
  • Gäller för fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår.
  • Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd el. motsvarande beslutar.
tillst nd f r fiskodling
Tillstånd för fiskodling

Tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken

  • Gäller för fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår.
  • Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation beslutar.

Samråd med myndigheter och ev. allmänhetAnsökan med miljökonsekvensbeskrivning

aktiva tillst ndspliktiga fiskodlingar i v sterbotten
Aktiva tillståndspliktiga fiskodlingar i Västerbotten
  • Storuman, Luspholmen, 500 ton fisk/år
  • Ankarsund, 1300 ton foder/år
  • Slussfors, 360 ton foder/år
  • Malgomaj, 2400 ton foder/år (tidsbegränsat tom år 2018)
  • Umgransele, 350 ton fisk/år
  • Daikanvik, 300 ton fisk/år
  • Gallejaur, 600 ton foder/år
milj aspekter vid pr vning
Miljöaspekter vid prövning
  • Lokalisering
  • De allmänna hänsynsreglerna
  • Vatten
  • Buller
  • Kemikalier
  • Transporter
  • Avfall
  • Miljömål
  • etc
framtida pr vning f r ett h llbart vattenbruk
Framtida prövning för ett hållbart vattenbruk
  • Samla all lagstiftning i en och samma prövning? Djurskydd, livsmedel, miljö och smittskydd. Fördel med ett samlat tillstånd och en tillsynsmyndighet för verksamheten.
tillsyn enligt milj balken
Tillsyn enligt miljöbalken
  • Kontroll och tillsyn av vattenbruk sker idag enligt olika bestämmelser och olika myndigheter eller olika handläggare inom myndigheter. Livsmedelslagen, djurskyddslagen, smittskyddslagen och miljöbalken är aktuella.
  • Tillsyn på fiskodlingar prioriteras i ”konkurrens” med stora miljöfarliga verksamheter såsom exempelvis Rönnskärsverken, gruvverksamheter, reningsverk och deponier.
  • I jämförelse med andra miljöfarliga verksamheter betalar fiskodlingar en hög tillsynsavgift i förhållande till miljöpåverkan och den faktiska tid för tillsyn som avsätts till branschen.
  • Det finns i dagsläget ingen tydlig koppling mellan tillsynsintäkter och resurser för Länsstyrelsens arbete med tillståndpliktiga miljöfarliga verksamheter såsom det gör för tillsyn som delegerats till kommunala miljönämnder.
tillsyn prioriteringsverktyg f r ett h llbart vattenbruk
Tillsyn, prioriteringsverktyg för ett hållbart vattenbruk
  • Länsstyrelsen i Västerbotten tillämpar en modell för att bedöma miljöfarliga verksamheter utifrån anläggningens miljö- och hälsorisker.
  • Prioriteringsgrunderna utgörs av faktisk miljöpåverkan, nationella och regionala miljömål, miljökvalitetsnormer samt hur verksamhetens egenkontroll fungerar.
  • Modellen ligger till grund för Länsstyrelsens behovsutredning och tillsynsplan. Intervall för besök, besiktningar, handläggning av miljörapporter, hantering av ärenden rörande egenkontroll osv bestäms av anläggningens klassning.
framtida tillsyn f r ett h llbart vattenbruk
Framtida tillsyn för ett hållbart vattenbruk
  • Länsstyrelsen har i dagsläget ansvar för djurskyddstillsyn, miljöbalkstillsyn (för tillståndspliktig verksamhet), fiskerifrågor och smittskydd men på olika enheter och olika handläggare.
  • Samla all lagstiftning och anpassa frågebatteriet i prioriteringsmodellen för framtida tillsyn.
  • Prioriteringsmodellen anger klass 1-4. För klass 1 planeras för flest antal tillsynsdagar per år. Modellen är i dagsläget anpassad för alla typer av miljöpåverkan och används för tillsynsprioritering av alla miljöfarliga verksamheter. I framtiden är det möjligt att anpassa modellen utifrån branscher och deras specifika förutsättningar.
  • Det är också möjligt att exempelvis klassa in objekt i modellen utifrån större regioner eller till och med nationellt. Exempelvis skulle modellen kunna samla all lagstiftning (miljö, livsmedel, smittskydd och djurskydd) och användas nationellt för tillståndspliktiga fiskodlingar med foderförbrukning på >40 ton/år.
erfarenheter
Erfarenheter
  • Fett, oljehinna
  • Lukt
  • Badkvalitet
  • Lokalisering
  • Övergödning
  • Sedimentuppbyggnad
  • Fisketurism
  • Blodvatten
  • Död fisk
framtida m jligheter
Framtida möjligheter
  • Avfall-Död fisk som en resurs. Biogas, kompost eller gödsel. Totalt uppstod ca 166 000 kg död fisk år 2011 i länets 4 största odlingar. Den döda fisken grävs ned på anvisad plats av kommunen eller skickas för destruktion till Karlskoga.
  • Översyn av regler angående animaliska biprodukter. I dagsläget kan inte självdöd fisk tillgodogöras för biogasproduktion i länet eftersom reglerna föreskriver en förbehandling innan biogasutvinning. Risken för smittspridning av självdöd fisk torde vara större vid nedgrävningsförfarande/bortskaffning än återvinningsförfarande.
  • Många befintliga tillstånd är meddelade i strid med förordningen om animaliska biprodukter då de släpper ut blodvatten till recipienten. Enligt förordningen ska detta avfall tas omhand och hygieniseras/destrueras.
  • Fisketurism som en följd av vattenbruken.
animaliska biprodukter d d fisk och slaktavfall fr n fiskodlingar aktuellt l ge i v sterbotten
Animaliska biprodukter, död fisk och slaktavfall från fiskodlingar, aktuellt läge i Västerbotten
  • Tuvans avloppsreningsverk och biogasanläggning i Skellefteå har tillstånd att hantera 15000 ton organiskt avfall för biogasproduktion per år eller 5000 ton TS/år. De utnyttjar i dagsläget ca 50 % av sin tillståndsgivna kapacitet. Skellefteå kn ser gärna att de kan ta emot död fisk men sådant avfall faller under kategori 2- avfall som måste hygieniseras i 135 grader under 20 minuter innan rötning. Skellefteå kn har alltså möjlighet att ta emot tarm- och maginnehåll från slakt av fisk från fiskodlingar (kategori 3- avfall). Däremot kan de inte ta emot självdöd fisk som kräver denna särskilda hygienisering. Kommunen anser som lst att död fisk (högt protein- och fettinnehåll) är en jättebra biogasresurs som borde tas omhand på ett bättre sätt än nedgrävning. De har dessutom ett utrymme i gällande tillstånd för verksamheten. Risken för smittspridning torde vara större med nuvarande nedgrävningsförfaranden? Han påtalar att de driver försök med pelletering av avfallet efter biogasutvinning som då hettas upp till 200 grader, vilket borde ta död på det mesta som ev. kan föras med död fisk.Det krävs ändring av Jordbruksverkets regler ifall biogasanläggningen i Skellefteå ska kunna ta emot självdöd fisk, de har i dagsläget inga planer på att ändra verksamheten för att kunna ta emot detta kategori 2- avfall.