Peter Ehrström , Göran Sjöberg , Katarina Winka

PDK Strategiseminarium 12.2.2014Vadsägerhögskoleledningen om PDK? - Intervjuanalyspåstrateginivån Peter Ehrström, GöranSjöberg, Katarina Winka

Fem universitet, två yrkeshögskolor • Tre universitet (Vasa universitet, Åbo Akademi, Hanken) och två yrkeshögskolor (Novia, VAMK) i Vasa, Finland • Umeå universitet och SLU i Umeå, Sverige • Intervjuer på strateginivån (rektorer, prorektor) • Intervjuer på vertikalnivå: rektorsnivå-dekanus/prefekt-nivå, institutionsnivå. Pilotfall: Novia i Finland samt SLU i Sverige. • Samt en tilläggsintervju på institutionsnivå vid Hanken.

Case Finland1. Vad betraktas som PDK? • På strateginivå överlag vag eller varierande uppfattning om begreppet = behov att definiera PDK tydligt. • ”Den pedagogiska kompetensen ska vara på den digitala generationens villkor, så att det stöder inlärningen.” (VAMK) • ”Hur man utnyttjar digitala hjälpmedel i undervisningsarbetet och hur man skapar en digitalt inriktad miljö. I mindre grad... att lärare förmår skapa digitala läromedel.” (VU) • Vertikalt är begreppet obekant på alla nivåer i Novia. • Kritik: Det ä mode i allt och det här igen ett begrepp som tydligen är på modet... (Hanken)

2. Vilka färdigheter inräknas i PDK? • Använda (digitala) verktyg och hjälpmedel, hantera läromiljöer... (och) använda verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt, öppenhet och fördomsfrihet, mångsidighet. • Vertikal samsyn om att det handlar om att använda hjälpmedel. • Kritik: Det händer någonting i klassmiljön som man inte kan få på nätet... man får inte igång diskussioner ”på riktigt”, klassiskt sätt (Hanken)

3. Hur beaktas PDK vid anställning • Ämnes/fackkompetensen betonas överlägset mest • Bara ÅA (med en PF) betonar betydelsen av ped. kompetens, inklusive digital kompetens. • Också vertikalt (Novia) helt entydigt ämnes-kompetensen det som styr valet. Vi beaktar PDK, men... • VAMK: man borde kanske ge efter lite på den absoluta ämneskompetensen. • Generell samsyn: betydelsen av pedagogisk kompetens och PDK ökar • Hanken: Info om behovet av PDK kommer alltid utifrån, internt förs ingen sådan diskussion.

4. Hur dokumentera PDK? • Enighet kring värdet av en portfölj, universitets- och/eller undervisningsportfölj, • gärna digital portfölj (med videoklipp, länkar, även respons). På vilket sätt använder, hur tjänar det lärarens och studerandes arbete, visionen för att använda, övergång till ”papperslöst”, användning av distansverktyg, chattar med stud. mm. • Diskutera pedagogisk filosofi, egen praxis, hur man använder och producerar PDK-material. • Vitsord i kurser. ”Den som går på kurser... signalerar intresse” (Hanken). Men: avklarade helheter. • Icke-formell kompetens, egen erfarenhet, bör/ska också dokumenteras • Specifik digital kompetens inom ämnesområdet

5. PDK-strategi? • PDK finns på en praktisk nivå, men inte, eller inte uttalat, på en strategisk nivå • ”strategi att erbjuda fortbildningsmöjligheter i nätbaserad utbildning” (Novia). ”Strategin utgår från hur vi kan tjäna företag i regionen” (VAMK) • Bara ÅA ser det som uttryckligen en strategi. • Minsta gemensamma nämnare är att man ska använda plattformen Moodle. 6. Anpassad infrastruktur? • Överlag nöjda med infrastruktur (Moodle, datasalar...) • Men, den som aktivast överväger infran ifrågasätter mest (VAMK) • olika signaler vertikalt vid Novia (top-down: Inga klagomål/vi ligger efter/ganska bra, kunde vara bättre). • Kanske inte tagit alla digitala verktyg i bruk, men ”if it ain’t broke, why fix it?” (Hanken)

7. Uppgift/vision för organisationen? • Diffus bild, vissa anser att den egna nivån har särskilda uppgifter (ÅA, VY), men annars inte skillnad mellan YH och Uni, andra att den andra nivån är ledande (VAMK om Uni, Hanken om YH) • oklart vem som drivande, YH eller Uni? • Vertikalt noteras viss diskrepans där rektor tycker YH lite längre än Uni, prefekt ser rollen som ganska marginell och ämnesansvarig att YH borde vara långt framme, men ”jag ser inga spår av det...” • ÅA (med PF) anser att universitet med PF har större ansvar för utveckling av PDK, VU (utan PF) betonar att PDK-forskning görs vid PF, men att forskning kring lärande även sker i andra ämnesområden

8. Hur vikta PDK-kompetenser (ämne, pedagogik, digital) • Novia vertikalt entydigt på alla nivåer att fackämnet kommer först, sedan pedagogisk, sedan digital kompetens • ”85-15-5” (80-15-5/85-10-5) • Ämneskompetensen är överlägsen och lär så förbli • Endast ÅA vill inte skilja på kompetenserna i PDK • Digital ses i allmänhet som del av pedagogisk kompetens • (Novia prefekt: digital snarare del av ämneskompetens) • Generell samsyn: betydelsen av pedagogisk (inkl. digital) kompetens ökar, men långsamt • Handlar om att bemöta en digital generation(VAMK): ”Det viktigaste är att man förstår sig på de digitala typerna som kommer till skolan och förstår tillräckligt för att skapa en inlärningsmiljö” (för dem).

9. PDK för att höja kvalitet och effektivitet? • Anpassning till digital generation • Tillgänglighet • Mångfald = inte enbart digital undervisning. • ”I vissa avseenden är det (digitala) bästa och effektivaste sättet och i andra avseenden är det mindre så...”. ”Med tanke på kvalitet är det inget självändamål att använda virtuella inlärningsmiljöer....” (Novia). • ”Ungdomen är digital, men inte bara undervisningsbar digitalt.” Läraren som regissör, inte huvudrollsinnehavare. • ”Vi kan förbättra effektiviteten genom att överlag anpassa undervisningen till dagens samhälle och Y-generationen som tänker på annat sätt om utbildning...” • ”Digital kompetens... har med genomströmningen att göra.”. • Studerandes egna datorer med i undervisningen • PDK inte inbesparing, men kan erbjuda annatoch mera.

10. Egna poänger? • Digital kommunikation är krävande för läraren: från att tala till 30 samtidigt till att tala 30 ggr till olika. • Fördel: Kommunikation som inte bunden till tid, plats eller socialt begränsande • Men: studerande är olika. Vissa är trygga i klassmiljön. • Fackkompetens är den största utmaningen i fråga om PDK (teknikundervisningen). Distinktion: (inom teknik): program kopplade till fackkompetensen och program kopplade till en allmän-pedagogisk kompetens. • När/om man standardiserat lärobok och undervisningsplan är det lättare att utveckla digitala hjälpmedel. • räkna med att på olika sätt vara virtuellt närvarande (t.ex. Novia utvecklar en telepresence-robot)

MOOC-ansvarsperson efterlyses i varje ämne vid VU, MOOC-kurser kunde ingå i undervisningsprogram. Varför inte dra nytta av MOOC:s som av böcker, och ta handledningsansvar för det? • Men: ”Man kan inte ta nån grundkurs från MIT... bulkundervisning hittar man överallt” (Hanken). Att (försöka) sticka ut är bra på sikt. • JOO-avtal i Vasa (kvitta kostnader för biämnesstudier i annat uni) kunde utvidgas till Vasa-Umeå-regionen? • I studieprogrammet borde digitala delar ingå och delar som kan tas digitalt märkas ut bättre. • Hanken: PDK är en naturlig del, inte tänkte man på ”blyertspenn-kompetensen” tidigare heller. • Digital mottagningstid? Kunde testas i bredare skala

Case SLU A. Universitetsnivå • SLU har nu på gång att inrätta titeln excellent lärare för att stimulera kvalitetsutvecklingen. Det kommer att finnas strikta kriterier för undervisningsskicklighet inklusive krav på en bred repertoar av former för undervisning och examination. • Som för alla andra kriterier är det studenternas lärande som skall stå i centrum. Det är viktigt att man börjar tidigt med att bygga sin meritportfölj. Det bör vara lättare med dagens tekniska möjligheter att dokumentera kompetensen på digital väg, än tidigare. • En tydlig vision för universitetet, ”Ett SLU” finns i utvecklingsprojektet ”Framtidens SLU” och den visar vägen för IKT-användningen. • Det internationella samarbetet i utbildningen kan bli bättre och enklare och behöver inte bara bygga på att studenter flyttar på sig. - Vi kan bli resurseffektivare genom att använda gemensamma moment på olika program.

B. Fakultetsnivå • Problem vid SLU är att den tekniska kompetensen är låg, så att det är svårt att kombinera (teknisk kompetens) och (pedagogisk kompetens), och att infrastrukturen är otillräcklig. • SLU:s grundproblem är att vi startar från en nollpunkt där vi saknar kompetens ……. Det pratas en del men det räcker inte till. Lärarna behöver förstå att de kan ha nytta av pedagogisk digital kompetens i den ”vanliga” undervisningen ……..En utmaning är hur man ska komma igång… Många äldre lärare är skeptiska. Hur ska man ändra denna inställning? Initiativ bör vara på grundläggande nivå för att väcka intresse. Alltför avancerade lösningar ligger på fel nivå. • Strategier för utbildningsinsatser som lärarfortbildning saknas idag, men nu är kanske rätt läge att satsa på detta. • Det finns ingen vision och därför inte heller några krav. SLU centralt har inte heller gjort mycket. Det fanns tidigare IT-pedagoger vid de mindre SLU-orterna men det fungerade inte bra på någon ort. Kanske var det ordinarie organisationen för långt ifrån. På tio år har det inte varit mycket av utveckling. …..

C. Institutionsnivå • Lärare vid SLU är i grunden huvudsakligen forskare …. och pedagogisk meritering kommer långt ner.….. I den nya forskar-lärarkarriären vid SLU är det efter docentprövning som lärare/forskare tillsvidareanställs och det innebär att det i huvudsak är forskningsmeriter som avgör. • …. Det största utvecklingsbehovet gäller pedagogiska former för att effektivisera utbildningarna och utforma en mix av IKT-baserad och IRL-undervisning som ger bra förutsättningar för lärande. • Vi behöver förändra undervisningssättet och hitta nya metoder och former, t ex jobba mer med problemlösning. Vi kan börja använda moduler som redan finns tillgängliga på nätet …. Vi kan också på SLU utveckla nya moduler varav en del kan vara färskvara men en del ha längre livslängd. • Institutionen har ingen vision men frågan är aktuell och diskuteras. Resurserna finns dock på central- och fakultetsnivå. Även om det finns enskilda lärare med kunskap och erfarenhet så är det svårt att få tid att utarbeta nya koncept och metoder. Stöd behövs från t ex fakulteten och från UPC.

Case UmU (Universitetsnivå) • PDK som begrepp är nytt, men kompetensen blir allt mer viktig ”särskilt nu när de flesta institutioner ger mer undervisning på nätet”. Beaktas inte vid anställningar, vi kan bli bättre här. • Strategin för att implementera PDK finns inte nedskriven eller klar idag, men finns implicit med i visionsdokumenten och kommuniceras i samtal med fakulteterna. En handlingsplan kan behövas. • Problematisk styrning och organisation av infrastrukturen. Satsning på interaktiva miljöer men det krävs PDK för att kunna använda miljöerna i sitt pedagogiska arbete. • PDK kan ha stor roll för att öka och stödja kvaliteten i undervisningen, tex ökad kontakttid med studenter.

Peter Ehrström , Göran Sjöberg , Katarina Winka