1 / 37

x.x

x.x. Visste du att Sverige har fått en ny fackspråklig resurs?. x.x. 13.7. Rikstermbanken invigdes den 19 mars 2009. Syftet med den är att samla ”alla termer på ett ställe”. x.x. Varför behövs det en rikstermbank?. x.x.

odele
Download Presentation

x.x

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. x.x

  2. Visste du att Sverige har fått en ny fackspråklig resurs? x.x

  3. 13.7

  4. Rikstermbanken invigdes den 19 mars 2009. Syftet med den är att samla ”alla termer på ett ställe”. x.x

  5. Varför behövs det en rikstermbank? x.x

  6. För överblicken, för tillgängligheten – och för en effektiv fackkommunikation. x.x

  7. Vem står bakom Rikstermbanken? x.x

  8. Det gör Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk:Terminologicentrum TNC! (Och förstås alla de som levererat innehållet.) x.x

  9. Men finns verkligen ”alla” termer med? x.x

  10. Nej, inte än. Men vi lägger innya hela tiden. I dag finns ca 59 000 termposter, vilket motsvarar mer än 250 000 termer. På 20 språk. x.x

  11. Det finns alltså inte bara svenska termer i Rikstermbanken? x.x

  12. Nej, det finns termer på ca 20 olika språk. Flest finns det på engelska, tyska, franska och de nordiska språken. Men också några på japanska, turkiska och kurdiska. x.x

  13. Varifrån kommeralla termerna? x.x

  14. Från olika myndigheters, föreningars och företags ordlistor. En stor del kommer också från TNCs egna ordlistor. x.x

  15. Arbetsmiljöverket • Banverket • Boverket • Datainspektionen • Ekobrottsmyndigheten • Ekonomistyrningsverket • EU-upplysningen • Exportkreditnämnden • Fiskeriverket • Försäkringsförbundet • Green Cargo • Högskoleverket • Institutet för infologi • Jernkontoret • Jordbruksverket • Kemikalieinspektionen • Kommerskollegium • Kommittéservice • Konjunkturinstitutet • Konkurrensverket • Kriminalvården • Kungliga biblioteket • Livsmedelsverket • Lotteriinspektionen • Luftfartsstyrelsen • Läkemedelsverket • Länsstyrelsen Västra Götaland • Medlingsinstitutet • Migrationsverket • Miljövårdsberedningen • Montus förlag • Mäklarsamfundet • Nordic Sugar • Nordisk ministerråd • Nordiska språkrådet • Nordterm • NUTEK • Ostfrämjandet • PLAN Föreningen för Produktionslogistik • Post- och telestyrelsen • PPM • Punktskriftsnämnden • Radio- och TV-verket • Regeringskansliet • Riksbanken • Riksgälden • Rättshjälpsmyndigheten • Samediggi • Sanastokeskus TSK • SBU • SIDA • SIKA • Sjöfartsverket • SKB • Skogsstyrelsen • SMHI • Socialstyrelsen • Specialpedagogiska skolmyndigheten • SPIF • Språkrådet • Svensk Byggtjänst • Svenska Kraftnät • Svenska optiktermgruppen • Svenskt Näringsliv • Svenskt visarkiv • Textilrådet • Tullverket • Vattenmyndigheterna • Vägverket • Åklagarmyndigheten • m.fl. Leverantörer av material Omkring 100 organisationer: • myndigheter (majoriteten) • statliga affärsverk, bolag • privata företag • branschorganisationer, föreningar • termgrupper • Terminologicentrum TNC, Språkrådet • utländska organisationer: Nordisk ministerråd, TSK, Nordiska språkrådet x.x

  16. Hur söker man i Rikstermbanken? x.x

  17. Man kan söka bara bland termer eller i alla textfält (s.k. ”fritextsökning”). Söker man termer på ett visst språk använder man utökad sökning. x.x

  18. Varför får jag flera träffar för samma term? x.x

  19. För att samma term förekommer i olika ordlistor, dvs. används inom olika fackområden. I nuläget vill vi ge en överblick och visa vad som finns. Du som användare får sedan välja det som passar ditt sammanhang bäst. x.x

  20. Går det att se hela den ordlista som en viss term kommer från? x.x

  21. Ja, via en länk i varje termpost, i presentationen för varje källa eller i listan över källor. x.x

  22. Vad är skillnaden mellan skräp och smuts? x.x Och vad skiljer egentligen vaniljsocker från vanillinsocker?

  23. Rikstermbanken gör skillnad! x.x

  24. Hur definierar man ”student”? x.x Och vad betyder ”saltbro”?

  25. x.x

  26. Finns det redan en definition av ”allmän handling”? x.x

  27. Vad gör man om man vill kommentera eller föreslå något? x.x

  28. Det finns en möjlighet att lämna synpunkter på varje termpost. x.x Det har bl.a. Henrik gjort, om termen ”käder”:”En käder är också en hopvikt remsa av tunt skinn eller läder som sys fast mellan två arbetsstycken av en sadelmakare; en typisk käder är den s.k. lustarmen på en vanlig ridsadel. Kädrar används alltså inte bara av tapetserare, vilket er definition implicerar.”

  29. Hur ofta uppdateras materialet? x.x

  30. Så ofta leverantören ändrar sin terminologi – och TNC får reda på ändringen. x.x

  31. Finns det andra rikstermbanker? x.x

  32. Ja, men inte så många: i Frankrike (FranceTerme), Irland (Focal.ie) och Litauen (Terminų bankas). x.x

  33. Milstolpar på väg mot Rikstermbanken • Kortlådor och kartotek på TNC (från 1941 och framåt) • Termdok, TNCs första system för datortillämpning i terminologiarbete (från 1969) • Termdok på cd-rom (1987) • TNCs deltagande i internationell standardisering om datakategorier, utbytesformat m.m. (från slutet av 1970-talet) • TNC-kontakter med Termium, Canada (1989 och senare) • TNCs inläggning av svensk terminologi i EUs termbank Eurodicautom (1995–2001) • Kenneth Larssons utredning ”Svenskan i EU” (1998) • TNCs medverkan i utvecklingen av IATE, EUs programvara för en institutionsgemensam termbank (2000–2002) • TISS – förslag till en svensk terminologisk infrastruktur (2003) • Ny cd-romskiva: TNC-term med 45 000 termposter (2005) • Beslut från Näringsdepartementet om Rikstermbanken 2006 43.xx

  34. Aktiviteter efter lanseringen • revidering av befintligt material • påfyllning med nytt material (fler myndigheter, kommuner, privata sektorn) • analys av webbstatistik • ytterligare programvaruutveckling (exporter?, indexsökning? diskussionsforum?) • gränssnitt på andra språk x.x

  35. Fler visioner … • verktygslist (för webbläsare etc.) • klassificering av allt material • samsökningar med andra termbanker (IATE) • lagrings- och arbetsverktyg (förutom sökverktyg) • inkorporering med andra programvaror (översättningsminnen, ordbehandling etc.) • inkorporering i Quest (EU) • fackspråksforskning med hjälp av Rikstermbanken • initiativ till nya terminologiprojekt x.x

  36. Rikstermbanken • ökar medvetenheten om fackspråk, • stärker Sveriges fackspråk och motverkar domänförlust, • ger en ingång till myndighetssamverkan på terminologiområdet, • är ett verktyg i klarspråksarbetet • initierar terminologiarbete och fackspråksforskning, • är inspirationskälla för andra länder.

  37. Kontakta Rikstermbankssekretariatet: rikstermbanken@tnc.se 08-446 66 00 x.x

More Related