Analys av drevprov

1. Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april 2010 Kjell Andersson Kjell.Andersson@hgen.slu.se

4. Vad är arvbarhet?

5. Vad är en s k korrelation? Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1. Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna. Korrelationen kan vara miljömässig. Kan vara gynnsam eller ogynnsam.

7. Drevprovsanalys 1980-1984Swenson, Andersson & Johansson, 1986 5 919 drevprov på drever • ca 2 000 startande hundar • efter 419 hanar Modell= kön, provår, provmånad, ålder, provnummer, antal syskon i kullen *Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i skall hörbarhet *Poängen ökade med ålder och erfarenhet

8. Arvbarheter och upprepning 1980-1984 Swenson, Andersson & Johansson

9. Analys av norska drevprov på stövareFrode Lingaas, 1995 • 10 915 drevprov totalt • 7 933 drevprov på fem stövarraser • 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1-dagsprov) • Många brister i data • I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår (1987….1994)

10. Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)

11. Analys av StövarePer-Erik Sundgren, Gentica Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0,50) Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0,50 resp. 0,25) Kulleffekt?

12. Tabell 1. Drevprov hare ÖKL, antal analyserad prov

13. Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraser

14. Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultat

15. Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövare

16. Analys av drevprov på drever Delvis efter ett examensarbete av Cecilia Laven med Nils Lundeheim och Kjell Andersson som handledare

33. Material Drever 1992-2006 • 13 146 drevprov • 12 137 med komplett egenskapsbedömning • 4 049 prövade hundar varav • 5 139 prov för hanar (39%) • 8 022 prov för tikar (61%) • 27 556 drev

34. Antal genomförda drevprov mellan åren 1992-2006

35. Antal hundar som drivit de olika djurslagen i olika drev

36. Medeldrevtider i minuter för respektive djurslag

37. Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen

38. Modell för bearbetningen • μ = totalmedelvärdet • år = fix effekt av provår(1992, …2006) • mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober, november, december, januari-februari) • kön = fix effekt av kön ( hane, tik) • ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället (1, …7) • djur = effekt av hunden (upprepning inom individ) • prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer) • djur = genetisk effekt av individen • e = fel (slump)

39. Antal hundar som startat drevprov i respektive månad.

40. Frekvensfördelning av hundarnas ålder vid provtillfället.

41. Könsskillnader

42. Effekt av ålder på egenskapspoäng och total drevtid

43. Upprepning från prov till prov och arvbarheter 2008

44. Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008),

48. Slutsatser • För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas • Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas • Priser och krav på tider påverkar bedömningen • Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?

49. Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden? • Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål? • Vad är det som behöver förbättras? • Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt? • Kan vi utnyttja den information som vi har bättre? • Vad kan genteknik bidra med i våra raser?