linda andersson ernst young ab och kth 070 318 93 20 linda m andersson@se ey com n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com PowerPoint Presentation
Download Presentation
Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 41

Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com - PowerPoint PPT Presentation


  • 239 Views
  • Uploaded on

Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com. Kan partnering, eller OPP, vara framtiden när det gäller att uppföra kommunala byggnader? Kommunaltekniska föreningens årskongress 2007-10-04. Disposition. Bakgrund Vad är PPP? PPP-modeller och exempel

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com' - mead


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
linda andersson ernst young ab och kth 070 318 93 20 linda m andersson@se ey com

Linda Andersson, Ernst & Young AB och KTH 070-318 93 20, linda.m.andersson@se.ey.com

Kan partnering, eller OPP, vara framtiden när det gäller att uppföra kommunala byggnader?

Kommunaltekniska föreningens årskongress 2007-10-04

disposition
Disposition
  • Bakgrund
  • Vad är PPP?
  • PPP-modeller och exempel
  • Frågor och diskussion
offentlig sektor f renklad principskiss
Offentlig sektor- förenklad principskiss

Beslutsnivå

Ansvar

Fastighetsorganisation

Staten

Försvar

Fortifikationsverket

Rättsväsende

Stenvalvet AB, Specialfastigheter AB

Nationella kulturarv

Statens fastighetsverk

Akademisk utbildning

Akademiska hus AB

Nationell infrastruktur

Luftfartsverket, Posten AB

Etc

Etc

Landsting och regioner

Sjuk-/hälsovård

20 fastighetsorganisationer i

landsting/regioner

Kollektivtrafik

Kommuner

Utbildning

290 fastighetsorganisationer

i kommuner

Barnomsorg

Äldreomsorg

Kultur och fritid

bakgrund
Bakgrund
  • Offentliga konsumtionen av primära tjänster (skola, sjukvård etc) uppgår till 700 miljarder Skr
  • Offentliga sektorn är stor ägare till fastigheter och till infrastruktur. Ett exempel är att stat, kommun och landsting äger 90 miljoner kvm verksamhetslokaler som kostar ca 90 miljarder Skr per att förvalta och äga. Stora effekter…
  • Hur optimera ägandet, dvs att tillhandahålla rätt mängd lokaler, till rätt kvalitet för rätt peng? Hur få mer kärnverksamhet för samma eller mindre summa?
  • Hur kan stödtjänster som logistik, en god innemiljö och trevliga lokaler stötta kärnverksamheten och ändå vara drivande i ovanstående punkt?
  • Samarbete med privata aktörer för att stimulera utvecklingen
det b rjar h nda saker p marknaden
Det börjar hända saker på marknaden!
  • Vägverket och Banverket har identifierat följande projekt som potentiella PPP (OPS).
  • Fyra vägar
    • rv 50 Mjölby – Motala, inkl bro över Skepparpinan,
    • E22 Hurva – Kristianstad,
    • E4 Sundsvall inkl bro över Sundsvallsfjärden samt
    • lv 259 Södertörnsleden i Stockholm.
  • och järnvägar:
    • Ostlänken
    • Norrbotniabanan
    • Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd
    • Malmö-Staffanstorp-Dalby (Simrishamnsbanan)
    • Kombiterminaler och anslutningar till hamnar (företrädesvis noder som kommer att pekas ut i de särskilda utredningarna)
  • Flera kommuner och landsting föreslår PPP/OPP-modellen, eller modeller innehållande PPP-parametrar, i investeringsplaner etc
  • Viktiga beslut kommer att tas av regeringen! Budgetpropositionen den här hösten och transportproppen i Mars 2008.
disposition1
Disposition
  • Bakgrund
  • Vad är PPP?
  • PPP-modeller och exempel
  • Frågor och diskussion
vad r ppp
Vad är PPP?
  • Samverkan i byggande och finansiering av byggnadsfunktioner
  • Hela kedjan initiering, planering, design, byggande, finansiering, löpande drift av anläggning och/eller verksamhet
  • Övergripande problem: Hur kan den demokratiska skattefinansierade verksamheten verka så nära med kommersiella aktörer med uttalat vinstintresse?
  • I Sverige: ”Tredje sektorn” drivande, erfarenheter av lösningar inom infrastruktur, kultur och fritidsanläggningar
  • Internationellt: Engelspråkiga delen av världen ligger före, Thatcher startade utvecklingen
forts
Forts.
  • Den som är kompetent att bära riskerna gör det på bästa sätt samtidigt som incitament skapas för att förbättra (sett till kvalitet och kostnader) processerna så att alla tjänar på det.
    • Grundtanken är att privata aktören står för den finansiella risken (utifrån lönsamhetsperspektivet) samt de operativa riskerna avs drift, underhåll och byggande. Offentliga aktören står för planeringsrisk dvs ramverk och att alla tillstånd ges inom rimliga tidshorisonter
    • Teoretiska grunden ligger i principal/agent och kontraktsteori
en principskiss f r ett vanligt projekt

Publik

part

Kontrakt Partnering/

tot.entrep

Kontrakt

(Drift)

Byggentreprenör

Driftentreprenör+ FM

En principskiss för ett ”vanligt” projekt…

Contractor (operations)

och en principskiss f r ppp opp

Publik

part

PPP-kontrakt

Eget kapital

Lån

PPP projektbolag

Privat aktör

Finansiär

Ägande (steg 1)

Kontrakt Partnering/

tot.entrep

Kontrakt

(Drift)

Genomförande/

drift (steg 2)

Byggentreprenör

Driftentreprenör + FM

…och en principskiss för PPP/OPP

Ownership (step 1)

disposition2
Disposition
  • Bakgrund
  • Vad är PPP?
  • PPP-modeller och exempel
  • Frågor och diskussion
legal definition
Legal definition
  • Institutionella PPP
    • - Bolag, stiftelser, föreningar etc.
  • Avtalsmässiga PPP
    • Koncessioner
    • PFI (Private Finance Initiative)
forts1
Forts.
  • Avtalsmässiga PPP- en privat aktör erbjuder medborgarna en tjänst under den offentliga aktörens kontroll. Ersättning uttas av medborgarna och/eller offentliga
  • Institutionella PPP- gemensamt förfogande.
en definition baserad p m l
En definition baserad på mål…
  • Public Private Partnership, PPP, is a method that suggest solutions of questions of owning of infrastructure, procurement of public services and infrastructure and conducting of construction, operational and facilities management contracts, by combining the resources and skills of the public and private sector with an emphasis on value for money and delivering quality public services.

Source: Andersson (Kungl Tekniska Högskolan 2007)

och faktorer som k nnetecknar ppp pusslet

Long contracts

Risk allocation

Private funding

?

Role of economic operator

…och faktorer som kännetecknar! ”PPP-pusslet”!
ers ttningsmodellen r kopplad till risken
Ersättningsmodellen är kopplad till risken
  • Det finns två huvudsakliga sätt att se på ersättningsmodellen:
    • Den privata aktören ansvarar för att vägen, järnvägen eller anläggningen är tillgänglig till den kvalitetsnivå som överenskommits
    • Den privata aktören ansvarar för nyttjandet och bär den s k trafikrisken! I detta förfarande krävs att trafiken kan mätas.

Viktigt att INTE blanda ihop mätning med trafiken med tullar!

varf r
Varför?
  • Högre effektivitet och kvalitet i offentliga tjänsterna- spara skattemedel för en ändamålsenlig produkt
  • Låg livscykelkostnad
  • Effektiv och säker projektleverans både sett till tid och pengar. Privat finansiering ger incitament till högre kvalitet.
  • Låga och kända DoU-kostnader
  • Optimal risk- och ansvarsfördelning
  • Komplement som utvecklar byggbranschen
erfarenheter fr n storbritannien
Erfarenheter från Storbritannien
  • Mervärde offentliga parten:
    • Långtidskontrakt öppnar för alternativa angreppssätt och optimering av livscykelkostnaden
    • Största delen av kostnadsbesparingen kommer av risköverföringen till privat part (i genomsnitt 17 %)
    • MEN tydligt formulerade fktn-krav samt incitamentslösningar ger också totalt lägre kostnader
    • Tidigt engagemang av privata aktörer i planeringsprocessen ökar kreativiteten
    • Mest vanligt i hälso- och sjukvårdssektorn, utbildning och transportinfrastruktur
erfarenheter fr n sverige
Erfarenheter från Sverige
  • Transportinfrastruktur
    • Arlandabanan
  • På fastighetssidan:
    • 49 kommuner säger sig ha arbetat med PPP i någon form.
    • 6 landsting…
    • Vanligast med projekt inom kultur- och fritidssektorn
    • Oenighet om vad PPP är…
    • Sundsvall- arena
    • Västerås- concert hall
    • Nacka- ”Dieselverkstaden”
    • Umeå- housing for elderly
  • Vilka är drivkrafterna?
  • Hur skrivs kontrakten? Varianter av hyreskontrakt?
  • Hur upphandlar man?
  • Vilken väg ska vi i Sverige gå? Den ”brittiska” eller den ”italienska”?
exempel 1 arlandabanan
Exempel 1 Arlandabanan
  • 20 km dubbelspårig järnväg från Rosersberg till Arlanda flygplats inklusive stationer under flygplatsen, ombyggnad av Sthlm central, införskaffande av tågen för flygpendeltrafiken, samt koncession för trafikdriften.
  • 1995-1999
  • Ersättningsmodell: Baserad på nyttjande (trafikrisk)
  • Projektbolaget A-Train AB
    • NCC, Vattenfall, Alstom, Mowlem - sedan 2004 Macquarie European Infrastructure Fund
    • Projektera, finansiera och bygga Arlandabanan.
    • Drift och underhåll av banan inklusive reinvestering
    • Flygpendeltrafiken mellan Sthlm central och Arlanda flygplats i 45 år
  • Staten
    • Lämnat bidrag till delar av byggandet samt ställt ett villkorat lån till A-Train.
forts arlandabanan
Forts Arlandabanan
  • Fördelar
    • Tidigare genomförande
    • Fast pris
    • Genomfört i tid
    • Tydlig riskfördelning
    • Rimlig finansieringskostnad
  • Nackdelar
    • Saknades ett incitament för operatören att samverka med annan spårtrafik för att öka totala resandet med tåg- AVTALET!!!
    • Trafikrisken är helt överförd till den privata aktören. Då saknar den offentliga aktören möjlighet att kontrollera prissättning och styrning av resenärer mellan olika trafikslag (från buss och taxi till tåg).
erfarenheter
Erfarenheter
  • I Sverige:
    • 49 kommuner säger sig ha arbetat med PPP i någon form.
    • 6 landsting…
    • Vanligast med projekt inom kultur- och fritidssektorn är
    • Oenighet om vad PPP är
    • Vilka är drivkrafterna
    • Hur skrivs kontrakten? Varianter av hyreskontrakt?
    • Hur upphandlar man?
    • Vilken väg ska vi i Sverige gå? Den ”brittiska” eller den ”italienska”?
exempel ume kommun
Exempel Umeå kommun
  • Äldreboende
    • Balticgruppen
    • Umeå kommun
  • Umebygdens äldrecenter-> 3 nya äldreboenden. 254 platser. Klart 2008
  • Upprusting av ett befintligt äldreboende. Var för dyrt…
  • Kommunen hade önskemål om senior- och trivselboende
  • Kontakt med NOU…
forts ume
Forts Umeå
  • Utformning är fri. Kommunen styr med funktionskrav och redan bestämd hyra. (Baserad på kostnad per individ)
  • Kalkylerna baserades på ett referensboende.
  • Hyreskontrakt med bilaga
  • Kommunen driver
  • Samma kostnad för verksamheten
  • Delaktighet
  • Resultat:
    • Nya hus istället för det gamla- till samma pris!
    • 160 trivsellägenheter!
exempel arenan i sundsvall
Exempel Arenan i Sundsvall
  • Varför?
    • Klara av steget in i Allsvenskan
    • Fem nya arbetstillfällen i direkt anslutning
    • Tio nya arbetstillfällen inom hotell- och konferensnäringen
    • PR åt regionen!
    • Problem: Sundsvalls kommun hade ej de 54 miljoner som krävdes.
forts sundsvall
Forts Sundsvall
  • Partnerskap med privata fastighetsbolaget Norrporten
  • EU-medel
  • Ekonomi
    • Sundsvall: 18 milj
    • Norrporten: 18 milj
    • EU-medel: 18 milj
  • Drivkraft privata aktören: Kontor och möjlighet att hyra in sig i delar av kommunens lokaler då ej evenemang.
  • Samordningsvinster
legala f ruts ttningar
Legala förutsättningar
  • Klara regler saknas!
  • Följande rättsområden:
    • Kommunallagen
    • Offentlig upphandling
    • Konkurrenslagstiftningen
    • Immaterialrätten
    • EG:s stadsstödsregler
  • Det vanliga är att handla upp ett PPP-projekt med förhandlad upphandling tillsammans med koncession (enligt LOU!)
  • Tjänstekoncessioner? (koncessioner i försörjningsektorn ligger utanför LOU)
  • Lagen om byggande av järnväg-OK!
disposition3
Disposition
  • Bakgrund
  • Vad är PPP?
  • PPP-modeller och exempel
  • Frågor och diskussion
strategiska fr gest llningar
Strategiska frågeställningar
  • Hur ska man genomföra PPP- och BOT-lösningar så att man som beställare får mesta möjliga mervärde?
    • Hur skrivs kontrakten?
    • Hur fördelas riskerna?
    • Hur hanteras beställarkompetensen?
    • Finns en marknad av entreprenörer? Hur många finns egentligen?
    • Ersättningsmodeller?
  • Hur ser lagen ut? (LOU) Vad tillåter denna egentligen? Är vår nationella lagstiftning ett problem och vad säger EU-direktivet?
  • Vad innebär EU´s grönbok om PPP? Vad innebär deras meddelande om koncessioner?
  • Vad innebär ”competitive dialogue” (konkurrenspräglad dialog)?