slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Ole Settergren, chef för pensionsutveckling PowerPoint Presentation
Download Presentation
Ole Settergren, chef för pensionsutveckling

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 29

Ole Settergren, chef för pensionsutveckling - PowerPoint PPT Presentation


  • 106 Views
  • Uploaded on

Pressträff beräkningsuppdraget – Fördjupad analys av vissa beräkningsregler i ålderspensionssystemet. Ole Settergren, chef för pensionsutveckling. Några termer och begrepp. Inkomstindex – genomsnittlig inkomstutveckling Följsamhetsindexering – omräkning av inkomstpensionen

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Ole Settergren, chef för pensionsutveckling' - mireya


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
presstr ff ber kningsuppdraget f rdjupad analys av vissa ber kningsregler i lderspensionssystemet

Pressträff beräkningsuppdraget – Fördjupad analys av vissa beräkningsregler i ålderspensionssystemet

Ole Settergren, chef för pensionsutveckling

n gra termer och begrepp
Några termer och begrepp
  • Inkomstindex – genomsnittlig inkomstutveckling
  • Följsamhetsindexering – omräkning av inkomstpensionen
  • Balanstal – inkomstpensionens betalningsförmåga
  • Balansering – när pensionssystemets skulder är större än tillgångarna, det vill säga balanstalet är mindre än 1
  • Balansindex – ersätter inkomstindex under balansering
uppdraget fr n regeringen
Uppdraget från regeringen

Pensionsmyndigheten ska analysera möjligheterna att:

  • Motverka överkompensation vid positiv balansering av pensionsrätter.
  • Minska eftersläpningarna i beräkningen av inkomstindex.

Utgångspunkt är Pensionsmyndighetens rapport från 1 mars 2012.

vad r problemen som ska l sas
Vad är problemen som ska lösas?
  • Det vore bra för pensionärerna med mindre variation av balanstalet – som påverkar pensionerna under balanseringsperioder.
  • Det borde också bli lättare att förstå hur pensionerna följer inkomstutvecklingen i samhället generellt.
  • Personer som tjänar in pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen, vilket inte rimmar med hur systemet är tänkt.
s h r fungerar dagens regler
Så här fungerar dagens regler
  • Pensionsrätter som tjänats in under en balanseringsperioden får en ”gas” p.g.a. balanseringen, trots att dessa pensionsrätter har sluppit ”bromsen”
  • Balanstalet – som påverkar omräkningen av pensionerna under perioder av balansering - varierar ”för mycket” p.g.a. inkomstindex släpar efter inkomstutvecklingen.Eftersläpningen leder till att räntan på pensionsskulden är i otakt med avkastningen på ”tillgångarna” - det leder till obalanser i betalningsförmågan som balanseringen kan tvingas rätta.
f rslag 1 verkompensationen tas bort
Förslag 1: Överkompensationen tas bort
  • Överkompensation vid positiv balansering ska tas bort genom att nyintjänade pensionsrätter minskas i samma utsträckning som äldre intjänat pensionskapital minskats av balanseringen
bakgrunden till f rslaget att eliminera verkompensationen ineffektiviteten
Bakgrunden till förslaget att eliminera överkompensationen (ineffektiviteten)
  • Personer som intjänar pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen.
  • Det kan sägas ske på bekostnad av pensionärerna – utan överkompensation skulle deras pensioner vara något högre.
  • Lösningen på problemet är inte att direkt ta bort överkompensationen, lösningen innebär att nyintjänatpensionskapital räknas ner i samma utsträckning som balanseringen medfört för äldre pensionskapital
vad har elimineringen av verkompensationen f r effekt f r pension rer och pensionssparare
Vad har elimineringen av överkompensationen för effekt för pensionärer och pensionssparare?
  • Innebär marginellt högre pensioner för nuvarande pensionärer. Effekten uppskattas i en mycket osäker prognos till att i genomsnitt vara + 13 kronor per månad varje fram tills balanseringen prognosticeras stängas (2028).
  • Kan innebära lägre pension för personer som intjänar pensionsrätt under balanseringsperioden.
slide10
Effekt på ingångspensionen för personer som pensioneras under prognosticerad balanseringsperiod, pensionen utan balansering =11 000
slide12

Kvot mellan ackumulerat inkomstindex och ackumulerad snittinkomst

10

8

6

4

2

0

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

-2

Genomsnittlig variation

standardavvikelse,

+/- 3 procentenheter

-4

-6

-8

År

slide13

Bakgrund till förslaget till nytt inkomstindex

  • Eftersläpningen orsakar betydande variationer i inkomstpensionssystemets betalningsförmåga, som mäts av balanstalet.
  • Betalningsförmågan, balanstalet, sjunker när tillväxten (eller inflationen) sjunker.
  • Problemet kan/bör beskrivas som ett konstruktionsfel. Förändringar i inkomsttillväxt ska inte påverka inkomstpensionens betalningsförmåga.
bakgrund forts
Bakgrund … forts.
  • Förändringar i inkomsttillväxt ska direkt påverka inkomst-pensioner och inkomstpensionskapital via inkomst-indexeringen, inte med eftersläpning samt eventuellt via balanseringen.
  • Inkomstindexets utformningförsöker åstadkomma för mycket, indexet ska spegla:

- nominell inkomstförändring,

- utjämnad över tre år,

- det senaste årets inflation.

  • Inkomstindexet har så stor eftersläpning att indexeringens koppling till aktuell ekonomisk utveckling blir svag. Det gör indexet opedagogiskt.
f rslag ta bort eftersl pningen i inkomstindex
Förslag: Ta bort eftersläpningen i inkomstindex
  • Inkomstindex ska spegla den årliga förändringen i ett inkomstmått mellan två på varandra följande år
  • Förändring i inkomstindex ska avse utvecklingen av genomsnittsinkomsten för det år inkomstindex fastställs (en prognos) och en prognos för genomsnittsinkomsten det därpå följande året
  • För redovisning av prognosernas träffsäkerhet ska faktisk genomsnittsinkomst beräknas med utfallet från taxeringen
f rslag forts
Förslag: …forts.
  • Inkomstindex och faktisk genomsnittsinkomst ska uttryckas i termer av genomsnittlig månatlig inkomst
  • Pensionsmyndigheten – i stället för regeringen – ska fastställa inkomstindex, balanstal och balansindex.
  • Fastställandet ska ske i november, istället för som nu juli/augusti.
f rslag forts1
Förslag: … forts.
  • Som en konsekvens av indexförenklingen tas de utjämningar av avgiftsflödet som görs i beräkningen av avgiftstillgången bort.
  • Pensionsskulden ska beräknas med beaktande av prognosfelet i inkomstindex.
  • Inkomstindexeringen läggs på rätt år i årsredovisningen. Balanstalet påverkas vid övergången (2014) positivt med 1–2 procent.
  • Balanstalet ska påverka pensionsskulden till pensionerad ett år tidigare än vad som nu är fallet
nuvarande utformning av inkomstindex1
Nuvarande utformning av inkomstindex

Föreslagen utformning av inkomstindex

vad har f rslaget att ta bort eftersl pningen f r effekt f r pension rer och pensionssparare
Vad har förslaget att ta bort eftersläpningen för effekt för pensionärer och pensionssparare?
  • När balanseringen är aktiv minskar variationen i indexeringen. Den förväntade minskningen är betydande, men kan inte enkelt på ett tillfredställande sätt kvantifieras
  • Risken (möjligheten) att index driver bort från snittinkomstensnivå försvinner
  • Större aktualitet i inkomstindex – vissa, begränsade pedagogiska vinster.
  • Inkomstindexet blir enklare och lättare att förklara
  • Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex variera mer
och effekten p pensionssystemets finansiella st llning
… och effekten på pensionssystemets finansiella ställning?
  • Variationer i inkomsttillväxt kommer att få mycket liten – nästan ingen – påverkan på inkomstpensionens betalningsförmåga, balanstalet. Det vill säga inkomstindex kommer att fungera som avsett
slide21

Årlig inkomst- och balansindexering nuvarande och föreslagna regler, procent

8

6

nuvarande regler

4

nya regler

med perfekt prognos

2

0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

-2

-4

-6

vriga kommentarer till f rslaget att eliminera eftersl pningen i inkomstindex
Övriga kommentarer till förslaget att eliminera eftersläpningen i inkomstindex

Förslaget kräver acceptans för att:

  • inkomstindex får ett större inslag av prognos än nuvarande inkomstindex
  • tidpunkten för fastställande av inkomstindex senareläggs, i november i stället för i juli/augusti
  • inkomstindex fastställs av Pensionsmyndigheten och inte av regeringen
f reslagna tidpunkter f r genomf rande av f rslagen
Föreslagna tidpunkter för genomförande av förslagen
  • Överkompensation: Nya regler träder i kraft i samband med årsskiftet 2014/2015. Påverkar pensionsrätt intjänad fr.o.m. 2013.
  • Eftersläpningen i inkomstindex:
  • Nytt inkomstindex används från och med årsskiftet 2014/2015. Prognos för inkomstindex 2014 och 2015 beräknas i november 2014.
  • Elimineringen av prognosfelet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2015.
  • Indexeringen av skuld till aktiva ”rättas” from 2014
  • Borttagandet av utjämningarna av avgiftsflödet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2014.
det blir inte mer pengar i systemet
Det blir inte mer pengar i systemet…
  • Variationen i betalningsförmågan, balanstalet, kommer inte att försvinna i och med förslaget!
  • Endast den onödiga och felaktiga variationen orsakad av eftersläpningar kommer att nära nog försvinna.
  • Inkomstpensionens betalningsförmåga kommer i huvudsak att variera med: a) förändringar i antalet personer som har pensionsgrundande inkomst, sysselsättningen, b) variationer i omsättningstid, c) AP-fondens avkastning, d) utvecklingen av de pensionsgrundande beloppen.e) livslängdsförändringar
huvudsakliga nackdelar med f rslagen
Huvudsakliga nackdelar med förslagen:
  • Borttagandet av överkompensationen innebär ökad komplexitet och vissa informationsproblem
  • Prognosinslaget i inkomstindex kan vara och/eller kan upplevas som negativt
  • Det är ur vissa perspektiv negativt med en senarelagd tidpunkt för när inkomstindex fastställs
  • Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex att variera mer än tidigare
  • De garanterar inte en god eller en stabil utveckling av inkomstpensionen
  • Utvecklingen av inkomstpensionen kan eventuellt förstärka konjunktursvängningarna
huvudsakliga f rdelar med f rslagen
Huvudsakliga fördelar med förslagen:
  • Borttagandet av överkompensationen innebär större generationsrättvisa.
  • Det föreslagna inkomstindexet i kombination med prognosfelselimineringen i pensionsskuldsberäkningen tar bort nära nog all ”felaktig” variation i betalningsförmåga, balanstalet.
  • Inkomstindexet blir mycket enklare: Prognosen för nästa års genomsnittsinkomst per månad.
  • Större aktualitet i inkomstindex – vissa pedagogiska vinster.
  • Förenklingar i balanstalet – som en följdändring av förenklingen av inkomstindex.
  • De ligger helt i linje med principerna för inkomstpensionssystemet – maximal standardföljsamhet inom ramen för ett finansiellt stabilt system.
ut ver dessa konkreta f rslag till lag ndringar f resl r vi att
Utöver dessa konkreta förslag till lagändringar föreslår vi att:
  • Regeringen och pensionsgruppen ska ta initiativ till en diskussion med representanter för pensionärer och blivande pensionärer samt andra organisationer för en diskussion om nivån på förskottet/avdraget om 1,6 procent
  • Ett antal ”förbättringsidéer” – de flesta redan beskrivna i vår rapport 2012-03-01 – vad gäller olika beräkningsregler ska analyseras ytterligare.