I jorden finns lösta kvävesalter i form av nitrater och ammonium. - PowerPoint PPT Presentation

nantai
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
I jorden finns lösta kvävesalter i form av nitrater och ammonium. PowerPoint Presentation
Download Presentation
I jorden finns lösta kvävesalter i form av nitrater och ammonium.

play fullscreen
1 / 11
Download Presentation
253 Views
Download Presentation

I jorden finns lösta kvävesalter i form av nitrater och ammonium.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Kväve finns i naturen främst som kvävgas, gasformiga kväveoxider, nitrat, ammonium och i organiska föreningar. • Det pågår ett ständigt utbyta mellan dessa.

  2. I jorden finns lösta kvävesalter i form av nitrater och ammonium. • Växter och alger använder dem för att bilda proteiner och andra kväverika organiska föreningar. • Dessa äts sedan av heterotrofer som djur, svampar och vissa bakterier.

  3. Kväve cirkulerar på platsen • Framförallt av svampar och bakterier omvandlar åter de organiska föreningar till ammonium och nitrat. • På så sätt blir kväve tillgängligt för växter igen. • I syrerika och inte allt för sura marker trivs bakterier som kan oxidera ammonium till nitrat. På sådana marker har växterna lättare att ta upp kväve.

  4. Kväve kommer från luften • I berg finns nästan inga käveföreningar. • Luften däremot innehåller huvudsakligen kvävgas. • Det kväveförråd som finns i jorden härstammar alltså ursprungligen från kvävgas i luften.


  5. Kväve kommer från luften • Kvävgasen i luften kan omvandlas till nitrater vid åskväder och falla till marken med regnet. • Luftens kvävgas kan också fångas upp och omvandlas till ammonium av en del bakterier. • Denna process kallas kvävefixering. • Kvävefixerande organismer bygger upp kväveförrådet i marken. Detta kvävefixeringsförråd gör att också icke kvävefixerande bakterier kan gro.

  6. Jorden förlorar kväve • Jorden förlorar också kvävesalter. • Vid regn för vattnet med sig en del av närsalter ner genom marken. • En del av dessa hamnar utanför räckhåll för växternas rötter. • Till slut hamnar närsalterna i grundvattnet och rinner ut i vattendrag, sjöar och hav. Denna utarmning av närsalter kallas urlakning.

  7. Jorden förlorar kväve • I marken sker tillförseln av förlusterna av kvävesalter långsamt. • På land cirkulerar det mesta av kvävet på platsen mellan jorden och organismerna. • Tillgången på närsalter med kväve och andra grundämnen, har stor betydelse för vegetationens utseende.

  8. Människans betydelse • Människans verksamhet påverkar tillförseln och förlusterna av kväve i de flesta miljöer. • Skörd av grödor och avverkning av skog gör att nedbrytarna inte kan återföra närsalterna till nästa generation växter. • De organiska föreningarna med sitt kväveinnehåll transporteras bort av människan.

  9. Människan betydelse • Det blir därför nödvändigt att gödsla marken, för att bibehålla samma tillgång på kväve. • Användningen av för stora mängder gödselmedel leder till urlakning av kväveföreningar. • Detta är en av orsakerna till med problemen med övergödning av sjöar och kustnära hav.

  10. Människans betydelse • I förbränningsmotorer omvandlas luftens kväve till nitrater, precis som vid åskväder. • Med nederbörden tillförs marken nitrater i form av salpetersyra. På så sätt ökar mängden kväve långsamt både i jorden och vattnet. • Nerfallet bidrar också till försurning.