Ekonomiskogen

1. Ekonomiskogen

2. Varför sköter vi skogarna och fäller träd? Varför sköter vi skogarna? • Skogarna är vår viktigaste förnybara naturresurs. • Produkter som kommer från skogen exporteras till 150 länder. • Försäljning av produkter från skogsindustrin ger nästan 20 % av export-intäkterna. • Med exportintäkterna köper Finland el, olja, bilar och varför inte också bananer från utlandet. Ekonomiskogen06/2012 1 / 13

3. Skogsägaren bestämmer vad som ska göras. Vem beslutar vad som ska göras i skogen? Vem bestämmer? • Över hälften av skogarna i Finland ägs av privatpersoner. • Skogen kan ge skogsägaren • pengar • fritidssysselsättning • en vacker omgivning • en skogsnatur som är värd att skydda eller • alla dessa tillsammans • Utgående från sina önskemål beslutar skogsägaren vad som görs i hans skog. Ekonomiskogen06/2012 2 / 13

4. En plan som görs av skogsfackmän hjälper skogsägaren. Men vem vet vilka regler och lagar som gäller? En plan till hjälp • I planen kan skogsägaren läsa hur mycket virke det finns i skogen, hur gammal den är och vad som bör göras. • Planen ger också råd om hur skogsägaren bör ta hänsyn till skogsnaturen. • Titta på: skogs-TV:s video om skogsbruksplanen Ekonomiskogen06/2012 3 / 13

5. Förnyelse • När träden är tillräckligt stora eller gamla kan skogsägaren låta utföra en förnyelse-avverkning. Då fälls nästan alla träd. • Träden fälls och görs till stockar. • Stockarna förs till sågverk, där de blir bräder och plankor åt byggare och snickare. • Skogsägaren bär ansvar för att det kommer ny skog i stället för den gamla. • En skog kan förnyas på naturlig väg, genom plantering eller sådd. • Titta på: skogs-TV:s video om förnyelseavverkning Ekonomiskogen06/2012 4 / 13

6. Varför bökar de i marken? Naturlig förnyelse • Naturlig förnyelse används när växtplatsen passar för det. • Marken bearbetas så att fröna gror bättre. • Plantor uppkommer av frön från s.k. fröträd som lämnats kvar vid avverk-ningen och av frön från kantskogen. • Titta på: skogs-TV:s video om naturlig förnyelse med tall Ekonomiskogen06/2012 5 / 13

7. Död ved sparas åt oss insekter. Plantering och sådd • Skog kan också förnyas genom plantering och sådd. • Det kallas skogsodling. • Som trädslag väljs det som bäst passar för växtplatsen och är av finskt ursprung. • Vanligast är tall, gran och björk. • Vid förnyelseavverkning lämnas naturvårdsträd som blir död ved. • Titta på: skogs-TV:s video om • - plantering • - sådd av tall • - naturvårdsträd Ekonomiskogen06/2012 6 / 13

8. Naminami, vilken delikatess. Röjning • Efter röjning får de träd som lämnats kvar bättre längd- och grovleks-tillväxt. • De första åren ska gräs och sly mejas ner så att plantorna inte dör inne i gräset. • I nästa skede ska plantskogen röjas. • På en hektar kan det finnas tiotusentals trädplantor. Beroende på växtplats väljs bland dessa ca 2 000 plantor, som ska bli den framtida skogen. • Titta på: skogs-TV:s video om • - gräsbekämpning • - tidigröjning i plantbestånd • - älgskador Ekonomiskogen06/2012 7 / 13

9. Det skulle ju bli mera virke om alla träd fick bli stora, eller vad? Gallring • Vid gallring väljs vilka träd som ska lämnas kvar och vilka som ska tas bort. • De träd som lämnats kvar växer bättre, då de får mera ljus, vatten och näring. • En gallring ger massaved, som förs till pappers-fabriker. • Målet är att få en blandskog som passar på växtplatsen. • Titta på: skogs-TV:s video om skogsenergi Ekonomiskogen06/2012 8 / 13

10. Är det mycket eller lite? Energi från skogen • En femtedel av Finlands energi är träbaserad. • Källor: • förbränning av träbaserade restprodukter från skogsindustrin ger hälften av den träbaserade energin • från skogen insamlas kvistar, klent virke och stubbar för att brännas • använt virke tas tillvara och för att brännas • Växande träd binder i Finland mera kol än som frigörs vid produktion av skogsenergi. • Titta på: skogs-TV:s video om skogsenergi Ekonomiskogen06/2012 9 / 13

11. Har trädslagen någon betydelse? Exempel på produkter av stockar Ekonomiskogen 01/2011 10 / 13

12. Har trädslagen någon betydelse? Exempel på produkter av massaved Ekonomiskogen 01/2011 11 / 13

13. Testa dina kunskaper Ekonomiskogen 01/2011 12 / 13

14. Svar och poäng Ekonomiskogen 01/2011 13 / 13

15. Vi tackar: • Aili ja Yrjö Rasis stiftelse, som har gjort det möjligt att ta fram utbildningsmaterialet. • Arto Koistinen på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio samt Biologi- och geografilärarnas förbund. • Gerd Mattsson-Turku på Skogsbrukets utvecklings-central Tapio, som redigerat den svenska versionen. Ekonomiskogen 01/2011